Astronomi-
och rymdfartsuppslagsbok på Internet
© Tierps Astronomiska
Klubb
A
ablation En kropps erosion
genom friktion, tex när en meteorit passerar genom atmosfären.
absolut magnitud den apparenta magnitud en stjärna skulle ha om den låg 10 parsec från observatören.
absolut temperatur temperaturen räknat från absoluta nollpunkten, -273,15°C = 0°C.
absorptionsspektrum det SPEKTRUM som uppkommer då ljus från en ljuskälla passerar genom ett annat material.
absorptionslinje spektrum mörka linjer på ett kontinuerligt spektrum.
ackretion gradvis tillväxt av materia i en punkt, vanligen på grund av gravitation.
ackretionsskiva en skiva av gas som omger en stjärna eller svart hål.
aktiv galax- en galax som sänder ut stora mängder energi; en Seyfert galax eller en kvasar.
albedo- talet för hur mycket solljus en planet, asteroid eller satellit reflekterar.
Amor asteroid- en asteroids vars bana tar den närmare solen än Mars bana.
Andromedagalaxen är säkerligen den mest kända galaxen. Messiernummret på den är M31 och den är den ljusaste och den närmaste av alla spiralgalaxer. Den ligger 2,2 miljoner ljusår från oss.
apertur den fria öppningen hos ett objektiv eller en spegel.
aphelium- punkten på en bana där en planet är längst ifrån solen.
apogeum- punkten där en satellit eller månen är längst ifrån jorden.
Apollo 1 obemannad. 26 feb. 1966. Första provet med Saturnus V raketen.
Apollo 10 besättning: Thomas P. Stattford, John W. Young och Eugene A. Cerman. 18-26 maj 1969. Cerman flög månlandaren ner till 15 km från månen tillsammans med Stattford, medan Young stannade kvar i en omloppsbana 112 km från månen. Flygtid 192 timmar.
Apollo 11 besättning Neil A. Armstrong, Michael Collins och Edwin E. Aldrin jr. 16-24 jul. 1969. Första månlandningen. Armstrong och Aldrin landade vid stillhetens hav 21 juli 1969 klockan 03.56 svensk tid. Collins fortsatte i en omloppsbana kring Månen. Flygtid 195 timmar.
Apollo 12 besättning: Charles Conrad jr, Richard F. Gordon jr och Alan L. Bean. 14-24 nov. 1969. Den andra bemannade månlandningen. Conrad och Bean utförde landningen i Stormarnas hav. Flygtid 244 timmar.
Apollo 13 besättning: James A. Lovell jr, John L. Swigert och Fred W. Haise. 11-17 apr. 1970. En explosion i en syrgastank gjorde så att de blev tvungna att åka tillbaka till Jorden genom en båge runt Månen. Flygtid 142 timmar.
Apollo 14 besättning: Alan B. Shepard jr, Stuart A. Roosa och Edgar D. Mitchell. 31 jan.-9 feb. 1971. Den tredje bemannade månlandningen. Roosa utförde en del experiment med rymdskeppet i omloppsbana runt Månen, medan Shepard och Mitchell samlade 41 kg månsten i en liten tvåhjulig dragkärra. Flygtid 216 timmar.
Apollo 15 besättning: David R. Scott, Alfred M. Worden och James B. Irwin. 26 jul.-17aug. 1971. Worden låg kvar i omloppsbana runt Månen. Den månlandning som haft den största vetenskapliga betydelsen. Man hade med sig den första månbilen och kunde göra utfärder långt från månlandaren. Flygtid 295 timmar.
Apollo 16 besättning: John W. Young, Thomas K. Mattingly och Charles M. Duke. 16-27 apr. 1972. Youngs fjärde rymdfärd. Färd med månbil. Resan kortades med en dag på grund av smärre problem. Flygtid 265 timmar.
Apollo 17 besättning: Eugen Cernan, Ronald Evans och geologen Harrison Schmitt. 7-19 dec. 1972. Den sista resan i Apolloserien. Undersökningar av Månens inre med seismiska mätningar. Flygtid 301 timmar 52 minuter.
Apollo 2 obemannad. 5 jul. 1966. Syftet var att kontrollera raketens tredje steg.
Apollo 3 obemannad. 25 aug. 1966. Man testade värmesköldarna och servicesektionens motor.
Apollo 4 obemannad. 9 nov. 1967. Det första lyckade försöket med en Saturnus V raket.
