Droger

Det finns många olika sorters narkotika. Farliga och mindre farliga.
Jämför man Kokain med nikotin så är det ju stor skillnad.
Koffein finns ju i kaffe men bara i  mindre mängder.
Om man intar 30-50 mg Koffein är det dödligt,
medans några gram kokain kan ha samma effekt .

Koffein (kaffein) alkaloid förekommande i flera växter som används som njutningsmedel, t ex kaffebönor, teblad (kallas då ibland tein), kakaobönor och kolanötter. Koffein kan renframställas ur teavfall. Det erhålls som biprodukt vid tillverkning av koffeinfritt kaffe men kan också framställas syntetiskt. Koffein verkar stimulerande på centrala nervsystemet, ökar hjärtverksamheten och har urindrivande effekt.

Kokain alkaloid som utvinns ur bladen av kokabuske (Erythroxylon coca), ursprunglig i Sydamerika men odlad i Afrika och Asien. Alkaloiden framställs även syntetiskt. Kokainet introducerades på 1880-talet som det första effektiva lokalbedövningsmedlet men har i dag begränsad medicinsk användning p g a ämnets starka giftighet och beroendeframkallande verkan.

I vissa länder, bl a västra Sydamerika, tuggas de torkade kokabladen tillsammans med kalk eller aska. I andra delar av världen missbrukas kokain i pulverform för snusning eller som lösning för injicering. Berusningen framkallar bl a hallucinationer. På sikt blir användningen nedbrytande för missbrukaren. Kokain klassificeras som ett farligt narkotikum.

Hallucination (lat) sinnesförnimmelse som uppstår utan retning från yttervärlden av motsvarande sinnesorgan. Dessa sinnesvillor kan gälla samtliga sinnen men är vanligast för syn och hörsel. Hallucinationer uppträder normalt strax före insomnandet, s k hypnagoga hallucinationer, och kan fortsätta som drömmar, vilka dock inte räknas som hallucinationer. I vaket tillstånd, utan påverkan av droger, är hallucinationer ett tecken på psykisk sjukdom. Vid schizofreni och hysteriska tillstånd uppträder ofta hörselhallucinationer. Hallucinationer kan vidare hos vissa människor framkallas genom suggestion och hypnos samt med hjälp av droger som haschisch, meskalin och LSD, s k hallucinogener. hallucinos hallucinatoriskt tillstånd med bibehållen sans och orientering.

Opium (lat, till grek opos 'växtsaft') den intorkade mjölksaften av opiumvallmo (se vallmo). Drogen innehåller ett tjugotal alkaloider, av vilka de viktigaste är morfin (5-15 %), kodein (1-2 %), narkotin (4-8 %) och papaverin (0,5-1 %). Opium har sedan äldsta tider använts som både bedövande och smärtstillande medel, längre fram också mot diarré och hosta. Medlet är starkt vanebildande. I Orienten förekommer missbruk i form av opiumrökning, medan missbruket i andra delar av världen gäller mer eller mindre renframställda alkaloider, främst morfin och heroin. Samtliga missbruksformer ger svåra följdverkningar.

Amfetamin (fenopromin) tillhör en grupp substanser som verkar stimulerande på centrala nervsystemet genom att dämpa trötthetskänslor och minska sömnbehovet. Det har även använts i avmagringssyfte för att minska aptiten. Amfetamin är beroendeframkallande, räknas som narkotikum och har inte längre någon medicinsk användning.

Alkaloider (till alkali och grek eidos 'utseende') grupp heterocykliska, kvävehaltiga ämnen av ganska varierande struktur. Alkaloiderna är basiska och förekommer i naturen som salter av växtsyror, t ex äppelsyra, oxalsyra och citronsyra. Vanligen finns de i vallmo-, ranunkel- och potatisväxter och har länge använts i folkmedicinen p g a sina utpräglade fysiologiska effekter. De är som regel starkt giftiga. Till alkaloiderna hör de flesta narkotika, t ex kokain, morfin, LSD, meskalin. Andra välkända alkaloider är nikotin, atropin, kodein, reserpin och kinin. Det närbesläktade ämnet koffein räknas också ofta till denna grupp.

