5 Andréemuseet
Denna del av uppsatsen innerhåller fyra olika delar. En presentation av museets hela samling av dokument, en beskrivning av museirummet, museiledningens tankar bakom publicering på Internet och en översiktlig beskrivning av Andreémuseets material på Internet.
5.1 Museets hela samlingar av dokument
Av Andréemuseets samlingar är det endast en liten del som presenteras i utställningarna. Museet har ännu så länge ingen fullständig förteckning på vad som finns i alla lagringsutrymmen, men en sådan är under uppbyggnad. Det finns en gammal handskriven katalog som dock inte är komplett. I museet pågår nu en katalogisering av allt material i databasform. Ännu så länge så finns det ungefär 6000 poster katalogiserade, man räknar med att det är nästan hälften av vad som verkligen finns i samlingarna. Den delen som man kommit längst med i katalogiseringsavseende är de bilder som knyter an till Andrée. Uppskattningsvis så finns det ett tusental bilder, varav endast ca 220 visas i jubileumsutställningen. I jubileumsutställningen är bilderna presenterade dels i diabildsformat (50 st), dels som foto cd( 100 st) och slutligen visas bilder antingen som förstorningar eller i ursprungligt format (70 st). Av föremålen visas de flesta i utställningen. I jubileumsutställningen har man försökt att sätta in dessa i sitt sammanhang. I den ordinarie utställningen visades föremålen mer upp som objekt i sig själva.
Tankarna med databasen är att det skall gå att söka på exempelvis ett namn och då ska alla de föremål, bilder eller arkivföremål som har anknytning till namnet komma upp på skärmen. I och med planerna på museets integrering med biblioteket skall det även gå att nå bibliotekets material genom databasen och från biblioteket ska man kunna söka det polarspecifika material som finns i museet.
5.2 Beskrivning av museirummet
Andréemuseet i Gränna är till storleken ett litet museum, totalt cirka 190 kvadratmeter. Till formen är museet långsmalt, 6 meter brett och 31 meter långt. Vi kommer nu att göra en rundvandring i museet i syfte att beskriva museet samlingar. Som en hjälp i rundvandringen finns planskissen nedan samt ett antal bilder4 .
Vi börjar vår rundvandring vid Entrén (1). Direkt på väggen till vänster finns fyra andra polarforskare och deras expeditioner beskrivna. Dessa fyra polarforskare är Adolf Erik Nordenskiöld, Fridtjof Nansen , Roald Amundsen och Robert Peary.
Vi går till vänster och kommer in i ett åttakantigt rum. En skiva av glas skiljer oss från de utställda förmålen. I denna utställningsmonter finns brukskläder, skor och stövlar (2). Här finns också finare kläder i siden, en del lyxartiklar och ett syset (3). I montern finns den monteringsbara segelduksbåt som användes under expeditionen (4). Här finns även en uppstoppad isbjörn och två modeller av expeditionsdeltagarna (5-6).
Direkt till vänster när vi kommit ut ur det åttakantiga rummet ser vi i bild och text idéen till expeditionen (8). Vid sidan av denna presentation finns en monter. I denna montern finns kameran och de filmer som de tre männen förde med och använde på expeditionen (9).
I en liten monter mitt på golvet finns en modell av det ballonghus där ballongen färdigställdes innan det var dags för avfärd (10).
Mitt i lokalen finns en större monter vars innehåll är delat i fyra olika delar. I monterns ena kortsida finns den kokutrustning expeditionen medförde på polarfärden (11). I montern finns också expeditionens navigationsutrustning (12) den släde (14) och de snöskor männen använde vid isvandringen (13).
Utefter ena långväggen hänger foton som beskriver expeditionens olika skeden. Rubrikerna på dessa beskrivningar är Förberedelserna (15), Ballongfärden (16) och Isvandringen (17).
Efter de tre sektionerna med foton finns ytterligare en monter. I denna monter finns sjukvårdsutrustning och utrustning för kommunikation med yttervärlden (18). Brevduvor och bojar var de tänkta kommunikationsmedlen under expeditionen.
Vid trappan till övervåningen finns en monter med olika souvenirer (19). I taket hänger också en korg från ballongen Svea (20). En ballong som Andrée använde för ett flertal uppstigningar i Sverige tiden före Polarexpiditionen. Från övervåningen kan vi se mer om ballongen Svea och vilka färder Andée gjorde med ballongen.
I tre mindre montrar finns diverse mindre småprylar (21), släplinor och mynt utställda (23).
Utefter den andra långväggen i museet finns foton som skildrar återupptäckten, en karta som beskriver färdvägen (24) och bilder på det mottagande de döda männen fick av svenska folket (25). Utefter denna vägg finns även en avdelning foton som kallas Andréeminnet.
Avslutningsvis finns en monter med böcker om Andrée och polarexpeditionen till Nordpolen (26).
Bild 4. Planskiss över Andréemuseet
5.3 Museiledningens tankar bakom publicering på Internet
Andréemuseet har valt att publicera ett ganska omfattande material om Salomon August Andrée på sin hemsida. Sven Lundström som är chef för museet berättar om tankarna som ligger bakom museets Internetpublicering. Det är framför allt för att ge skolklasser en möjlighet att förbereda sig inför ett museibesök. För att inte museibesökarna skall komma till museet och snabbt gå igenom det och sedan glömma alltihop vill Lundström att barnen skall ha en möjlighet att exempelvis göra förberedande arbete med hjälp av webmaterialet. Genom e-post och kommunikationsmöjligheterna från websidan vill museiledningen föra en dialog mellan museet och dess besökare. Även om materialet är tänkt att främst rikta sig till skolklasser är det inte anpassat till någon speciell åldersgrupp. Inne i museet är informationsetiketterna skrivna med anpassning till en 11-årings uppfattningsförmåga, på Internetsidorna har man däremot inte gjort någon sådan anpassning. Lundström säger:
"Gjort för att passa även vuxna i farten, vilka hinner uppfatta ungefär så mycket"
Angående den åldersanpassning som är gjord i museet. Så småningom vill man även anpassa Internetsidorna för olika åldersgrupper men man har inte kommit så långt än. En annan sak som skall åtgärdas är att interna länkar, de som går till museets egna material, skall skiljas från externa länkar som leder bort från museets sidor.
