11715827

STREET

preacher

[Gästbok]

[bilder]

alla säger att mannen vid livets slut är klädd i svart, nästan alla, inte jag. jag tror att mannen är klädd i ett par väldigt utsvängda manchesterbyxor och har en tight skjorta av guldfärgade paljetter. skorna han går i har en platåsula av kork... [zeppelin] hans namn är inte liemannen, hans namn är inte namnet på nåt slut, utan början på något nytt och underbart, han heter... "some nights I felt like I wanted to fuck the whole frontrow"
	jag vet att det går lite långsammare med uppdateringar nu ...men jag har inte kommit mig för att skriva. och dessutom är det mest när jag ligger i sängen, eller sitter på nån buss som jag verkligen tänker, eller har tid att tänka. Sen när man väl sitter här framför datorn så är det tomt. Idag ringde jag någon och bad om ett rakt svar, fick det, och sedan var det inget mer med det. Men ändå känns det nu som man saknar något, spänningen av något kan komma att hända, kanske, om man jobbar för det. Men det är inte därför jag känner mig så nere, så depressiv. Kankse skulle man börja trycka i sig lite lyckopiller och se om man blir något gladare av det, inte för att jag tror det. Jag vet inte varför, jag kan inte förstå varför, mitt liv är egentligen jättebra, skulle nog många säga. Jag har det lätt för mig i skolan, behöver inte anstränga mig jättehårt för att klara mina mål. Jag är vältränad och ligger på topp i min idrott, jag har föräldrar som står bakom mig (fast ibland undrar man), och syskon att avreagera mig på. Jag har även vänner att snacka skit med, festa med, bråka med osv, men trots allt känner jag mig olycklig. Har gjort det det senaste året, och kan inte komma på hur jag ska kravla mig upp ur hålet, helst skulle jag vilja släppa taget om allt och bara låta livet passera. Men om jag skulle släppa taget måste jag släppa taget även om livet, jag skulle inte kunna leva med att sitta hemma och aldrig träna, det känns som om jag sviker mig själv och alla som ställt upp, och jag tycker det är kul att ligga på topp. Så om man släpper taget ska man göra det med livet som insatts, inte bara bli förslappad och sitta hemma och klaga på sin omvärld. [jag] [fest]
		[en film]
	[trippa]	det är nog så att jag är en dålig människa, hård och ond, men jag har itne velat att det skulle bli så. om jag levt om mitt liv hade jag kanske gjort allting annorlunda, eller precis lika. men om man tror på reinkarnation så återföds man i en ny kropp efter hur man har varit i det liv senaste liv man levt. om man tar självmord hamnar man ganska långt ifrån den självupphöjelse som man eftersträvar. kanske har man då chansen att omordna sitt liv från grunden, börja om på nytt, nya värderingar och ett annorlunda beteende.