ledlogo.jpg (6268 bytes)

 

Det måste skapas ett intresse

Jag blir förvirrad när jag inför valet läser i partifoldrar om allt som skall uppnås och uträttas om just "vårt parti" får sitta i regeringen. Alla partierna förefaller ha klara lösningar till frågor såsom sysselsättning, vård och skola. Men hur har utfallet sett ut alldeles för ofta? Jo, partiernas löften inför valet har tyvärr under regeringsperioden "tvingats" revideras.

När regeringskonstellationen av Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet satt vid makten infriades inte många av vallöftena på grund av ett "allmänt svårt ekonomiskt klimat".

Anledningen till att det sedermera regerande partiet Socialdemokraterna inte kunnat hålla sina vallöften förklarades med att man "fått städa upp efter det borgerliga lånekalaset". Då undrar man i sitt stilla sinne om det spelar någon roll vilket parti som sitter vid makten. Barnbidraget blir ju inte högre om Moderaterna får styra, fast å andra sidan blir ju skatterna lägre. Om Sossarna får sitta kvar kommer vården att fortsätta att försämras, fast invandrarna kanske kommer att få fler jobb.

På det sätter resonerar en del. Andra ställer sig likgiltiga till allt inom politiken, ofta av ren besvikelse. Varför ska man rösta när alla partier ljuger? Det finns ju inget parti som åstadkommer något vad gäller arbetslösheten, så varför ska man rösta?

En tredje grupp tycker att politik är för komplext, varför man som enskild medborgare känner sig bortskrämd. Såväl tekniska som samhällsekonomiska problem är så stora och invecklade att det blir för svårt att följa med i debatten. Frågan är ens om beslutsfattarna och makthavarna kan sätta sig in i och förstå de frågor som de så småningom ska fatta beslut i.

Förr var det fattigdomen som gjorde att så få människor engagerade sig i den politiska händelseutvecklingen. Att kämpa för brödfödan krävde all kraft. Man orkade helt enkelt inte med att intressera sig för den politiska debatten. Idag är problemet det motsatta. En hög levnadsstandard ger människor tid till fritidssysselsättningar och möjlighet att odla nya intressen. Strävan efter en ännu högre materiell standard stressar och tröttar ut många med följden att det politiska engagemanget blir lidande. Har välståndet kanske blivit ett hot mot demokratin? Det är inte helt uteslutet.

För många blir matade med tv-program istället för att läsa en bok och försöka bilda sig. Vi svenskar måste istället börja tro på oss själva och försöka engagera oss så mycket vi kan. Vi lever ju faktiskt i en demokrati där det är meningen att debatten ska vara fri och att alla ska få vara med och påverka. Så stäng av tv:n och granska partiprogrammen istället. Vi måste intressera oss som enskilda medborgare och vara med och påverka. I alla fall om vi vill att Sverige ska förbli ett demokratiskt land.

Cristopher J. Hallman