Geodesign har under 1994 utvecklat en ny princip för lokalt omhändertagande av lakvatten och processvatten. Vattnet behandlas genom att det sprinklas över en bädd av lecakulor eller Salix energiskog. Det baseras på enkla naturnära processer som temperaturväxlingar, vind, sol, UV-ljus och bakterier. En pump behövs också för att driva runt vattnet.
Projektet har drivits i samarbete med GRAAB, Tekniska Verken i Linköping och NUTEK.

Lakvattentorn med Lecakassetter
Lakvattentornet består av 15-50 st Leca-kassetter som byggs samman i en fackverkskonstruktion till en höjd av 9-15 meter. Lecakassetterna fylls med 12-20 mm Leca-kulor.

Tornet grundläggs med platta på mark. Från toppen av kassetterna som endast är ca 20 cm tjocka sprinklas intermittent lakvatten. Under det att vattnet rinner ner för kassetterna och på lecakulorna avdunstar vattenfasen och en koncentration av metaller och salter sker. Det koncentrerade vattnet återförs till en lakvattendamm där en utfällning och sedimentation sker. Slammet återförs till deponin, varifrån salter och metaller ursprungligen kommit.

Lakvattentorn med Salixkassetter
Tekniken innebär att kvistar (salix) buntas till knippen. Dessa placeras i träkassetter med 3-4 st ovanpå varandra och med ett valfritt antal i bredd. När kassetten fylls med salix väger den ca 1,5 ton i torrt tillstånd. Överstrilning av lakvatten gör att kassetten ständigt är våt. Då processen baseras på avdunstning av vattenfasen kommer den ökade koncentrationen av salter och metaller att verka konserverande på träet.

Det vatten som ej avdunstat samlas upp i en ränna på vardera sidan om kassett-stapeln. Vattnet leds vidare till en sedimentationsbassäng för frånskiljning av slam.

Anläggningen grundläggs på standardiserade betongelement av 5,2 meters längd.