Apollo 5 obemannad. 22-24 jan. 1968. Då provades bland annat månlandarens raketmotorer.
Apollo 6 obemannad. 4 apr. 1968. En del problem med det andra raketsteget och man kunde inte starta det tredje steget på grund av läckage.
Apollo 7 besättning: Walter M. Schirra jr, Donn F. Eisele och Walter Clenningham. 11-22 okt. 1968. Den första amerikanska rymdfärjan med tre mans besättning. Flygtid 260 timmar.
Apollo 8 besättning: Frank Borman, James A. Lovell jr, William A. Anders. 21-27 dec. 1968. De första människorna som var i närheten av en annan himlakropp, 112 km från Månen. Flygtid 147 timmar.
Apollo 9 besättning: James A. McDivitt, David R. Scott och Russel L. Schweickart. 3-13 mar. 1969. Första rymdtestet med månlandaren, första dockningen med inre förbindelse. Flygtid 241 timmar.
Apollo asteroid en asteroid vars bana för den närmare solen än jorden kommer i sin bana.
asteroid även kallan småplanet. De rör sig mellan Mars och Jupiters banor i ett bälte som kallas asteroidbältet. Den största heter Ceres. Bältet sträcker sig mellan 2,1 och 3,2 AE från solen.
asteroidbälte en region mellan Mars och Jupiter där många asteroiders banor går.
astrofysik den del av astronomin som undersöker fysiska förhållanden av astronomiska objekt och fenomen.
astrometri en del av astronomin som behandlar bestämning av banor och rörelser hos himelsobjekt.
astronomi den gren inom vetenskapen som håller på med objekt och fenomen utanför jordens atmosfär.
astronomisk anhet (AE) längdmått i rymden. 1 AE= medelavståndet ssolen-jorden=149.598.000km.
Atlantis rymdskytteln som gjorde sin första flygning i oktober 1985, efter Discovery.
B
barlowlins förstorar bilden av föremålet
ett antal gånger i ett teleskop t.ex.. Den har till uppgift att
förlänga den utgående ljuskonen.
barycentrum samma som tyngdpunkts eller gravitationscentrum.
Big Bang urexplosion som hände för 10-20 miljarder år sedan. Detta är en teori om hur universum kom till. Mycket kortfattat var universum från början ett litet, litet korn i tomma intet, sedan skedde det en explosion och det lilla kornet spreds ut i intet. Universum började då expandera. En annan teori är Steady state-teorin. Kortfattat säger denna teori att universum expanderar och galaxerna flyr från varandra. Så långt stämmer de två teorierna med varandra. Men i Steady state-teorin sägs det att ny materia bildas och ersätter den gamla materian som försvinner ut ur ett område. Enligt Big Bang teorin kommer Universum en gång att sluta expandera eller att expandera för evigt.
bolid en mycket ljusstark meteor.
bunden rotation en måne som har samma ommloppstid som rotationstid sägs ha bunden rotation.
C
Challenger rymdskytteln var först byggd
som en vibrationstestare, men kom sedan att bli den andra
skytteln i drift. Challenger och hennes sjumannabesättning gick
förlorade i en olycka vid starten den 18 januari 1986.
celest mekanik Den del av astronomin som baseras på den allmänna gravitationslagen. De behandlar rörelse och jämviktsproblem hos himlakropparna.
cirkumpolära stjärnor sådana stjärnor som från en viss ort alltid syns ovanför horisonten.
Columbia rymdskyttel som flög de första fem skytteluppdragen i början av april 1981.
D
dagjämning De två punkter då ekliptikan
skär himmelsekvatorn.
Deep Sky djuprymd. Omfattar objekt som ligger långt utanför solsystemet. Några exempel är nebulosor och galaxer. Även en supernova är ett djuprymdsobjekt.
deklination motsvarigheten till latitud på Jorden. Man mäter deklination i grader, minuter och sekunder (ex. 14°17'' 5'). Man börjar vid himmelsekvatorn, som är jordens ekvator projicerad på himlavalvet.
densitet massa per volymenhet. Inom astronomin innebär genomsnittlig relativ densitet en jämförelse med densiteten hos vatten.
Discovery rymdskyttel som gjorde sin första flygning i augusti 1984.
dubbelstjärna två stjärnor som kretsar kring varandra och hålls samman genom gravitationens inverkan.
