1 Introduktion
Introduktionen består utav två delar, en inledning och en bakgrundsbeskrivning.
1.1 Inledning
Vi vill med vårat arbete undersöka i vilken grad en minnesinstitutions presentation på Internet har påverkas av kognitiva teorier om tänkandet. För att närma oss detta område har vi två utgångspunkter.
Den första är den förestående digitaliseringen av minnesinstitutioners samlingar som blivit aktuell genom den snabba tekniska utvecklingen på datorområdet. Kulturnät Sverige bildar här vår utgångspunkt och den minnesinstitution som vi valt att studera är Andréemuseet i Gränna.
Den andra utgångspunkten är den kognitiva psykologins betydelse
för skapandet av hypertexter. Det är våra erfarenheter som
bildar den utgångspunkten. I Davids fall, genom studier i kognitiv
psykologi och i Magnus fall, intresse för datoranvändning i grundskolan.
1.2 Bakgrund
Bakgrunden består av fyra delar: museers förestående
digitalisering, Andrémuseet en- kort beskrivning, kognitiv psykologi
och hypertext, samt en beskrivning av uppsatsens inriktning.
1.2.1 Museers förestående digitalisering
Den första utgångspunkten för vårt arbete är Kulturnät Sverige (SOU, 1997). I oktober 1995 tillsatte regeringen en utredning för att utreda hur ett gemensamt digitalt kulturnätverk skulle kunna byggas upp i Sverige.
Tanken med utredningen är att presentera en samlad strategi för användandet av informationsteknik vid myndigheter i kultursektorn. I förslaget, som lades fram den 31 januari i år, presenteras en metod att förmedla svensk kultur till allmänheten. Utredningen föreslår att människor skall ha tillgång till svensk kultur via Internet och då är en gemensam ingångssida i hypertextform en bra utgångspunkt. Ordningen skall vara liknande den som finns inom SUNETs1 (SUNET, 1997) katalog och det skall finnas möjligheter att göra sökningar inom kulturnätet för att hitta det man är intresserad av.
De institutioner som vill presentera information på dessa sidor skall följa uppställda regler för hur sidorna bör utformas och att publicera skall vara kostnadsfritt. Kulturnätet är även tänkt att fungera som diskussionsforum, evenemangskalender och ett kulturforum liknande dagstidningarnas kultursidor. Det finns idag en prototyp av hur en sida ska kunna se ut på Kulturnät Sveriges hemsida.
I utredningen gjordes en enkät som skickades ut till 115 museer
varav 90 svarade på hur de utnyttjar informationstekniken idag. Det
visade sig att de hade kommit olika långt i användningen av datorer.
De största skillnaderna beror på ekonomiska förutsättningar
samt personalens intresse. Inom museiområdet finns problem med enhetliga
system för klassificering och digitalisering av samlingar. Många
museer har utvecklat egna system. Johannesson, L., Eriksson,Y., Ståhl,
M., Svenson, G.(1995)
konstaterar att det är förknippat med svårigheter att göra
en digitalisering av ett museums samlingar. Detta problem härrör
från vem som genomför kategoriseringen och från vilka utgångspunkter
detta görs. Även vilket tekniskt system som används och hur
stora kunskaperna användaren har om detta system spelar in.
Det enda museum som kommit så långt att de lagt ut stora
delar av sina kataloger på Internet är Naturhistoriska riksmuseet.
Däremot finns det ett flertal museer som planerar för en publicering
på Internet. Det finns ett par museer som äger egna servrar,
däribland Andréemuseet i Gränna. Andréemuseet har
finansierat sin server genom att sälja fasta uppkopplingar till skolor
och företag i museets närhet. Ett skäl till att vi valde
Andréemuseet är att de på INSAMs (Informationssystem i
samverkan vid svenska museer) hemsida beskrivs som ett museum som förvaltar
eget material på egen server. INSAM är ett samarbete mellan svenska
museer, KTH och Sun microsystems i syfte att göra det möjligt
för museerna att publicera material på Internet (INSAM,
1996).
1.2.2 Andréemuseet - en kort presentation
Andréemuseet i Gränna är indelat i två avdelningar.
En avdelning visar lokalhistoriskt material och den andra avdelningen visar
material från Salomon August Andrées polarexpedition 1897 .
I detta arbete kommer vi enbart att beröra den avdelning av museet
som visar Andrées polarexpedition. Skälet till detta är
att endast denna del är representerad på Andréemuseets
Internetsida.
