Kvalitetspolicy för Hjälpmedelförvaltningen

Kvalitetspolicy för Hjälpmedelförvaltningen Kvalitetspolicy för Hjälpmedelförvaltningen

Hjälpmedelsförvaltningens symbol för utveckling, kvalitet och öppenhet gentimot kunder och anställda

Fastställd av ledningsgruppen 25 januari 1998

Hjälpmedelsförvaltningens modell

Denna modell skall leda till en bättre verksamhet vad gäller organisation, ekonomi, teknik och ökad produktivitet. Framför allt handlar det om en utveckling av kvalitetsarbetet - förvaltningens inre och yttre kvalitet - som innebär att vi blir allt bättre på att utföra våra upp gifter.

Kvalitet är en angelägenhet för alla som arbetar inom hjälpmedelsförvaltningen. Det gäller arbetet såväl med kunder, konsumenter, elever, patienter och med invånarna överhuvudtaget, som med det interna yrkesarbetet.

Personalen har ständigt arbetat för att utveckla och förbättra sin verksamhet och den egna yrkeskompetensen. Nu är det emellertid dags att mera systematiskt vidareutveckla kvalitetsarbetet inom förvaltningen.

Mot denna bakgrund är det viktigt att lägga fast en kvalitetspolicy som kan fungera som en ledstjärna för vårt fortsatta arbete. Den fortsatta decentraliseringen och det ökade personalinflytande som Bergsjöns kvalitetsmodell förutsätter, ger personalen på alla nivåer större förut sättningar att engagera sig i kvalitet sarbetet.

Kvalitetspolicy för hjälpmedelsförvaltningen

Kvalitetsutveckling skall vara en självklar, naturlig del av alla led i hela verksamheten.

Kvalitetarbetets mål är inte bara att uppfylla minimikrav, utan att ständigt öka förmågan att utföra uppgifter inom alla stöd- och huvud processer.

Mål och instrument för kvalitet inarbetas i verksamhetsplaneringen och i budgetarbetet på alla nivåer. Kvalitetsarbetet skall dokumenteras i kontrakt, verksamhetsberättelser och annan uppföljning/utvärdering.

Kunderna/patienterna i Centrum

I kvalitetsbegreppet ligger att varje enskild individ som kund/klient skall bemötas med respekt, lyhördhet och god service baserad på en kompetent yrkesutövning.

En rad lagar ger kunder och klienter rätt bl.a. till information och medbestämmande och till överklagandemöjligheter. Dessa rättigheter måste aktivt tas tillvara liksom

kundens eller klientens egna kunskaper och erfarenheter, utifrån vilka den professionella behovsbedömningen görs.

En hög kvalitet i utbudet av tjänster och service är något som skall följa kunden genom hela processen. Ur den enskildes synpunkt räcker det inte med att utbudets olika delar var för sig fungerar bra, om inte samverkan mellan dem fungerar.

Allas ansvar

God kvalitet i förvaltningens verksamhet kan bara uppnås ge nom att alla medarbetare och yrkes kategorier medverkar och tar del i kvalitetsarbetet. Var och en måste känna till verksamhetens mål och ta sitt eget ansvar för att ständigt för bättra kvaliteten.

Kompetensutveckling

Dokumenterad och tillförlitlig kunskap måste vara grunden för alla be slut som rör verksamhetens kvalitet. Kompetensutveckling och utbildning är en nödvändighet för kvalitetsutveckling, och skall ingå i såväl introduktion som fortbildning och ledar utbildning.

Metoder för att beskriva, mäta och förbättra kvaliteten skall vidareutvecklas i ett utvidgat samarbete mellan sakkunniga, kompetenscentra, forskare och andra externa resurser.

Roll- och ansvarsfördelning

Modellen innebär decentralisering av ansvar och befogenheter. Varje verksamhetsledning har ansvaret för sitt område. Med detta ansvar följer att skapa funktioner och aktiviteter som möjliggör en kontinuerlig kvalitetsförbättring.

Tyngdpunkten för arbetet med kvalitet ligger på arbetsplatserna och resultat/ansvarsenheterna. Där konkretiseras kvaliteten i mötet med kunderna och alla tjänster som utförs.

Sammanfattning av ansvar och uppgifter:

-Ledningen har det yttersta ansvaret för verksamhetens kvalitet.

-varje verksamhets- och resultat ledning ansvarar för kontinuerlig kvalitetsförbättring.

-Ledningen styr och följer upp kvalitetsutvecklingen genom mål, kontrakt, verksamhetsberättelser och annan information.

-Ledningen rapporterar till stads delsnämnden om kvalitetsutvecklingen.

Uppdrag t.o.m. 1999

Förvaltningen har bl.a. följande uppdrag:

-Ett urval enheter inom förvaltningen skall senast i juni 1998 beskriva sin verksamhet med hjälp av huvudkriterierna 1, 4 och 7 enligt kriteriehandboken för ‘Utmärkelsen Svensk Kvalitet’.

-Varje enhet skall senast i januari 1999 ha startat kontinuerlig kvali tetsförbättring som en naturlig del av det dagliga arbetet inom hela sin verksamhet. Detta sker utifrån de kommentarer om ämnet, som examinatorn på SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling, har gett.

-Varje enhet skall under september till november 1998 beskriva sin verksamhet med hjälp av samtliga sju kriterier enligt kriteriehandbo ken för ‘Utmärkelsen Svensk Kvalitet’.

-Varje enhet skall under 1998 vidareutveckla sin verksamhet utifrån de reaktioner 1997 års beskrivning inneburit, och under våren 1998 beskriva sin verksamhet så att förvaltningen kan delta i SIQ´s kvalitetstävling.

De sju huvudkriterierna enligt kriteriehandboken för Utmärkelsen Svensk Kvalitet 1994, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling, är:

1. Ledarskap

2. Information och analys

3. Strategisk planering

4. Engagemang och delaktighet

5. Verksamhetens processer

6. Verksamhetens resultat

7. Kundtillfredsställelse

KVALITETSPOLICY FÖR HJÄLPMEDELSFÖRVALTNINGEN

Fastställd av Ledningsgruppen 1998 01 25

OBS denna policy är baserad på SDN Bergsjöns Kvalitetspolicy och är inte en Policy som är tagen av Hjälpmedelsförvaltningen. Den är endast till för att vara en demonstration över vad som kan finnas på HMF ´s hemsida./CW

Bilaga till Hjälpmedelsförvaltningens kvalitetspolicy

Utmärkelsen Svensk Kvalitet

Förvaltningens hjälpmedel i det beskrivna arbetet är Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK). Strukturen i USK är uppbyggd kring de fyra frågorna:

1. Hur gör ni ?

2. I vilken omfattning gör ni det ?

3. Vad leder det till ?

4. Hur utvärderar och förbättrar ni det ni gör ?

Dessa frågor ställs mot sju aspekter - som kallas huvudkriterier - av vår verksamhet. Huvudkriterierna i sin tur, består av totalt 29 delkriterier.

Kriterierna utvecklas varje år på basis av nationella och internationella erfarenheter, så att de tillsammans ska ge bästa möjliga helhetsbild av hur vår organisation fungerar.