Sarek vandringen 1999 gjorde vi under en tidig juli månad. En månad med både strålande sol och snöflingor. Vi utgick från Kvikkjokk och gick in i Sarek söderifrån. Väl vid bron över Kåtokjåkkå rundade vi Piellorippemassivet medsols. De aktuella dalarna blev Kåtokvagge, Kaskavagge, Sarvesvagge och västra sidan av Rapadalen. I uppförstorat tillstånd visar nedanstående karta, vilken rutt vi tog och var vi tältade.
Carl Cato har skrivit en gedigen Sarekberättelse nedan. De som inte har vandrat den västra sidan av Rapadalen har absolut missat något. Bilder kommer jag att lägga in snarast. Läs även den sammanfattande utvärderingen nedan.
Söndag: Kvikkjokk
Måndag: Kåtokjåkkå
Tisdag: Kaskavagge
Onsdag: Sarvesvagge
Torsdag: Rapadalen
Fredag: Pårek
Lördag: Kvikkjokk
Utvärdering och betygssättning, av fem möjliga
Resan: Betyg 4
Tåg istället för flyg var nytt för oss i år, men fungerade mycket bra. Det var inte någon hemskt stor skillnad i restid, och priset var fördelaktigt (1500:- t.o.r).
Vägvalet: Betyg 4,5
Detta var utan tvekan den bästa vandringen hittils. Mycket varierad terräng men bitvis extremt jobbigt. Detta betalade sig i form av de finaste utsikterna som vi har haft. Det enda som saknades var en toppbestigning, men man kan inte få allt.
Vädret: Betyg 3
Första två dagarna var mycket fina med sol och klarblå himmel. Sedan varierande med inslag av både snö och regn. Som tur var regnade det inte mycket (mest dugg), men solen ville aldrig komma tillbaka. Myggen var talrika, och det var bara under två dagar som vi slapp dem helt.
Utrustningen: Betyg 5
I år hade vi satsat några kronor på att uppdatera vår utrustning. Riktiga Tierra-jackor i tre lagers Goretex, nya vandringsbyxor och en riktig fleecetröja gjorde att vi inte märkte när vädret var dåligt. Jag hade samma ryggsäck som jag lånade av Lasse försra året och den fungerar bra. Tältet ett Hilleberg Nammatj 3 GT var nästan det bästa av allt, gott om plats och lätt att sätta upp och riva. Den lilla extra vikten av att vi tog ett tre mannatält var helt befogad. Mitt enda problem var det alltför tunna liggunderlaget, som Petri skojade om hela tiden. Trots vikten (900g) var Petris självuppblåsande Therma Rest underlag helt enkelt överlägset.
Att vi tog med oss Petris systemkamera, och dessutom hade riktig kvalitetsfilm med oss gjorde fotograferingen till en ren fröjd. Aluminiumstativet gav oss många fina kort med hjälp av självutlösaren.
Maten: Betyg 2
Det var väl här som fantasin saknades. Till middag är man nästan tvungen att välja frystorkat om man vill hålla vikten nere. Det smakade i år inte så bra som vi mindes från föregående vandringar. Bara nudlar och smörgåsar till frukost, med soppa till kvällen var praktiskt, men variationen var noll. Till och med samma godis var man trött på i slutet av veckan. Whiskey, piptobak och en rejäl bit rökt fläskkött piggade dock upp.
Totalbetyg: Betyg 4,5
Trots att några delbetyg blev lägre, så är det upplevelsen och utsikterna som är det viktigaste under en vecka i Sarek. Med tanke på hur bra vi klarade vädret och terrängen, och hur mycket vi fick se och uppleva, så måste jag ge slutbetyget 4,5, detta var den bästa vandringen som vi gjort.