Andréemuseet i Gränna är en av de museeverksamheter
som bedrivs av Stiftelsen Grännamuseerna. Övriga verksamheter
är inriktade mot lokal kulturhistoria och stiftelsen Grännamuseerna
förvaltar även ett 30-tal byggnader i Gränna med omnejd,
här ingår bland annat Röttle kvarnby.
Syftet med Salomon August Andrées polarexpedition 1897 var att
med luftballong föra tre personer till Nordpolen för polarforskning.
På grund av en rad omständigheter misslyckades expeditionen och
de föremål som nu utgör museets samlingar påträffades
1930 på Vitön, 33 år efter att de tre omkommit på
isen.
Fynden från expeditionen visades första gången på Liljevalcs konsthall i Stockholm och överfördes 1944 till hembyggdsföreningen i Gränna. Föreningen tog initiativ till Andéemuseet och 1977 bildades Stiftelsen Grännamuseerna. Två år senare återinvigdes museet efter en om-och tillbyggnad.
Med hjälp av föremål, fotografier och dagböcker har
Andréexpeditionens strapatser kunnat rekonstruerats. Andrèemuseet
ger oss en bild av denna expedition. (Lundström,
1991) Museets verksamhet finansieras av driftsbidrag med 1,4 miljoner
kronor från Jönköpings kommun. (Lundström, intervju).
Jubileumsutställning
I år är det hundra år sedan Andrée påbörjade sin polarexpedition. Inför detta jubileum har utställningen på Andéemuseet förändrats. Den lokalhistoriska delen visas inte alls, istället visas en utvidgad jubileumsutställning med enbart Andréerelaterat material. Den beskrivningen av museet som vi gör i denna uppsats är från den permanenta utställningen så som den såg ut innan Jubileumsutställningen invigdes den 27 april 1997. (Andréemuseet, 1997)
Kunskapscentrum
Det finns långt framskridna planer på att skapa ett kunskapscentrum i anslutning till Andréemuseet. De delar som är tänkta att ingå i det nya kunskapscentrat är Andréemuseet, kommundelsbiblioteket i Gränna och turistinformationen. Delarna ska bilda en helt ny administrativ enhet i syfte att skapa ett polarcentrum. En helt ny byggnad är planerad att byggas. Byggnaden ska förutom museum, bibliotek, arkiv och databaser även inrymma samlingsalar, hörsal och ett informationscentrum för turister. Polarcentrat ska även fungera som en resurs för traktens skolor och kontakt ska finnas med forskningscentra och universitet med koppling till polarforskning. (Lundstöm, 1991)
IT-verksamheten
Sedan 1995 driver Andrèemuseet en egen hemsida på Internet
där delar av museets samlingar presenteras. Andrèemuseet har
en egen server i Gränna där företag och skolor kan hyra utrymme.
Andréemuseet driver också ett projekt för att utveckla
användandet av informationtekniken i lokalsamhället och för
att göra tekniken till en tjänst i det lokala samhällslivet.
Detta projekt finansieras av Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling.
(Andréemuseet, 1997)
1.2.3 Kognitiv psykologi och hypertext
Den andra utgångspunkten för detta uppsatsarbete är den
kognitiva psykologins betydelse för skapandet av hypertexter. När
vi i samband med tidigare arbeten sökt på hypertext och hypermedia
har vi ofta hittat dokument som innehåller en kombination av kognitiv
psykologi, lingvistik och teorier om skapandet av hypertexter. Här
görs ofta en koppling mellan hur tänkandet strukturerar eller
konstruerar erfarenheter till begriplig kunskap och hur man bör organisera
en hypertext. Vi gör en utförligare redovisning av dessa teorier
längre fram i uppsatsen.
1.2.4 Uppsatsens inriktning
Vi har två utgångspunkter för detta uppsatsarbete. Den första är den förestående digitaliseringen av minnesinstitutioners samlingar som blivit aktuell genom den snabba tekniska utvecklingen på datorområdet. Den minnesinstitution som vi valt att studera är Andréemuseet i Gränna.
Den andra utgångspunkten är den kognitiva psykologins betydelse för skapandet av hypertexter. Uppsatsens inriktning är att studera ett museums samlingar så som det presenteras i den fysiska verkligheten och jämföra detta med hur samma material presenteras på Internet. Som hjälp i vårt analysarbete använder vi oss av den kognitiva psykologins teorier om tänkandet och teorier om hur hypertextdokument kan organiseras.