Mölndals sjukhus behövs

Västra Götalandsregionens borgerliga majoritet har tagit på sig det tunga arbetet att förnya och förändra vården för att ge patienterna valfrihet och högsta vårdkvalitet. De av tidigare landsting ärvda stora ekonomiska underskott och växande vårdköer måste bemästras. Detta kräver konkurrensutsättning av verksamhet, vårdgaranti för patienterna, ökade satsningar på förebyggande hälsovård och primärvård, fullgod akutsjukvård i regionen samt möjligheten för anställda inom sjukvården att känna större engagemang och påverka sin arbetssituation.

Utredning med brister
I det nyligen avlämnade förslaget till "Uppgiftsfördelning mellan sjukhusen i Västra Götaland" konstateras att ca 70 procent av verksamheten vid regionens sjukhus är av akut karaktär. Detta har medfört att köerna till den planerade vården vuxit och bidragit till ett dåligt resursutnyttjande. Slutsatsen är att den planerade vården måste öka. Akutsjukvården måste koncentreras. Även om slutsatsen inte är given kan den vara till del riktig. Nivån på antalet akutsjukhus i regionen och hur långt en specialisering på respektive sjukhus bör gå är dock en relativt komplicerad fråga då frågan dels sammanhänger med effektivt resursutnyttjande, dels hänsyn rimligen bör tas till var befolkningsunderlaget i regionen finns.

Debatten kring tjänstemannaförslaget rörande uppgiftsfördelningen mellan sjukhusen i Västra Götaland pågår som bäst. Vi vill som företrädare för regionens tredje största kommun, Mölndal, och som ledamöter i SU-styrelsen och regionfullmäktige ge vår syn på förslaget. Av utrymmesskäl koncentrerar vi oss till den del av förslaget som rör SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förslagets konsekvenser för SU Mölndal.

Utredarna har konstaterat att efter de om- och nivåstruktureringar som redan är genomförda inom SU är Mölndals sjukhus ej längre ett fullvärdigt akutsjukhus enligt Socialstyrelsens definitioner och krav. Resultatet av detta konstaterande blir sedan en slutsats att istället för att åtgärda bristerna ytterligare dränera verksamheten på Mölndals sjukhus. Man föreslår helt enkelt att Mölndals sjukhus bör omstrukturerars till ett sjukhus utan bl.a. kirurgakut och förlossning. Detta är självklart en utveckling vi som medborgarföreträdare för de två största majorotetspartierna inte kan acceptera.

Vi anser att regionens alla invånare skall behandlas lika vad gäller hög vårdkvalité och snabb tillgänglighet. Genom nedläggning av kirurgakuten på Mölndals sjukhus kommer köerna på redan hårt ansatta Sahlgrenskaakuten att öka ytterligare. Den enda rimliga slutsatsen är att istället förstärka kirurgi, internmedicin och ortopedi tillsammans med delar av gynekologin till Mölndals sjukhus på ett sådant sätt att såväl förlossning som kirurgakut blir kvar. Detta ger en möjlighet att genom kortare köer styra en del av akutvården från Sahlgrenska till Mölndal och Östra.

För att få en uppfattning om tjänstemannaförslagets storlek kan nämnas att förlossningen på Mölndals sjukhus tar i dagsläget hand om 50% av SU:s normalförlossningar, 3500 av 7000 normalförlossningar. De 70 BB-vårdplatserna är fördelade lika mellan Östra och Mölndal med specialförlossningar etc på östra.

Genom omstruktureringar vill vi också ge möjligheten att genomföra beslutet att föra in geriatriken som idag finns på Vasa till Sahlgrenska. En för alla inblandade välkommen flyttning, då det finns stora samordningsvinster för dessa patientgrupper med att integrera geriatriken i akutsjukvården.

När sammanslagningen mellan sjukhusen Sahlgrenska, Östra och Mölndal skedde, inom ramen för projekt SISIS, var förutsättningen att en bassjukvård skulle finnas på vart och ett av de tre sjukhusen. De tre sjukhusen skulle dygnet runt ha öppna akutmottagningar inom bl.a. medicin och kirurgi. De förändringar som därefter skett är inte i enlighet med de ursprungliga besluten om ett samarbete av sjukvården i Göteborgsregionen. Idag uppfyller heller inte Mölndals sjukhus längre socialstyrelsens krav på akutsjukhus. Det finns i debatten ett ännu inte bevisat påstående att man måste acceptera situationen som den är idag men ännu har inte på ett fullgott sätt redovisats regionfullmäktiges uppdrag från den 7-8/12 1998 §55 att "omgående genomföra en utredning med inriktning att varsamt återskapa de tidigare självständiga sjukhusen".

En attraktiv region
Västra Götalandsregionen har flera goda förutsättningar såsom ett mångsidigt näringsliv, goda utbildningsförutsättningar och attraktiva boendemiljöer. Regionens olika delar kompletterar varandra med skilda profiler. Det kan ändå inte undvikas att sägas att storstadsregionen med Göteborg och dess kranskommuner har en avgörande betydelse för tillväxt och välfärdsförut-sättningar i hela regionen.

Möjligheten till utveckling handlar mycket om fler högskoleplatser, bättre infrastruktur mm. Men det handlar också om att tillse att service och vård kan erbjudas i de delar av regionen dit medborgarna valt att bosätta sig. I Mölndal bor idag drygt 55 000 personer, vilket är fler än i hela Dalsland. Endast i de fem kommunerna Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Öckerö bor det över 600 000 invånare, vilket är mer än 40% av hela regionens befolkning. Till detta kan läggas Kungsbacka kommun med över 60 000 invånare och vars närmaste sjukhus är Mölndals sjukhus.

Både med hänsyn till patienternas önskemål och valmöjligheter, sjukvårdskvalitet och befolkningsunderlag bör regionen framgent även ha Mölndals sjukhus som akutsjukhus.

Hans Bergfelt (m)
kommunalråd Mölndals kommun
ersättare i regionfullmäktige
ledamot i Uförarstyrelsen SU

Benny Strandberg (kd)
kommunledningen Mölndals kommun
ledamot i regionfullmäktige

Bengt Möndell (m)
kommunstyrelseledamot Mölndal
ledamot i Utförarstyrelsen SU

Birgitta Mattsson (kd)
kommunfullmäktigeledamot Mölndal
ledamot i lokala hälso- och sjukvårdsnämnden


Tillbaka