![]() |
Arabisk kommentar
till Euklides Elementa ca 1250 | |
|
Triangelns Historia Triangelns historia är naturligtvis intimt förknippad med matematikens historia. De har naturligtvis även förekommit som dekorationer i alla tider. De första trianglarna man har hittat finns på krukor och fat från neolitisk tid, då människan övergick från att samla till att producera föda. Man tror att de från början haft en magisk/religiös innebörd, men att man senare fastnat för det rent estetiska och dekorativa. Det finns ett starkt samband mellan magiska riter och talmystik, och tal tycks ofta ha representerats av geometriska figurer. Det finns vissa författare som anser att den mystiska, religiösa biten av matematiken har varit avgörande för dess utveckling. Man utgår ifrån att matematiken från början var en rent praktisk vetenskap, som kom till bruk inom jordmätning, astronomi, tidsberäkning, beskattning, boskapsräkning och liknande. Vid lantmäteri, tex vid beräkning av åkerareal för beskattning i de gamla civilisationerna, kom man på att det inte alltid (faktiskt mycket sällan) gick att indela åkrar i kvadrater. Däremot går det alltid att dela in en areal i trianglar om den har raka kanter. En triangels areal är nästan lika enkel att beräkna som rektangelns: Tag en sida i triangeln och multiplicera denna med den vinkelräta höjden till den motstående hörnan, och dela sedan resultatet med två. | ||
|
Pytagoras sats, som i en rätvinklig triangel säger att hypotenusans kvadrat är lika med summan av de två andra sidornas (kateternas) kvadrater, har varit känd åtminstone sedan år 2000 före vår tideräkning. De gamla babylonierna, som var tämligen avancerade inom den högre matematiken (de lär dock inte ha producerat några matematiska bevis), kände till och använde denna sats ganska flitigt. Den rätvinkliga triangeln med sidorna 3, 4 och 5 tros ha använts till att mäta ut räta vinklar med, bla vid byggnationer i det gamla Egypten. | ||
![]() Papyrus Rhind från år 1700 fvt, som innehåller lite bilder på trianglar, är vår främsta källa till kunskap om egyptisk matematik | ||
|
Grekerna övertog mycket av babyloniernas gamla matematik, och tog även intryck av egyptierna. Grekerna var troligen de första som började använda bevis för att härleda matematiska och geometriska satser. | ||
|