Pytagoras levde i det grekiska storväldet under 500-talet fvt (ca 580-500 fvt). Han gjorde på inrådan av Tales, troligen en av de tidigaste som trodde på en rigorös matematisk bevisföring utifrån ett litet antal axiom, en mängd resor i orienten för att inhämta kunskap om matematik. Omkring år 540 fvt grundade han i Kroton, en stad i södra italien, den pytagoreiska skolan, som var en till hälften mystisk och till hälften matematisk sekt.
Här lärde han ut talmystik, tro på återuppståndelse och själavandring, musikvetenskap, astronomi och filosofi. Lärjungarna skulle avhålla sig från att äta bönor (?) och alltid förhålla sig anonyma. Alla upptäkter de gjorde skulle tillskrivas den pytagoréeiska skolan.
Pytagoras gjorde upptäckten att uppspända strängar hade heltalsförhållande mellan längd och vilken ton de avgav när man spelade på dem. Förhållandet han upptäckte var så vackert, att han drog slutsatsen att hela universum var uppbyggt av heltal. Han trodde därför att planeterna måste följa en himmelsk 'heltalsharmoni', "sfärernas harmoni"...