Heroin (diacetylmorfin) morfinderivat som framställs på kemisk väg ur morfin och som har i stort sett samma verkningar som morfin, dvs det är hostlindrande och rogivande. Effekten är dock starkare än morfinets. Risken för tillvänjning är mycket stor, och missbruk - heroinism - förekommer i många länder. Kronisk heroinism utvecklas snabbt och medför framför allt ett svårbehandlat psykiskt sjukdomstillstånd. Förbud mot användande av heroin som läkemedel, liksom förbud mot införsel och tillverkning, råder numera i åtskilliga länder, bl a Sverige.

LSD (förk för lysergsyradietylamid) narkotiskt medel tillhörande gruppen alkaloider. Redan vid mycket små doser (0,1 mg eller ännu mindre) påverkar LSD sinnesupplevelserna, och i första hand uppträder hallucinationer. Under 1960-talet var preparatet populärt, speciellt i Kalifornien. LSD har använts bl a i schizofreniforskningen men är numera förbjuden som drog, eftersom ämnet misstänks kunna ge bl a fosterskador.

Skunk dök upp för tre år sedan i Lund. Det finns risk att en hel generation skunkrökare har fått hjärnskador. Hur många vet man inte.
Skunk är en vidareförädling av där bl.a. frön och hanblommorna plockas bort. Växtdelarna luktar då mycket starkare än förut.
Något som lockar missbrukarna. När skunk röks utvecklas de giftiga gaser. Kolväten förekommen inte i den vanliga cannabisplantan.
Drogen kallas inte skunk för att den luktar starkt eller illa. Man har aningar att den har spridits från narkotikafristaden Christiania i Köpenhamn
ner till Skåne där de troligen odlas utanför Lund. Man tappar minnet och har svårt att koncentrera sig. De har oftast svårt att röra sig och
hamnar i psykos.

Partydrogerna är på fram-march bland ungdomarna i Malmö, där heroin och cannabis är de dominerade drogerna.
I Lund förekommer mycket cannabis, ecstasy och rohypnol. Heroin är också väldigt vanlig. Det är invandrade turkar dominerar heroinhandlen i Malmö.
Amfetaminet kommer nu mera från Ungern & Tjeckien. Innan var det polskt heroin det dominerande.

Narkotikabrott brott som strider mot narkotikastrafflagen från 1968. Brottet kan exempelvis bestå i att man tillverkar, köper, säljer eller transporterar narkotika. Allt innehav av narkotika är straffbart. Sedan den 1 juli 1988 är det även straffbart att bruka eller ta annan befattning med narkotika. Eget bruk av narkotika kan sedan 1993 bestraffas med fängelse i högst 6 månader. Smuggling av narkotika betecknas inte som narkotikabrott utan döms enligt varusmugglingslagen (se smuggling). Grovt narkotikabrott kan straffas med fängelse upp till 10 år. I de flesta fall kan också medverkan, förberedelse och stämpling till narkotikabrott bestraffas. Den som inte haft uppsåt men förfarit grovt oaktsamt kan straffas för vårdslöshet med narkotika med böter eller fängelse i högst 1 år.

Preparat och användning
Att sniffa är att andas in ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och gas i djupa inandningar. Erfarna sniffare förlänger ruset genom att ta starka koncentrationer, t.ex med hjälp av plastpåse eller genom ett "fylla på" med några inandningar med jämna mellanrum.
Många av de produkter som används i hem och på arbetsplatser innehåller kemisk-tekniska preparat av typen lättflyktiga kolväten. De säljs bl.a. hos färghandlare, på varuhus, bensinstationer och tobaksaffärer, vilket gör dem lättillgängliga för unga människor.
Aceton ­p; används till nagellacksborttagning, lim, startgas, fotokemikalier och fogmassa.
Aerosoler ­p; dvs drivgaser i sprayförpackningar anses höra till de farligaste sniffningspreparaten.
Butan (C4H10) ­p; och Propangas(gasol) (C3H8) finns bl.a. i cigarrettändare och förpackningar för påfyllning av gaständare.
Bensen ­p; finns i bensin, som på vissa håll är ett vanligt sniffningsmedel.
Terpentin ­p; är en vanligt förekommande komponent i lim, skoputsmedel, impregneringsmedel, fläckborttagningsmedel, målarfärg, spackel, fogmassa, mm.
Trikloretylen ­p; Finns i kontaktlim, hobbylim och solution. Används yrkesmässigt av bil- och gummiverkstäder, lackerare, textilindustri och kemtvätteri.

