INLEDNING:
Syfte: Syftet med detta arbete
är att undersöka Sveriges kontakt med brännvinet. Vad ledde till den första kontakten
och när inträffade den? När kom gemene man i kontakt med brännvinet och varför ökade
brännvinsframställningen så mycket under 1800- talet? Arbetet kommer att förklara
varför och när nykterhetsrörelser började bildas runt om i Sverige. Allt detta är
begränsat fram till sekelskiftet år 1900.
Material: Till min hjälp att
genomföra detta använder jag diverse böcker (se källförteckning).
HISTORISK BAKGRUND:
Alkohol i olika former t.ex. vin, öl och brännvin har i alla tider varit upphöjt
i mystik. Man har talat om att det är en gåva från gudarna, det har bl.a. funnits vissa
kulter som dyrkar vin t.ex. Bacchuskulten, en kult som under vilda fester, Bacchanaler,
berusade sig till Bacchus ära - guden som fann vinet. Dessa fester förbjöds år 186
f.Kr. av den romerska senaten för att de var för våldsamma. Brännvinet har betraktats
som magiskt och har ansetts vara helbrägdagörande. Det har fungerat som en kraftfull
medicin, både i formen av det "mirakelmedel" kvacksalvare har sålt och till
bedövningsmedel vid diverse operationer.
DEN FÖRSTA KONTAKTEN
Brännvinet kom till Sverige i formen av ett material man använder vid
krutframställning. Svartkrut består av salpeter, kol och svavel, som blandas i fuktigt
skick och sedan torkas. Till denna fuktning använde man brännvin som dels avdunstade
fortare än vatten och dels på grund av att brännvinets brännbarhet förmodades
förhöja krutets effekt. Sedan krutet var uppfunnet dröjde det inte lång tid förrän
kanoner och bössor regerade slagfälten på kontinenten. Detta fick man höra talas om i
Sverige och under några år importerade man krut tills man år 1467 hade en egen
kruttillverkare. Med krutet kom då också konsten att destillera sprit ur vin och det
bestämdes att man endast skulle få framställa brännvin i kruthuset.
Den 2:e juni 1498 fick Stockholms invånare legal tillgång till brännvin men det finns
ingenting som tyder på att stockholmarna använde det som rusdryck. Det gick åt mycket
vin för att få en liten mängd brännvin och det blev därigenom en dyrbar vara. Vin,
öl och mjöd var man van vid, dessa drycker var bra som de var och fyllde väl sin
uppgift. Inom läkarvetenskapen introducerades däremot brännvinet och började användas
som medicin eller stärkande dryck, det ansågs förlänga liv och nackdelarna hade man
knappt märkt av.
BRÄNNVIN UNDER 1800 -TALET
Efter fältslagen under 1500- talet hade svenskarna kommit i
kontakt med brännvinet på de sätt ryssarna använde det, dessa nya upptäckter var de
inte sena till att ta med sig hem till Sverige. På flera ställen i landet började
hemkomna svenska soldater tillverka sitt eget brännvin. Det dröjde dock ända till 1800-
talet innan brännvinet fick sitt riktiga genombrott. Redan år 1746 visste den svenske
kungen Gustav III om att man kunde framställa brännvin på potatis men det ville han
inte tala om för folket i rädsla för att förlora skatteinkomster. Runt år 1800 kom
emellertid bönderna på att man kunde bränna på potatis och framställningen ökade
lavinartat, detta p.g.a. att på potatisbränningen gav tre gånger större avkastning än
sädesbränningen.
Under 1800- talet var husbehovsbränningen så stor att man kan räkna att varje svensk
drack i snitt ungefär 46 liter / år, dagens siffror är många gånger lägre. Detta
återspeglades i mångt och mycket på hela levnadssättet under 1800 -talet, det var
t.ex. vanligt att man tog en eller flera supar till vart mål mat och att man förde med
sig brännvin att dricka till diverse sociala tillställningar, vissa drack t.o.m. på
bröllop under pågående ceremoni i kyrkan.
Redan från barnsben skulle man lära sig dricka, en samtida skildring berättar om hur
barnen uppföddes på brännvin: " Det var ej ovanligt att se modern taga barnet
från bröstet och hälla i det en droppe brännvin och därpå lägga det till
bröstet." Allt detta var mer eller mindre accepterat och kan läsas om i flera
skrifter som finns bevarade från den tiden. All denna alkoholkonsumtion ledde till att
medellivslängden för det svenska folket var blott 35 år och hälften av alla barn som
föddes dog inom tredje året efter födseln. Vissa år var nära hälften av de
värnpliktiga tvungna att kasseras vid mönstringarna p.g.a. att de alltför häftigt hade
åtnjutit alkoholens fröjder i barndomen och ungdomen och hade blivit alltför utslitna
för att kunna tjäna under kronan som soldater.
NYKTERHETSRÖRELSER:
Trots att det sociala förfallet var så utbrett var det inte
många som var villiga att kämpa för en ändring, och de som tog saken på tal möttes
alltför många gånger av att folk slog dövörat till. En som dock lyckades att bli
åhörd var bondesonen Peter Wieselgren. Wieselgren hade redan i unga år
tagit avstånd ifrån dryckenskap och detta förstärktes ytterligare när han besökte en
fånge som under berusning dräpt sin hustru utan att veta om det. Efter detta möte
grundade Wieselgren Sveriges första nykterhetsförening, där han och fem kamrater avsvor
sig från allt bruk av spirituösa drycker.
fter några år av studier föll det sig varken bättre eller sämre än att Wieselgren
blev kallad till en befattning som kyrkoherde i Västerstads pastorat i Skåne, en plats
där alkoholmissbruket var så utbrett att det påstods att den måttligaste utav männen
i församlingen drack minst ca 0,6 liter brännvin dagligen. Detta förfall tog Wieselgren
som en utmaning och hans predikningar i kyrkan byggdes på av
|