Tillbaka till hemsidan

SAMMANFATTNING AV "OMSTÄLLNING TILL EKOLOGISK MJÖLKPRODUKTION. EN FALLSTUDIE AV TVÅ GÅRDAR I KALMAR LÄN".

Examensarbete i Lantmästarprogrammet

av

Jörgen Löfqvist

Handledare:

Jan Larsson

Ämnesområde: Ekonomi

Sveriges lantbruksuniversitet

Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi

230 53 Alnarp

Maj 96

Sammanfattning

Bland jordbrukare ökar intresset för att producera livsmedel enligt KRAVs regler. Det kan finnas ett flertal olika skäl till att alltfler intressera sig för denna form av livsmedelsprodukton. Inom det ekologiska lantbruket slipper lantbrukaren att hantera kemiska bekämpningsmedel. Den slopade användningen av bekämpningsmedel minskar belatningen på miljön. Slopad användning har också fördelar för konsumenterna som slipper livsmedel där det kan finnas risk att de innehållerrester av kemsika bekämpningsmedel. Ytterliggre en anldning tkan vara att man blivit tilldelad en mjölkkvot som understiger den produktion man har i dagsläget. Detta pga de ekologiska korna producera ca 13% mindre mjölk. Vilket kan medför att man inte behöver minska koantalet. Merbetalningen för den ekologiska mjölken kan innebära att det ekonomiska nettot förblir detsamma eller kanske bättre.

Detta arbete är en fallstudie som går ut på att kontrollera hur ekonomin påverkas i mjölkproduktionen för två lantbrukare i Kalmar län, om de skulle börja producera mjölk enligt KRAVs regler. De faktore som behandlas i arbetet är endast de kostnader och intäkter som kommer att påverkas vid en produktionsomläggning. För att kunna genomföra denna uppgift måste de faktorer sammanställas som kan tänkas påverkas vid en produktionsomläggning. Sedan kontrolleras vilka faktorer som påverkas på dessa båda gårdar.

Skall man nämna några av de faktorer som påverkas tydligast vid en omläggning kan man peka på följande. Mjölken får ett merpris som variera mella olika mejeriföreningar. Slaktkon ger ett mer pris. Korna måste få en betydande del av sitt foderintag från bete under betessäsongen. Karenstiden för läkemedel blir den dubbla mot angiven. Minst 50% av det dagliga foderintaget måste vara grovfoder. Självförsörjningsgraden av foder måste vara 50% sett på årsbasis. Antalet arbetstimmar skulle minska vid ett lägre koantal. Någon minskad kostnad för detta har inte tagits hänsyn till. Detta pga att det är osäkert om de båda lantbrukarna skulle sänka sin lön om arbetstiden minskade.

För gård 1 blir täckningsbidraget ungefär dubbelt så högt i samtliga kalkyler som behandlar de olika produktionsalternativen. Detta beror på att foderkostnaden ärungefär dubbelt så hög i den nuvarande produktionen jämfört med den foder kostnad som räknats fram för ekologiskproduktion. Det måste anses osäkert att foderkostnaden skulle sjunka till den ekologiska nivån vid en produktionsomläggning. Den kvot man blivit tilldelad skulle räcka till 36 kor vid ekologisk produktion och 30 kor vid konventionell produktion.

Gård 1: Tilldelad kvot 220 ton. Antal kor i dagsläget 46 st.

Täckningsbidrag vid olika produktionsalternativ

I kalkylerna för gård 2 ligger täckningsbidraget högre vid ekologisk produktion när kvot har köpts till så att koantalet är 33 st, vilket är det koantal man har i dag. Även när koantalet anpassats till den kvot man blivit tilldelad är täckningsbidraget högre vid ekologisk produktion. Högst täckningsbidrag på gård 2 får man vid ekologisk produktion och 33 kor.

Gård 2: Tilldelad kvot 212 ton. Antal kor i dagsläget 33 st.

Täckningsbidrag vid olika produktonsalternativ.

Klick här för att ta del av Examensarbetet