Korttidseffekter
Korttidseffekter är effekter som kommer ganska snabbt efter det man tagit en dos och som försvinner inom några timmar eller dagar.
Ångorna kommer ned i lungorna och tas snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De första berusningseffekterna kommer redan efter några få inandningar och efter 10-15 upprepade inandningar är man kraftigt berusad. Efter 10-30 minuter avtar ruset och efter ungefär en timme märks ingen berusning alls.

• Att sniffa medför stora risker även vid enstaka tillfällen. Dessa risker förstärks i kombination med exempelvis alkohol.
• Att boffa är ännu farligare. Det betyder att man andas in med munnen stället för näsan.

Fysiologiskt har sniffningspreparaten liknande verkningar som alkohol. Muskelkontrollen minskar, reaktionstiden förlängs och reflexerna dämpas. Preparaten gör även att den som sniffar tappar den psykiska kontrollen. Hallucinationer med syn- och hörselförvrängningar förekommer.

Långtidseffekter
Långtidseffekter uppträder efter upprepat bruk under lång tid. Vanliga symptom är följande:

• Rinnande näsa, hosta och irriterad hals.
• Stark trötthet och ofta återkommande huvudvärk.
• Retlighet, ångest och nedstämdhet tilltar.
• Det är klarlagt att personer som under lång tid utsatts för lösningsmedel i sitt arbete fått permanenta skador. Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att även sniffning under lång tid kan ge hjärnskador, med psykisk avtrubbning som följd.
• Skador på lever och njurar. Några lösningsmedel, t ex bensen, ger skador på de blodbildande organen i benmärgen, med sänkt immunförsvar som följd.

Tolerans och beroende
Upprepad sniffning ger toleransutveckling. Det innebär att man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Abstinenssymptom uppstår när man plötsligt slutar efter en tids mer intensivt sniffande. Symptomen kan bland annat vara:

• Sömnlöshet
• Frysningar
• Huvudvärk
• Retlighet
• I allvarligare fall även kramper.

Sniffning leder till både psykiskt och fysiskt beroende. Det fysiska beroendet leder till de ovan nämnda abstinenssymptomen. Det psykiska beroendet är nära förknippat med den omgivning man sniffar i. Umgänget på platser där man brukar sniffa blir nästan lika viktigt som själva berusningen. 

Fysiska risker vid sniffning av tändargas
På senare år har sniffning av Butangas (tändargas) blivit mycket uppmärksammat. Den berusande effekten beror på att gasen som inandas går in i blodet och förhindrar syretransporten. Då uppstår en syrebrist, hjärnan blir påverkad och en kortvarig berusningseffekt blir följden.

Övre luftvägarna, munhåla och luftstrupe
När gasen lämnar tuben bli den kall och en fryseffekt kan uppstå på luftvägarna och struphuvudet. Vidare ökar gasen sin volym mångfalt och detta innebär att otillräckligt med luft kommer ner i lungorna.

Lungorna
När gasen kommer ner i luftvägarna, reagerar kroppen med att skicka ut vätska i luftvägarna. Detta kan leda till samma typ av dödsfall som vid drunkningsolyckor.

Hjärtat
Hjärtat retas mycket kraftigt av gasen. Stresshormonet adrenalin produceras av kroppen i mycket stor omfattning och detta ger störningar i hjärtrytmen och ett hjärtstillestånd kan bli följden.

Sniffning och lagen
De flesta sniffningspreparat ingår i produkter som säljs i vanliga affärer. Lagstiftningen förbjuder inte försäljning av dessa produkter. Denna typen av produkter skall dock förvaras på ett sådant sätt att dess användning i berusningssyfte hindras eller motverkas. De bör inte säljas när det kan antas att de förvärvas för att användas som berusningsmedel. Den som använder den här typen av produkter i berusningssyfte kan omhändertas enligt LVU (Lagen om vård av unga) eller LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall).

Bilder & fakta är hämtade på Internet och sedan redigerade.