E
ekliptikan solens skenbara bana på himlen.
Endeavour rymdskyttel som var byggd för att ersätta skytteln Challenger och gjorde sin första flygning i maj 1992 med ett svårt uppdrag; att rädda kommunikationssatelliten Intelsat 6.
Enterprise var en rymdskyttel som bara flögs inom Jordens atmosfär vid landningstester år 1977.
emissionsnebulosa lysande gasnebulosa.
ESA förkortning av European Space Agency. Inrättad 1972. Hette tidigare ESA ESRO.
F
fas den form ett objekt har då det
observeras från jorden.
fotosfär solens synliga yta, se också >solen.
förmörkelsevariabel En dubbelstjärna där den ena kroppen döljer den andra till synes från jorden.
G
galaxer mycket stora stjärnsamlingar. Vår
egen galax heter Vintergatan och har diametern 30000 parsec.
Tjockleken är ca. 2000 parsec.
Galileo rymdsond: sköts iväg den 18/10-89 och har till uppgift att sända ner sonder i Jupiters atmosfär. Kommer att komma fram den 7/12-95 och den kommer att göra långtidsundersökningar av de Galileiska månarna. Astronom: Galileo Galilei (1564-1642) italiensk fysiker och astronom. Han konstruerade en kikare år 1609 med vilken han balnd annat såg Jupiters fyra största månar, vilka följdaktligen fick namnen de galileiska månarna.
gravitation dragningskraften mellan två kroppar.
H
Heliocentrisk världsbild Uppfattningen om
planetrnas rörelse som placerar solen i centrum av solsystemet.
Helios 1 sköts iväg den 10/12-74 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Solen. Gick in i banan direkt efter att den lämnat Jorden och den gick i en bana nära Solen. Helios-projektet var ett projekt av USA tillsammans med Tyskland.
Helios 2 sköts iväg den 15/1-76 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Solen. Gick in i banan direkt efter att den lämnat Jorden och den fortsatte studierna efter Helios 1.
HR-diagrammet Hertzprung-Russeldiagrammet. Det var Ejnar Hertzprung och H N Russel som fann att det fanns ett samband mellan absolut magnitud och spektraklass. Prickar vi in stjärnor som vi vet vad de har för spektraklass och absolut magnitud finner vi att de hamnar i ett band som löper över diagrammet, detta band kallas huvudserien. De stjärnor som ligger i den övre delen av diagrammet kallas jättar och i den nedre delen delen kallas de dvärgar. I den nedre högra delen av huvudserien ligger de ljussvagaste stjärnorna, som också har lägre temperaturer och rödare färg. En bit upp på huvudserien hittar vi Solen som har absolut magnitud 4,7 och är en gul stjärna. Längre upp till vänster ligger de heta och ljusstarka stjärnorna.
Hubble Space Telescope (HST) rymdteleskopet sköts upp den 24 april 1990 och är det kraftfullaste astronomiska teleskop som någonsin byggts. Det upptäcktes att det var en felslipning på primärspegeln, så en rymdskyttel med besättning åkte upp och reparerade det. Det var STS-61 som gjorde det perfekta arbetet, det första beviset på att det går att utföra precisionsarbete ute i rymden. HST blev färdiglagat den 10 december, 1993.
I
Inklination lutningen för planeterna
mellan Ekliptikans plan och planetens banplan.
International Cometary Explorer (ICE) flög förbi kometen Giacobini-Zinner. Anlände den 11/9-85. Fick nytt namn efter att från början hetat ISEE 3.
inre planeter De två planeter som befinner sig mellan jorden och solen, Merkurius och Venus.
International Sun-Earth Explorer 3 (ISEE 3) sköts iväg den 12/8-85 och hade till uppgift att lägga sig mellan jorden och solen. Gick in mellan Solen och Jorden direkt efter att ha lämnat Jorden. Undersökte solvinden. Bytte också senare namn till ICE.
Itensitet styrka, ljusstyrka.
J
Jorden även Tellus. Ligger 149,6 miljoner
km från Solen. Rotationstiden runt Solen är 365,26 dagar och 23
timmar och 26 minuter runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn
är 12755 km.
jonosfären atmosfärslagret mellan 90 och 400 km höjd över jordytan.
Jupiter ligger 227,9 miljoner km från Solen. Rotationstiden runt Solen är 11,86 år och 9 timmar och 56 minuter runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn är 142 796 km.
