Så infann sig då dagen då Bengans vänner skulle bege sig till Hökens för trettionde gången. Den logistiska planeringen inför uppresan satt, efter många turer, som en smäck. Resan börjar med att PeA går från kommunhuset i Bromölla till Calle på Köpmangatan. Calle behöver privatchaufför på denna resa då han lyckats (misslyckats) med att trampa på gasen lite väl mycket. Således får PeA äran att köra bil A från Bromölla till Asarum för att hämta fiskare E (d v s fem, citat Ulla-Märta).

Packade och glada bar det sedan iväg uppåt landet. Todde hade man denna gång valt att sätta på tåget till Habo och efter att Bengtarna shoppat lite på systemet i just Habo plockar man upp den glada elektrikern på stationen. Förresten, Johnsson kom i samspråk med en söt flicka som servade oss på systembolaget. Samtalet mynnade, av någon anledning, ut i att hon berättade var hon bodde. Hon blev härefter lite försiktig och betydligt kantigare mot stackars Johnsson som bara var social och trevlig. Kanske är det inte så vanligt att besökare på Habos systembolag frågar var personalen bor.

Väl på plats i stugan började det i vanlig ordning att lugnt och fint packas upp. Sedan var det dags för Tips-tolvan, denna gång kreerad av Todde. Det visar sig att tolvan blir en elva, en elva och ett självmål. En av frågorna handlar om att svara på om man tror att någon av Bengtarna lyckas klämma ner 10 Bullens. Alla svarar nej utom Todde som slår till med ett överraskande JA ! Sannolikt det roligaste ögonblicket i tolvans historia. Snacka om att måla in sig i ett hörn, snacka om att göra självmål. Todde la upp den på straffpunkten, tog ut egen målvakt och satte den klockrent i egen och tom kasse. Vilt jubel utbryter !

På tal om Bullens så införde Johnsson under kvällen ett nytt begrepp, nämligen någonting med ”enheter”. Han hade klurat ut ett nytt sätt att ranka vem som äter mest där man tydligen får poäng per enhet d v s korv och/eller bröd. Vi hoppas alla att Johnsson utvecklar konceptet så man liksom i viktväktarna kan börja samla poäng på Åsen. Blir sannolikt svårt. Skulle alla poäng räknas in skulle vi nog behöva ta med en poängräknare, gärna ekonom, som kunde hålla reda på detta. Mission impossible. På kvällen liras det i vanlig ordning poker och en viss nytändning märks. Faktiskt ganska kul.

Kvällen var i övrigt lugn och sansad. Alla var fyllda av tillförsikt inför stundande fiske, likaså över att få träffa fiskebroder Witt som beräknas anlända med bil B under onsdag kväll.

Vännerna begav sig denna första dag till Lilla Havssjön, ett som vi trodde säkert kort med tanke på vårens lysande fiske här. Det blir en drömstart för PeA. Efter fem minuters fiske i ringen krokas en båge på 1,8 kg. Det skulle visa sig att fisken, som svalde en svart zonker, blev resans största.

Calle får en bit in på förmiddagen en firre på knappa kilot tagen på en Black Martinez. Ganska trögt fiske är det och minimalt med vak.

Todde ställer sig på udden och får efter ihärdigt kastande en båge på 1,7 kilo. Zonkern var framgångsrik igen. Todde drar igång sitt numera klassiska bastusnack direkt och vassa kommentarer ekar över sjön.

Witt informeras via SMS hur fisket förlöper. Detta i syfte att inte stressa upp honom för mycket …

Efter lunch bär det ner till Lilla Havs igen. Calle har blivit av med sin plånbok som sedermera hittas i PeAs vadare. Blev vi kloka på hur detta kom sig ? Otto kommer ner, taggad som bara den, och börjar prata om något gammalt eget vatten vid namn Bottenlösa. Ett vatten där fisken antingen försvann eller blev gigantiskt stor. Kommer någon ihåg ? Tror jag gick innan storyn var fulländad. Calle får en fisk till på kvällen.

