När du har valt vilket ämne du ska skriva om är det dags att leta upp material du kan använda. Genom att använda biblioteket, Internet, tidningar, TV, intervjuer eller vad man nu kan tänka sig kan man till sist sitta med en hel hög med material framför sig. Då kommer nästa problem. Vad ska man använda och vad kan man ta bort?

När du väljer ut vad som ska användas är det viktigt att tänka på vem läsaren är. Genom att välja en målgrupp för din uppsats kan du bestämma hur djupt in i ämnet du måste gå. Ju svårare ämne du har valt desto viktigare är förarbetet för att du ska vara säker på att din uppsats blir begriplig och att läsaren förstår vad du vill förmedla. Behöver du ha med ordförklaringar? Är läsaren väl insatt i ämnesområdet så att du slipper förklara en massa? Genom att svara på de här frågorna kan du lättare avgöra hur du ska bearbeta ditt material. OBS! Det är lätt hänt att man har svårt att utelämna vissa saker man tycker är intressanta. Men för att underlätta för läsaren är det bättre att hålla sig till sitt ämnesområde och göra uppsatsen överskådlig. Har man med för mycket fakta blir det ofta tråkigt och svårläst.

För många kan det vara en hjälp att göra en disposition innan man börjar skriva. Då spaltar man upp vad man vill ha med och i vilken ordning man ska skriva sina uppgifter. Men man bör inte vara för bunden vid sin disposition. När man väl kommit igång med själva skrivandet kanske man upptäcker att det blir bättre på ett annat sätt. Den kreativa processen är nästan alltid bättre om man låter texten flyta från hjärtat utan så mycket tanke på ett förberett manus. Man kan ju alltid ändra om sin text efter att själva grundstommen är skriven.

Skrivstadiet

När du har sållat ut det viktigaste från ditt källmaterial och bestämt riktlinjerna för din uppsats är det dags att börja skriva.
Det viktigaste du ska tänka på när du skriver är språket. Vilket språk du använder och hur väl du formulerar dig styr läsarens åsikt om din uppsats. Om du har valt att skriva en väldigt seriös analys av en författares verk så kommer läsaren inte att ta dig på allvar om uppsatsen är full av stavfel, grammatiska fel eller slanguttryck. Ordvalet kan vara avgörande för hur din text tas emot. Jämför själv nedanstående texter, vilken tycker du är bäst?

Ex 1

Jörgen Hanssons största styrka är hans förmåga att lyfta fram personerna i berättelsen. Med hjälp av en enastående dialog speglas karaktärernas innersta tankar och drömmar. Mellan raderna kan vi läsa om ensamhet, förtvivlan och desperation men också om längtan, lycka och frihet. Varje stavelse andas författarglädje och inspiration.

Ex 2

Jörgen Hansson är bra på att skriva om personer. Med dialogen får man läsa om karraktärernas tankar och drömmar. Mellan raderna kan vi läsa om ensammhet, förtvivlan och desperation. Men man kan också läsa om längtan, lycka och frihet. Orden liksom andas författarlycka och inspirerar.

Båda texterna säger samma sak men på olika sätt. Genom att variera ordförrådet och finslipa texten kan man åstadkomma avsevärt mycket bättre texter. I exempel två har dessutom ett par stavfel smugit sig in. Att stava rätt kan för många vara svårt. Men vet man med sig att man har svårt för att stava kan det vara en bra idé att kontrollera stavningen extra noga. Be någon att läsa igenom din uppsats innan du lämnar in den.

Efterstadiet

När du har skrivit grundstommen i din uppsats är det dags att bearbeta innehållet. Det kan vara en god idé att låta texten "vila" några dagar innan du läser igenom den. När man är mitt uppe i skrivprocessen blir man ibland blind för vad som kan ändras. Det är lättare att hitta fel och komma på nya saker när man fått lite distans till sin text.

:Är inledningen bra?  Talar den om vad texten handlar om. Väcker den läsarens intresse? Kan jag formulera om den så att den blir bättre? En inledning kan se ut på många olika sätt. I avsnittet om inledningar och avslutningar kan du läsa mer om hur man kan göra.

Hur ser styckeindelningen ut?  Kommer styckena i rätt ordning? Är de ungefär lika långa? Hör texten i de olika stycken ihop?

Är meningsbyggnaden bra? Kan någon mening missförstås? Har jag fått fram det jag vill säga? Är grammatiken rätt? Har jag varierat längden på meningarna? Upprepar jag något ord för ofta? En sak man ska tänka på när det gäller upprepningar av ord är att det inte alltid är av ondo. Om du vill framhäva något speciellt kan upprepningar vara ett sätt att få läsaren att läsa mer uppmärksamt. Men om en text är full av upprepade ord utan någon egentlig anledning blir det lätt tjatigt. Då kan det vara en bra hjälp att använda sig utav en synonymordbok.

Hur ser avslutningen ut? Har jag gjort en bra sammanfattning eller bör jag formulera avslutningen annorlunda? En bra sammanfattning ska binda ihop texten och gärna återknyta till inledningen. Inledningen och avslutningen är ofta de två stycken läsaren läser mest uppmärksamt och genom att finslipa dessa kan en författare nå långt.

Detta och mycket mer är saker man bör tänka på när man bearbetar sin text. När man själv har läst igenom sin uppsats och känner sig nöjd med resultatet är det dags att låta någon annan läsa texten. Be någon du litar på läsa uppsatsen. Det ska helst vara någon som du vet kan ge konstruktiv kritik. Resultatet kan ibland vara överaskande. Formuleringar som tycks logiska och lättförklarade för en själv kan i någon annans ögon vara svårbegripliga och bristande. Känner man till sitt ämne för bra kan det dessutom vara så att man glömmer att skriva ner detaljer som läsaren behöver för att få en helhetsbild.

När texten väl är färdigbearbetad kommer den sista fasen i skrivarbetet. Nu är det bara att sammanställa resultatet. Du kan t.e.x göra en tjusig framsida och lägga in bilder. Kanske vill du ha med en innehållsförteckning. Har du använt andra källor när du skrev texten måste du dessutom göra en källförteckning. Observera att detta även gäller de bilder du har använt!  När allt sedan är färdigt är det bara att lämna in den färdiga uppsatsen och hoppas att läsaren uppskattar resultatet.