K
klotformiga stjärnhopar En
grupp stjärnor som är samlade så tätt runt centrum av
gruppen.
komet ordet betyder långhårig (fr. grekiskan). En komet består av en kärna, mindre än 10 km i diameter. Kärnan beskrivs ofta som en smutsig isboll. När kometen närmar sig Solen förångas isen och ger upphov till en "svans" som hela tiden sträcker sig bort ifrån Solen på grund av solvinden. Den största delen av sin tid tillbringar en komet långt borta från Solen. Bortåt 50 000 AE från solen bildar kometerna Oorts moln som totalt anses omfatta 100 miljarder kometer. Kometerna i Oorts moln kallas långperiodiska kometer, det vill säga de har en mycket lång omloppstid runt Solen. Jupiter och de andra planeterna kan ge en komet en bana av mer kortperiodisk typ. En känd komet är Halleys komet som passerade Jorden senast år 1986.
konstellation stjärnbild.
konjunktion två himmelsobjekt står nära varandra på himlen.
korona se solen.
kromosfär se solen.
kärna den innersta delen av en planet som ofta består av metalliska ämnen.
L
litosfären det yttre lagret av jorskorpan.
ljuskurva grafiska sambandet mellan stjärnans ljusstyrka (magnitud) och av tiden.
ljusår 1 ljusår= 9460 miljarder km= 63 240 AE (astronomisk enhet).
lokala galaxgruppen omkring 30 galaxer ingår i den lokala gruppen, däribland Vintergatan.
Lunar Orbiter 1 sköts iväg den 10/8-66 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Månen. Anlände den 14/8-66 och visade att terrängen på Månen var hårdare än man trott.
Lunar Orbiter 2 sköts iväg den 6/11-66 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Månen. Anlände den 10/11-66 och sökte efter en lämplig Apollolandningsplats.
Lunar Orbiter 3 sköts iväg den 4/2-67 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Månen. Anlände den 8/2-67 och kartlade månytan.
Lunar Orbiter 4 sköts iväg den 4/5-67 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Månens poler. Anlände den 8/5-67 och tog fotografier av polregionerna.
Lunar Orbiter 5 sköts iväg den 1/8-67 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Månens poler. Anlände den 5/8-67 och avslutade projektet att kartlägga Månens poler.
lysande nattmoln moln av iskristaller som ligger så högt upp i atmosfären att de blir belysta av solen fastän det är natt på jorden.
M
Magellan sköts iväg den 5/5-89 och hade
till uppgift att gå in i en bana runt Venus. Anlände den
10/8-90 och tog högupplösliga radarkartor.
magnitud ett system över hur ljusstarkt ett föremål på himlen är. Om det är en negativ siffra är föremålet ljusstarkt, men om det är en positiv siffra är föremålet ljussvagt. Solen har magnitud ca. -27.
Maksutov teleskop som har en korrektor som rättar till comafelet som ger en felaktig bild. I övrigt fungerar den som ett Schmidt-Cassegrainteleskop.
Mariner 10 sköts iväg den 3/11-73 och hade till uppgift att flyga förbi Venus och flera gånger förbi Merkurius. Anlände den 5/2-74, 29/3-74, 21/9-74 och 16/3-75. Tog först fotografier av Venus, sen använde den sig av Venus´ gravitation för att sätta kurs mot Merkurius. Tre lyckade flygningar förbi Merkurius kartlade halva planeten.
Mariner 2 sköts iväg den 27/8-62 och hade till uppgift att flyga förbi Venus. Anlände den 14/12-62 och det var den första sonden som besökte en annan planet.
Mariner 4 sköts iväg den 28/11-64 och hade till uppgift att flyga förbi Mars. Anlände den 14/7-65 och bilderna den sände till oss på Jorden visade ett ogästvänligt landskap.
Mariner 5 sköts iväg den 14/6-67 och hade till uppgift att flyga förbi Venus. Anlände den 19/10-67 och bekräftade att Venus hade ett strängt klimat.
Mariner 6 sköts iväg den 24/2-69 och hade till uppgift att flyga förbi Mars. Anlände den 31/7-69 och koncentrerade sig på den ekvatoriella nivån.
Mariner 7 sköts iväg den 27/3-69 och hade till uppgift att flyga förbi Mars. Anlände den 5/8-69 och koncentrerade sig på den södra polen.