Dagen blir lite av en besvikelse för Bengtarna då ribban lagts väldigt högt. Bl a fanns en frustration över att det vakade oerhört sporadiskt. Väl hemma i stugan var det dags att rensa fisken och detta var ingen höjdare. Renseriet stank och påminde i mångt och mycket om ett träsk så det blev till att rensa fisken i stugan.

Witt dyker upp och kramkalas uppstår. Så var vi äntligen fem fiskare så fiskare fem kunde finna harmoni igen. Hur roligt är det att vara fiskare fem när bara fyra finns på plats ? Witt utstrålade harmoni denna kväll vilket förvånade oss andra. Vi var övertygande på att han skulle vara övertänd och börja dilla om nattfiske…

Dagens fiske förlades till Batugölen och vår guru Otto medverkade. Dagen föll väl ut och många fiskar landades. Otto visade vägen med en speciell variant av Black Martinez. Nämnas kan att då PeA står och kämpar på Bengans udde utan framgång står Otto en bit bort och fångar fisk. Efter återutsättning ger han PeA flugan och pekar med hela handen var flugan skall kastas. Ett par kast senare sitter en båge på kroken. Nu pratar vi guidat fiske på hög nivå. Bör också nämnas att harmoniska Witt har ett lysande fiske då hans Black & Peacock Spider fullständigt rensar ut gölen.

En uppiggande diskussion kring A- och B-medlemskap uppstår. Någon som minns ?

Eftersom Roger toppat bil B med svenska kräftor valde vi att denna kväll att rigga en kräftskiva. Då Calle, Todde och Roger förbereder maten så sitter PeA & Witt i finrummet och tar en stänkare. Lite irriterade är de över att det är ett sånt dj-a liv i köket. Nåväl, kräftskivan blåser igång och alla äter och dricker sig proppmätta. Många enheter blev det. Det här med svenska kräftor är en riktig höjdare. Stort tack, Roger !!!

Något annorlunda morgon då två av Bengtarna, Witt & Todde bestämmer sig för att testa Baltak. Bägge är taggade som attan. Witt håller minikurs för Todde hur man ”fiskar av nacken”. Todde taggar i sin tur sin läromästare …. - Ligg nu inte och vila vid kanten, Roger. Fisket faller väl ut för grabbarna då Roger får tre fiskar och Todde en. Om Todde får sin fisk vid nacken eller Roger vilar vid kanten, det vet jag inte.

Calle, PeA och Roger fiskar i Lilla Havsjön med ganska klent resultat. PeA får en fisk på djupkanten, det var nog det hela ?

Witt är sliten på kvällen och somnar sött framför TV:n då de andra grabbarna riggar käk i köket. – Vad stod på menyn ? – Jo, Sjömansbiff !

Efter maten summerades det upp till utdelning av utmärkelser; Todde blir Resans Bengt och riktigt rörd påtalar han i sitt tacktal att detta är det finaste pris han nånsin fått. Tips-elvan vinns av Roger Witt och PeA blir Årets Hökensåsmästare, d v s den som lyckats få årets största fisk på imitation.

På lördagen städar i vanlig ordning de något avslagna vännerna. Todde försöker kaxa till sig men det slår tillbaka; Todde: - Som resans Bengt behöver man väl inte städa ? Witt: - Nej, man behöver bara knipa käft !

På resan hem fortsätter Resans Bengt att fira. Denna gång med en McFlurry. En sådan slinker ner betydligt lättare än 10 bullens.

Så har vi då avverkat de trettio första resorna. Femton år har nu gått sedan festen startade. En fest som satte avtryck direkt i form av utslagna fiskare vid Lilla Kroksjöns strand… … men vi vaknade upp, lyfte blicken och valde att göra några kast till …

Vill avsluta med att lyfta på fiskekepsen för kapten Calle. Vår lagkapten som fredagen den 6 oktober 2007 visade vägen genom att som förste man i föreningen uppnå 100 fiskedagar. Att visa vägen är för övrigt något som kännetecknar denne man. Skulle inte förvåna mig det minsta om vi får bo i hans torp under resa 31 … och dessutom få prova på att fiska i hans hemmavatten ! Calle är killen som ger begreppet mästare ett ansikte. Hökensåsmästare, klubbmästare och vaktmästare …