Ännu
ett spel i serien Wingcommander. Den eviga striden mellan "Federationen"
(människorna, de alltid så goda) och "Kilrathi" (Katterna, de
onda) fortsätter utan upphåll, dock kommer ett nytt inslag i
denna version. Det dyker upp en okänd ras av insekter, oerhört
farliga sådana, som tvingar federationen och Kilrathi att samarbeta
för att stoppa den nya rasen som hotar utrota både människor
och katter. Det är faktiskt ganska kul med de stora flottiljer av
10-12 federationsskepp och lika många Kilrathiskepp som går
in i samlad tropp och bankar skiten ur gräshopporna. Häftiga
strider blir det! Men i grund och botten så har det ju inte så
stor betydelse, för spelvärdet, vem man skjuter på. Eller
hur?
Spelet
är gjort som en film. Med hjälp av interlace teknik har man lyckats
få filmen att röra sig mjukt och smidigt i fullskärmsformat.
Så länge Du befinner Dig på moderskeppet kan Du inte göra
annat än att luta Dig tillbaka och titta på filmen medan den
rullas upp på skärmen. I sällskapsrummet kan Du påverka
om Du skall prata med någon eller inte. Det finns en del info att
ta del av, men bara rent generellt "bakgrundsbrus", ingenting som har betydelse
för Dina chanser att klara en strid.
När
Du tröttnat på att lyssna på historier i sällskapsrummet
så går Du till Breifing rummet där du kommer att få
veta vad ditt uppdrag går ut på
När
Du fått Ditt uppdrag så skickas Du ut i rymden, och härifrån
är det Du som styr. Det finns som vanligt ett antal skepp att välja
på, eller rättare sagt att få sig tilldelade eftersom
man stiger i graderna. Den nya "Vampier" är en ren fröjd att
flyga i stid.
Väl
i cocpiten blir man lite besviken på grafiken. Allt annat är
så snyggt gjort att man förväntar sig en snyggare cocpit
än denna tarvliga layout. Men när man väl vant sig vid utseendet
är det bara att koppla in autopiloten som tar Dig till Din första
waypoint. Finns det några fiender där, vilket det i regel gör,
så är det bara att sätta igång och banka.
Tillsammans
med dina flotiljkamrater attackerar Ni målen och slår (förhoppningsvis)
ut dem en efter en. Till Din hjälp har Du ett antal olika misiler
att välja på så väl som en uppsättning kanoner
för olika bruk. Min erfarenhet är dock att det funkar bäst
med alla kanoner aktiverade hela tiden. Fulla bredsidor har varit effektivt
ända sedan Lord Nelsons dagar och verkar stå sig även i
rymdstrider.
Lustigt nog är det bara cocpiten som är tarvlig. De skepp man ser på skärmen samt effekter från misiler och explosioner är snyggt gjorda.

Efter
avslutat värv återvänder Du till moderskeppet och landar.
Du får då reda på hur pass framgångsrikt ditt uppdrag
var. Grundregeln är att inte acceptera ett misslyckande, om Du inte
klarar alla uppdrag kommer Du inte att klara spelet. Så om Din chef
inte är nöjd så är det bara att göra om uppdraget.
Tyvärr fins det en del buggar i programmet som ställer till med problem.
Dels fungerar inte navigationskartan som den skall,
det skall vara möjligt att ändra destination genom att skifta
waypoint.
Man kan få upp kartan och ändra waypoint
precis som manualen säger, men väl tillbaka i cocpiten har ingenting
ändrats och autopiloten tar Dig till nästa waypoint i vanlig
ordning. Eftersom det inte heller går att ta sig ifrån en waypoint
innan man skjutit bort samtliga fiender där så blir det stressigt
i de uppdrag där man måste ta sig till slutdestiantionen innom
en viss tid.
Svårighetsgraderna är förmodligen
och föremål för en bugg. Det verkar bara finnas två
grader, "Rookie" och "Nightmare"
allt däremellan finns inte, i alla fall
upplever jag det så. På rookie nivån funkar det bra,
man skjuter sönder ett fiende skepp med en misil och 5-6 träffar
med kanonerna, men ökar man svårigheten ett snäpp så
går det plötsligt inte att skada fienden längre. Jag har
skjutit alla misiler och hundratals kanonskott utan att lyckas åsamka
fiendeskeppet någon större skada.
Men Rookienivån är knepig nog i vissa uppdrag. Så visst finns det ett spelvärde ändå. Sedan kan det ju bara vara jag som inte "räcker till" i de högre svårihetsnivåerna, Du kanske lyckas bättre.
Det blir ett medelbetyg. Jag gillar spelet, men tycker att allt borde fungera. Vad som också drar ner betyget är att det har kort livslängd, man spelar efter ett fastslaget scenario. Det blir samma strider, på samma ställen, varje gång man spelar, så efter två, tre gånger tappar man intresset för att spela det fler gånger.