Mariner 9 sköts iväg den 30/5-71 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Mars. Anlände den 13/11-71 och kartlade hela Mars och två månar.
Mars ligger 227,9 miljoner km från Solen. Rotationstiden runt solen är 686,98 dagar och 24 timmar och 37 minuter runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn är 6790 km.
Merkurius ligger 57,9 miljoner km från solen. Rotationstiden runt solen är 87,97 dagar och 58,65 dagar runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn är 4878 km.
Messier Charles Messier (1730-1817). Utgav den första katalogen över nebulosor och stjärnhopar. Ett ex. M 31, M42.
meteor en sten som kommer in i jordens atmosfär och som brinner upp av friktionen vid infallet. En meteor kommer oftast från en asteroids ytlager eller från en kometsvans.
meteorid en asteroid mindre än 100 m i diameter brukar man kalla en meteorid så länge de rör sig i den interplanetäriska rymden.
meteorit meteor som slagit ner på jorden. Kommer vanligen från asteroiders ytlager, eftersom stenar från kometer ofta är små och lätt brinner upp i atmosfären, innan den har slagit ner. Se även meteor.
meteorskurar dessa skurar kommer från resterna av en komet. De får sina namn från de stjärnbilder de tycks komma ifrån. Dessa kan du se under ett år: Quadrantinerna 2-4 januari, Lyriderna 20-22 april, Aquariderna 2-7 maj, Aquariderna 20 juli- 14 augusti, Perseiderna 29 juli-18 augusti, Draconiderna 10 oktober, Orioniderna 16-26 oktober, Tauriderna 20 oktober- 25 november, Andromediderna 10 november, Leoniderna 14-19 november, Geminiderna 8-15 december och Ursiderna 19-23 december.
månen vår satellit. Minsta avståndet från Jorden är 356 410 km, största 406 740 km och medelavståndet är 384 400 km. Medelhastigheten runt Jorden är 1023 m/sek. Diametern vid ekvatorn är 3479 km. Flykthastighet 2,4 km/sek. Största vallslätt är Clavius, 235 km och största ringberget är Grimaldi, 190 km. Den framträdande strålkratern på södra delen av Månen heter Tycho och har diametern 85 km. Månen bildades antagligen genom att ett objekt av Mars storlek kolliderade med jorden och slet loss en bit från jorden som blev månen.
N
NASA amerikansk förkortning för National
Aeronautics and Space Administration. Inrättad den 29 juli 1958.
nebulosor gasmoln där stjärnor föds. De består mest av väte, helium, kväve och syre. I en nebulosa kan det ske en explosion av en stjärna, en supernova, och den skapar ett tryck så att gas pressas ihop och bildar en ny stjärna. Det finns tre huvudtyper av nebulosor: emmisionsnebulosor, reflektionsnebulosor och mörka nebulosor. Emmisionsnebulosor är nebulosor som lyser av sig själva. Reflektionsnebulosor reflekterar ljus från en närliggande stjärna och mörka nebulosor förmörkar ljus från en stjärna. Ofta ser nebulosor röda ut. Det beror på att unga stjärnor som ligger inne i nebulosan sänder ut fotoner med hög energi så att atomerna i nebulosagasen exciteras. När sedan elektronerna faller tillbaka sänder de ut rött ljus. Även andra färger förekommer.
Neptunus ligger 2,799 miljarder km från solen. Rotationstiden runt solen är 164,82 och 16 timmar och 6 minuter runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn är 49528 km.
neutronstjärna om en stjärna som har 1,4-3 solmassor håller på att dö kan materian i stjärnan packas samman så att densiteten blir större än i de vita dvärgarna. Då kan elektronerna kombineras med protoner i atomkärnorna och bilda neutroner. Densiteten blir då enorm, en mm3 kan väga upp till 100.000 ton.
NGC New General Catalogue of Nebulae and Clusters of Stars. Den publicerades år 1888 på Irland av J Dreyer.
norrsken- Aurora Borealis. Fenomenet uppträder mest vid syd- och nordpol (vid sydpol heter det sydsken). Det uppträder mest i samband med mycket solfläckar på solen och det uppstår troligen då magnetiska stormar från solen stöter ihop med partiklar i jordatmosfären. Det kan förekomma flera färger; rött, grönt och flera blandningar.
nova en plötslig ökning av ljusstyrka hos en stjärna.
