3 Metod
Metodkapitlet består av tre delar, först en beskrivning av fallstudien därefter en redogörelse för de datainsamlingsmetoder vi valt att använda oss av. Till sist en redovisning av undersökningens genomförande.
3.1 Fallstudie
Vi använder oss av kvalitativa data för att göra vår undersökning. Tesch (1990) ser fallstudien som en av flera kvalitativa forskningsmetoder vars syfte är att urskilja innebörder. Hon ser fallstudien som en tolkande metod, där syftet är att hitta en mening i det man studerar. Fallstudien används när man vill studera och beskriva ett enskilt fall. Bell (1993) ser fallstudien som ett överordnat begrepp för flertalet forskningsmetoder som har det gemensamt att de koncentrerar forskningen på en viss företeelse. Vi ser Andréemuseets utställning om polarexpeditionen som en företeelse, ett fall. Creswell (1994) beskriver fallstudien som en studie i vilken forskaren förklarar ett enskilt fenomen som är bundet i tiden och till en viss aktivitet som en händelse, process, social grupp eller en institution. Vi ser Andrèemuseet som en institution och Andréemuseets sida på Internet som en företeelse och således ett fall att undersöka och att förklara. Vidare anser Bell att ingen insamlingsmetod av data är utesluten i en fallstudie och insamlade data kan bestå av många olika slag.
3.2 Datainsamlingsmetoder
De datainsamlingmetoder vi använder oss av i vår undersökning
är litteraturstudier, intervjuer, observationer och studier av material
på Internet.
3.2.1 Litteraturstudier
Litterturstudiernas syfte är att främst vidga våra vyer
beträffande den kognitiva psykologins betydelse för hur en hypertext
kan organiseras. Detta innebär att vi studerar grunderna i kognitiv
psykologi och hypertextkonstruktion. Resultatet av denna litteraturstudie
bildar ett teoretisk ramverk för vår analys av museets uppbyggnad
i verkligheten och på nätet. Vi läser också en del
litteratur om Andrèemuseet och Andrées polarexpedition för
att få en en bakgrundsbild av dessa.
3.2.2 Intervjuer
I vår undersökning genomför vi en intervju med Andréemuseets
chef Sven Lundström. Intervjun är av semistrukturerad karaktär.
Detta för att inte fastna i redan uppställda frågeformuleringar
och att vår kunskap i ämnet är begränsad. Vi använder
oss av ett antal frågeområden som vi talar fritt omkring.
3.2.3 Observation
Vi genomför besök på Andréemuseet för att observera museet och dess utställda material. I samband med detta besök gör vi mätningar av museets storlek, fotograferar delar av samlingarna samt gör anteckningar om hur samlingarna är organiserade. Observationens resultat finns under kapitlet som behandlar Andréemuseet.
3.2.4 Studier av källor på Internet
Studier av material på Internet har haft två skilda ändamål.
Dessa studier ger oss en vidare syn på sambandet mellan kognitiv psykologi
och skapandet av hypertext. Vi studerar också Andréemuseets
egna sidor på Internet.
3.3 Undersökningens genomförande
Det material som ligger till grund för detta arbete är avhandlingar
och böcker av forskare som anses som ledande inom hypertextorganisation
och kognitiv psykologi. Dessa arbeten har vi funnit genom sökningar
på Internet och LIBRIS.
Detta material har resulterat i kapitel
4, vilket behandlar den teoretiska referensramen. Parallellt med inläsningen
gjordes en observeration av och en översikts bild på Andréemuseets
elektroniska presentation på Internet. Därefter gjordes ett första
besök på Andréemuseet. Under detta besök talade vi
kort med museets chef Sven Lundström, vi fotograferade delar av museet
samt mätte upp museet i dess fysiska form. Bilder och ritning finns
under kapitlet Beskrivning
av Andréemuseet. Under ett andra besök på museet gjorde
vi en längre intervju med Lundström samt talade med intendenten
på museet, Håkan Joriksson. Dessa samtal ligger till grund för
avsnittet som behandlar museiledningens tankar bakom publicering på
Internet. Vi har även använt oss av intervjumaterialet i avsnittet
Museets hela samling av dokument.