I upplägget av sidorna har man försökt att skilja på text och bild. Detta för att de som inte har en fast uppkoppling skall fastna i långsamtgående nerladdningar av bilder som de inte är intresserade av. Tanken är att det skall vara så mycket löpande text som möjligt, vill man komma åt bilder får man använda sig av länkar till dessa.
Som webmaster så har Andréemuseet valt Informationsbyrån från Uppsala. Att ha en webmaster utifrån är annars något som Lundström vill komma ifrån. Målet är att bygga ett ramverk för webpublicering som de museianställda själva kan fylla med egenproducerat material. Genom att integrera webpubliceringen med de anställdas verksamhet så kan sidorna lättare vara aktuella och museet blir inte beroende av en kostsam webmaster.
5.4 En beskrivning av Andreémuseets Internetsidor
Vår utgångspunkt i vår beskrivning av Andréemuseets Internetsidor är Välkomstsidan. Denna presentation bör läsas tillsammans med den grafiska presentationen av Internetmaterialet i A3-format5 för en tydligare översikt.
Välkomstsidan
Från välkomstsidan finns det möjlighet att navigera till sex andra sidor. Namnen på dessa sidor är: Om Museet, Öppetider, Aktuellt, Frågor och Svar, Andréejubileet, Salomon August Andrée. Det finns även en möjlighet att välja ett engelspråkigt alternativ.
Överst på välkomstsidan finns Andréemuseets logotype tilsammans med direkt länkar till de sex olika sidorna. Nedtill på sidorna finns samma länkmöjligheter. Logotypen tillsammans med direktlänkarna, upptill och nedtill, är med på alla sidor utom på de sidor som handlar om Salomon August Andrée och de sidor som behandlar om Andréejubileet. På Välkomstsidaan finns även två bildrutor, en som visar museibyggnaden och en som visar ett bildspel med bilder från expeditionen.
Om Museet
Här presenteras museet kort. Information om var museet ligger och vilka fynd som ligger till grund för deras samlingar presenteras.
Öppettider
På denna sida finns information om museets öppettider, entréavgifter och säsongsuppgifter.
Aktuellt
Här har museet valt att presentera en del framtida idéer och utställningar. Det finns även en presentation av Gränna museernas remissvar på Kulturutredningen.
Frågor och svar
En sida där man lätt kan komma i kontakt med museet, Sven Lundström som är museichef, intendent Håkan Joriksson och museets webmaster via e-post.
Andréejubileet
Detta är en samlingssida med alla de aktiviteter som kommer att hållas under 1997 till hundraårsminnet av expeditionen mot Nordpolen.
Salomon August Andrée
Här börjar en beskrivning av Andrées person och hur han levde från barndomen i Gränna till den sista ödesdigra expeditionen. Detta är den huvudsakliga delen av musséets sidor. Dessa sidor utnyttjar mest hypertext, och har en del korsande länkar. De följer dock en tidsaxel och man förs vidare framåt i tiden med hjälp av länkarna. På första sidan kan man välja om man vill titta på Föremålssamlingarna, Andrées polar expedition, Andréeiana och till sist en avdelning för Tiden före expeditionen.
Sidan har lagts upp med direktlänkar till de olika avdelningarna samt till Andréemuseets hemsida. Länkarna finns inom en egen ram på sidan. Länkarna på sidan har till skillnad från övriga länkar ikoner brevid texten. Ramen med dessa direktlänkar följer med så länge man befinner sig på de sidor som finns under avdelningen S.A. Andrée. Denna ram kompletteras också under avdelningen Tiden före expeditionen med direkta länkar till de avsnitt som finns under denna avdelning.
I Föremålssamlingarna finns det 21 bilder på föremål upplagda på sju olika sidor. Föremålen är ett urval av de som finns representerade i museets fysiska form.
Under sidorna om polarexpeditionen finns resan och dess tragiska öden beskrivna. Det är dessa sidor tillsammans med föremålssamlingarna som mest motsvarar museet i uppläggning och innehåll.
Det finns även en länk till fartyget som tog expeditionen mot spetsbergen (Andréeiana) där utdrag från kaptenens loggbok finns upplagda.
S. A. Andrée och tiden före expeditionen består av fem olika delar. Dessa är: Studenten, Resenären, Yrkesmannen, Debattören och Arktikern. Här går det att välja i vilken ordning man vill läsa materialet. Länkarna är upplagda så att man blir styrd i sin navigation i materialet och på detta sätt minska risken att missa de avdelningar som ännu inte är besökta.
Museet har valt att göra en mer ingående presentation av S. A. Andrées föräldrar (Claes och Mina Andrée) samt S. A. Andrées egna utbildningsväg fram till de olika uppdrag han sedemera tog som debattör och skribent jämfört med museets fysiska form.
Till skillnad mot museets fysiska form koncentrerars den elektroniska presentationen på tiden före expeditionen. Expeditionen i sig får i den elektroniska presentationen förhållandevis lite uppmärksamhet.