O
okular en liten lins som man sätter i
okularfattningen på teleskopet för att kunna se någon bild av
ett objekt. Kellner är den mest spridda okulartypen. Okular
finns i olika brännvidder och vidvinklar.
omloppsbana den väg en himlakropp följer när den kretsar runt en annan.
Oorts moln se komet.
opposition är när två himmelsobjekt står mittemot varandra, alltså när det är 180° mellan dem, på himlen.
P
parallax en himlakropps lägesförändring
då den observeras från två olika lägesplatser.
parsec 1 parsec= 206 265 AE= 3,262 ljusår.
Pioneer 10 sköts iväg den 2/3-72 och hade till uppgift att flyga förbi Jupiter. Anlände den 3/12-73 och det var den första undersökningen av en yttre planet.
Pioneer 11 sköts iväg den 5/4-73 och hade till uppgift att flyga förbi Jupiter och Saturnus. Anlände den 2/12-74 respektive 1/9-79 och det var ytterligare undersökningar av de yttre planeterna. Den använde sig av Jupiters gravitation för att sätta kurs mot Saturnus.
Pioneer 4 amerikansk rymdsond. Sköts iväg den 3/3-59 och den hade till uppgift att flyga förbi Månen. Anlände den 4/3-59 och den samlade strålningsdata från Månen.
Pioneer 5 sköts iväg den 11/3-60 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Solen. Gick in i banan direkt efter att den lämnat Jorden och den samlade in data om strålning, partiklar och fält.
Pioneer 6 sköts iväg den 16/12-65 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Solen. Gick in i banan direkt efter att den lämnar Jorden och den samlade data om Solen och den interplanetäriska rymden.
Pioneer 7 sköts iväg den 17/8-66 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Solen, samma som Pioneer 6.
Pioneer 8 sköts iväg den 13/12-67 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Solen. Gick in i bana direkt efter att den lämnat Jorden, samma som Pioneer 6.
Pioneer 9 sköts iväg den 8/11-68 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Solen. Gick in i banan direkt efter att den lämnat Jorden, samma som Pioneer 6.
Pioneer Venus Multiprobe sköts iväg den 8/8-78 och den hade till uppgift att skicka ner en sond i Venus atmosfär. Anlände den 9/12-78 och huvudkroppen plus fyra sonder undersökte atmosfären.
Pioneer Venus Orbiter sköts iväg den 20/5-78 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Venus. Anlände den 4/12-78 och gjorde detaljerade kartor över ytan.
planetrisk nebulosa nebulosor som har fått sitt namn av att de ser ut som en planet i ett litet teleskop. Den uppkommer av att en döende stjärna kastar av sig sitt yttre skal som bildar en halo runt den.
Pluto igger 5,900 miljarder km från solen. Rotationstiden runt solen är 248,6 år och 6,39 dagar runt sin axel. Diametern vid ekvatorn är 2300 km (osäkert).
R
Ranger 7 sköts iväg den 28/7-64 och hade
till uppgift att slå ner på månen. Anlände den 31/7-64 och
tog fotografier 1000 gånger bättre än från Jorden.
Ranger 8 sköts iväg den 17/2-65 och hade till uppgift att slå ner på månen. Anlände den 20/2-65 och den landade i havet Tranquillity.
Ranger 9 sköts iväg den 21/3-65 och hade till uppgift att slå ner på månen. Anlände den 24/3-65 och tog några bra fotografier.
reflektor spegelteleskop. En primärspegel (konkav) sitter i änden av teleskopet. Primärspegeln konvergerar ljusstrålarna mot en sekundärspegel längre upp i tuben. Sekundärspegeln reflekterar ljuset in i okularet.
refraktor linsteleskop. En lins vid objektivet kom konvergerar ljusstrålarna. Brännpunkten hamnar framför okularet.
rektascension motsvarigheten till longitud på Jorden. Man mäter rektascension motsols i timmar. Ett varv är 24 timmar, ett halvt 12 timmar o.s.v. Man börjar vid vårdagjämningspunkten.
relativ densitet Ett ämnes densitet i förhållande till vattens densitet.
ringformig solförmörkelse en solförmörkelse där månen är för långt bort för att kunna täcka hela solen.
rotationsaxel En tänkt axel vars kropp kan tänkas att rotera runt.
rymdskyttel första uppskjutningen med en rymdskyttel ägde rum den 12 april 1981. Rymdskytteln rider på en jättetank och på tanken sitter det två hjälpraketer. En rymdskyttel kostar 1,7 miljarder dollar. Den åker i rymden med en hastighet av 28000 km/h och ligger på en höjd av 304-528 km.
