Droginfo på knarka.nu

	D r o g e r - A m f e t a m i n
Tillbaka

B a k g r u n d

Amfetamin är en syntetisk drog som först framställdes 1887. Den är centralstimulerande och verkade under 1930-talet mot astma och som aptitdämpare för överviktiga samt mot dåliga nerver. Under andra världskriget och även senare gavs amfetamin till soldater för att öka deras prestations förmåga. Inte förrän 1958 klassades den som narkotika. I Sverige har man haft recepttvång på amfetamin ända sedan 1939.

F r a m s t ä l l n i n g & I n t a g n i n g

Sveriges amfetamin framställs på laboratorier främst i Holland och Belgien. Det är ett vitt eller gulvitt pulver som luktar blommor som ofta säljes 7-40%igt, men det förekommer också i tablettform och för injektion. Pulvret snortas lättast eller gnuggas in på tänderna med fingret. Amfetamin kan även blandas ut i dryck. 5 milligram ger märkbar effekt och ett rus håller cirka åtta timmar. Kroppen utvecklar tolerans mot ämnet så att dosen måste ständigt ökas för att samma effekt ska kunna uppnås.

V e r k a n

Rent fysiskt så utvidgar amfetaminet bronkerna i luftvägarna, skärper sinnesförmågan, minskar begären av mat och sömn. Ruset ger kraft, upprymdhet, och stegrad vakenhet. Hämningar och trötthet minskar. Höga doser ger sexuell upphetsning, rastlöshet och motorisk oro. Utåt får den amfetaminpåverkade vidgade pupiller, muskelryckningar, osammanhängande tal, upplevs rastlös samt tuggar tvångsmässigt.

S k a d e v e r k a n

Psykiskt så kan det sätta personen som tar ämnet i känslomässig obalans, får svårt att kontrollera impulser och beteendet blir onormalt aggresivt. Missbruk kan ge abstinenser, rastlöshet och drepressioner. Också kramper, blödningar i hjärnan samt hjärtinfarkt är möjliga åkommor. En överdos kan lätt leda in i irritation och våldsamhet, höjt blodtryck, hjärtklappningar, huvudvärk samt kräkningar. Kraftiga rus kan resultera i svåra oros- och förvirringstillstånd, som ofta har starka inslag av paranoia.