Författare: Carl Cato
Söndag - Måndag - Tisdag - Onsdag - Torsdag - Fredag - Lördag - Utvärdering - Utrustning - Huvudsida
Pårek, fredag 9/7
Vi gick upp tidigt och kom iväg redan klockan 09.00. Vi hade igår diskuterat möjligheten att ta oss till Kvikkjokk redan idag, för att vila ut och slå runt i restaurangen. Även om vi inte hann dit, så var vi alla fall överens om att ta oss tillbaka så fort som möjligt och försöka att boka om tåget hem en dag tidigare. Nu var ju äventyret över, och den sista biten en ren transportsträcka. Vandringen går snabbt på det plana underlaget. Det är fortfarande gott om sten, men de utgör inga stora hinder. Petri tar ut en syftning mot bron, och ju närmare vi kommer desto mer ersätts stenen av ljung och lågt växande vide.
Det visar sig att Petris kurs är i det närmaste perfekt. Vi kommer bara ett par hundra meter från platsen, och vi korsar bron vid elva tiden. Efter en paus med fotografering fortsätter vi mot samestugan, för att ta oss över fjällkammen. När vi passerar stugan är vi tröttare än vi trodde. Vandringen har varit mycket lätt, men jag antar att veckans strapatser sitter kvar i benen, och vi är båda så hungriga att vi måste stanna och fylla på förråden. Efter en kraftansträngning uppför, hittar vi en platå halvvägs upp mot kammen där vi rastar.
Vi tar en lång lunch, och njuter av de sista synintrycken som fjällen ger, för den här gången. Aldrig tidigare har vi märkt hur mat och vila har piggat upp som nu. Vi bestämmer oss för att göra ett försök att nå hela vägen till Kvikkjokk och sätter av i god fart. Vi passerar över fjällkammen men det tar längre tid än vad vi hade räknat med. Nu följer vi istället jokken som störtar nedför på andra sidan fjället, men efter att ha studerat kartan så ser vi att de enda stigarna som utmärkta, börjar på andra sidan forsen.
Vid foten av fjället märker vi att det är omöjligt att komma över jokken trots att vi letar noga. Vandringen forsätter parallellt med forsen på en mindre stig, men den slutar när vi närmar oss björkskogen. Vår farhågor om att hitta tillbaka till stigen som vi kom från är nu besannade. Vi letar runt bland sanka björksnår och stora stenblock i en timma utan att se en skymt av vare sig sigen, eller de stugor som vi passerade på hitvägen.
Tillslut ser vi en stenig liten kulle och vi tar oss upp dit. Vi spanar söderut över det flacka, sanka landskapet och plötsligt hajar jag till. Nästan helt osynlig, till hälften dold under vatten, ser jag en av träspångarna som vi kom ifrån. Med detta som riktmärke är det inga problem att hitta tillbaka. Klockan är nu 15.00 och vi har blivit rejält försenade av sökandet efter vägen från Pårekstugorna. Vi raskar på så gott det går, men klockan hinner bli 18.30 innan vi når tillbaka till vår första tältplats.
Eftersom vi räknar med att det tar ytterligare fem timmar till Kvikkjokk ger vi nu helt upp tanken på detta, utan förbererder oss för natten. Jag har ingen tidtabell med mig, men jag har för mig att tågen går på samma tid hela helgen. Vi sätter därför klockan på 04.00 för att försöka vara i Kvikkjokk vid tiotiden. Det ger oss knappt två timmar för att duscha och komma i ordning, innan bussen går klockan tolv.
Trots att jag är rejält trött är sömn helt omöjligt, eftersom det har börjat blåsa. Jag uppskattar vindstyrkan till 15m/s och yttertältet slår så kraftigt mot duken att man inte kan få ro. Petri somnar som vanligt direkt, och efter ett par timmar slumrar jag till slut in.