Röd Jätte En stjärna vars yttemperatur är låg (max några tusen grader) och en radie som är ca 10 till 100 gånger vår egen sol.
S
Satellit En liten kropp i omlppsbana runt
en större. Det finns två varianter: Naturliga satelliter:
Oftast månar och konstgjorda satelliter sådana som
skjuts upp från ytan.
Saturnus ligger 1,429 miljarder km från solen. Rotationstiden runt solen är 29,46 år och 10 timmar och 40 minuter runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn är 120660 km.
Schmidt-Cassegrain spegelteleskop. Ljuset kommer in i teleskopet och träffar primärspegeln. Sedan reflekteras ljuset mot en sekundärspegel som reflekterar ljuset in i okularet genom ett hål i primärspegeln. Observera att ljuset hela tiden går rakt i detta teleskop, det bryts inte i vinklar.
solen diametern är 1,4 miljoner kilometer. Dess synliga yta kallas fotosfären och är ca. 6000° C. På fotosfären kan man iaktta solfläckar som syns enbart för att de har en lägre temperatur än omgivningen. Dessa fläckar har med magnetfält att göra och de kommer och går. Cykeln är 11 år. På fotosfären kan även iakttas granuler. Det är som små korn med ett ljusare centrum och en mörk linje runt. Det är het gas som kommer från solens inte som strömmar upp och kyls av. Ovan fotosfären finns ett annat lager av gas, kromosfären. I kromosfären kan man se spikuler. Det är gas som sträcker sig upp in i koronan. Det är solens sista, mycket vidsträckta, atmosfärskikt. På ett fotografi som registrerar röntgenstrålar kan man se stora hål i koronan. Många astronomer tror att dessa hål är korridorer där partiklar från solvinden kan passera. Dessa två sista atmosfärer kan bara ses med speciella utrustningar eller när det är solförmörkelse. På solen äger enorma utbrott rum då stora bågar av materia kastas ut från solen. Dessa kallas eruptioner.
solfläck se solen.
solvind Laddade partiklar strömmar ut från solens yta.
spikuler se solen.
Steady State se Big Bang.
stjärnbilder eller konstellationer. Man har sedan mycket långt tillbaka i tiden sammanfört närliggande stjärnor till bilder. Himlen har man delat in i 88 stjärnbilder.
stjärnhopar det finns två typer av stjärnhopar, öppna och klotformiga. En öppen hop består av upp till ett tusental stjärnor som är bildade samtidigt och har därför samma kemiska sammansättning, de ligger inom ett begränsat område (1-20 parsec) och de rör sig som en enhet i rymden. Klotformiga stjärnhopar består av 10.000-100.000 stjärnor eller kanske ännu fler. Dessa är samlade med en radie av några hundratal parsec.
stjärnornas spektra stjärnorna kan delas in i sju spektraklasser: O, B, A, F, G, K, M. En bra komihågramsa: Oh Be A Fine Girl Kiss Me! Varje klass delas in i underavdelningar, t.ex. G1, G2, G3 o.s.v. Sirius är en A1 stjärna och Betelgeuse är av klass M2. Det finns några till spektraklasser. De viktigaste av dessa är R -och N-klasserna, vilka liknar klass K men har spektalinjer härstammande från kol och kolföreningar.
stjärnvind se solvind.
supernova en tung stjärna som i slutet av sin livstid drabbas av en våldsam explosion. Ljusstyrkan kan kortvarigt vara lika stor som en hel galax.
Surveyor ? sköts iväg den 17/4-67 och hade till uppgift att landa på Månen. Anlände den 20/4-67 och fotograferade Jorden.
Surveyor 1 sköts iväg den 30/5-66 och hade till uppgift att landa på Månen. Anlände den 2/6-66 och den simulerade en Apollolandning.
Surveyor 5 sköts iväg den 8/9-67 och hade till uppgift att landa på Månen. Anlände den 11/9-67 och det var den första gången man tog kemiska analyser av månsanden.
Surveyor 6 sköts iväg den 7/11-67 och hade till uppgift att landa på Månen. Anlände den 10/11-67 och tog tredimensionella fotografier av Månen.
