Född den 8 december 65 fKr. när L.Aurelius Cotta och L. Manlius Torquatus var konsuler. Hans födelseort var Venusia, en liten stad i Apulien. Horatius var son till en frigiven slav, en libertinus, som tycks ha varit verksam som skatteindrivare. Andra hävdar att han försörjde familjen som fiskhandlare.
Fadern som tidigt såg sonens begåvning tog honom till Rom. Han undervisades av de bästa lärare, mest känd är Orbilius Pupillus från Beneventum, "plagosus Orbilius", vilket säger lite om tidens pedagogiska metoder. ( plagosus, en som ger många slag, mycket stryk.)
Horatius ungdom präglas av den sociala oro som rådde i Rom i övergången mellan republik och kejsardöme. Brutus lärde Horatius känna i Aten, dåtidens förnämsta universitetsstad. Filosofi var huvudämnet och Horatius en flitig sanningssökare, "inter silvas Academi quaerere verum".
Efter mordet på Caesar tvingades Brutus lämna Italien och vistades som sagt en tid i Aten. Horatius slöt sig till den arme´ som Brutus och Cassius mobiliserat för att anfalla Octavianus och Antonius. Horatius som ej ger intryck av att vara en speciellt militaristisk personlighet fann sig plötsligt som han säger leda en legion. Hans militära bana fick i vilket fall som helst ett snabbt slut när han under slaget vid Philippi 42 fKr tvingades fly och lämna skölden på plats "relicta non bene parmula".
Den amnesti som segrarna erbjöd utnyttjade Horatius och återvände till Italien. Hans fädernegård vid Venusia var konfiskerad men han hankade sig fram i Rom som sekreterare. Det dröjde inte länge innan han uppmärksammades av Vergilius och Varius som introducerade honom för Maecenas. Därmed var hans lycka som skald gjord ty Maecenas var dåtidens störste beskyddare av litteratur och vetenskap. Horatius fick plats i den inre litterära cirkel som Maecenas samlade kring sig i sitt palats på Esquilinen.
Horatius dör den 27 november år 8 fKr straxt efter det att Maecenas gått ur tiden. Skalden har då nått en position som gjort honom till en av de mest framstående personerna i Rom.
Om hans liv i övrigt vet vi ganska lite. Dock berättar han en del om sig själv i sin litterära produktion. Av Maecenas fick han en lantgård, en villa, i Sabinerbergen utanför Rom vid Tibur. Dit drar han sig tillbaka både då hettan i Rom blir för stark och då han vill koppla av från livet i etablissemanget. Horatius prisande av det enkla i kontrast mot den flärdfulla, komplicerade tillvaron i världens huvudstad gör att meningar som "carpe diem, nil admirari, beatus ille qui ...fortfarande appellerar till människors känsla för "livets" innersta väsen.
Det Horatius skrivit kan man dela in i två grupper:
1. Hans lyriska produktion med Oden och Epoder samt Carmen Saeculare.
2. Satirerna, Epistlarna och Ars Poetica.
Satirerna och Epoderna tillhör den tidigare delen av hans diktning.