Surveyor 7 sköts iväg den 7/1-68 och hade till uppgift att landa på Månen. Anlände den 10/1-68 och sände fotografier till Jorden. Denna sond var den som avslutade Surveyor-programmet. Sammanlagt skickade alla Surveyorsonder 87 674 fotografier till Jorden.
svart hål när en stjärna som har större massa än tre solmassor kollapsar, kan det hända att sammandragningen inte kan stoppas, utan den fortsätter att tryckas ihop mot radien noll. Till slut blir gravitationen i det svarta hålet så stor at inte ens ljuset kan fly, det blir ett svart hål i rymden.
sydsken se norrsken.
T
totalitet Fasen vid en
solförmörkelse då solskivan är helt dold av månen.
U
undre konjunktion se övre konjuktion.
universums expandering det är en teori om att universum expanderar baserad på rödförskutningen i avlägsna galaxer.
Uranus ligger 2,875 miljarder km från solen. Rotationstiden runt solen är 84,07 år och 17 timmar och 14 minuter runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn är 51118 km.
V
variabel stjärna en stjärna som ökar och
minskar i ljusstyrka både regelbundet och oregelbundet. Den
viktigaste gruppen heter cepheider. De har mycket regelbundna
ljusväxlingar med perioder på 1-20 dygn. Cepheider är
jättestjärnor med stor absolut ljusstyrka. till gruppen
variabla stjärnor hör också förmörkelsevariabler. De är
stjärnor som uppträder i system av två eller flera där en av
medlemmarna passerar framför en följeslagare och förmörkar
denna.
Venus ligger 108,2 miljoner km från solen. Rotationstiden runt solen är 224,7 dagar och 243,01 dagar runt sin egen axel. Diametern vid ekvatorn är 12104 km.
Viking 1 sköts iväg den 20/8-75 och hade till uppgift att lägga sig i en bana runt Mars och att landa där. Anlände den 19/6-76 och landade den 20/7-76. Tog fotografier med hög upplösning och tog prover av Marssanden.
Viking 2 sköts iväg den 9/9-75 och hade till uppgift att gå in i en bana runt Mars och att landa där. Anlände den 7/8-76 och landade den 3/9-76. Den fortsatte bane- och ytaktiviteten efter Viking 1.
vinkeldiameter vinkeln som vi får från diametern av ett objekt.
Vintergatan se galaxer.
vit dvärg det är en liten stjärna med väldigt hög densitet. Det är slutstadiet för stjärnan.
Voyager 1 sköts iväg den 5/9-77 och hade till uppgift att flyga förbi Jupiter och Saturnus. Anlände den 5/3-79 respektive 12/11-80. Samlade in data om planeterna och deras månar samt tog fotografier med hög upplösning. Är nu den mänskligt gjorda sond som ligger längst från jorden.
Voyager 2 sköts iväg den 20/8-77 och hade till uppgift att flyga förbi Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Anlände den 9/7-79, 25/8-81, 24/1-86 och 25/8-89. Den gjorde extremt bra förbiflygningar.
vårdagjämningspunkten ena skärningspunkten mellan himmelsekvatorn och ekliptikan. Höstdagjämningspunkten är den andra skärningspunkten.
världsaxel jordaxelns förlängning ut i världsrymden.
växthuseffekt Strålningsvärmen från en planets yta stannar kvar inom atmosfären. Innebär att medeltemperaturen höjs.
W
Wolf-Rayet-stjärnor En klass av
väldigt heta stjärnor som genomgår en snabb massförlust och
visar speciella spektra. Ofta finnes dem i dubbelstjärnsystem.
Wilsoneffekten Perspekitvförskutningen i en solfläck nära solskivans kant.
Z
zenit punkten på himlen som befinner sig
rakt ovanför observatören.
zodiaken djurkretsen. Stjärnbilderna Oxen, Väduren, Lejonet, Skytten, Vågen, Tvillingarna, Kräftan, Fiskarna, Vattumannen, Skorpinjonen, Jungfrun och Stenbocken.
Å
Ångström (Å) enhet för längd = 10-10
meter.
Ö
övre konjunktion är Venus eller
Merkurius, de planeter som ligger innanför Jordens bana, ligger
framför solen sägs de stå i undre konjunktion och står de
bakom Solen sägs de stå i övre konjunktion.
öppen stjärnhop En gles formation av unga stjärnor med hög Luminositet.
Tack till Tierps Astronomiska Klubb