Stämningen var i vanlig ordning väldigt hög då vi begav oss av av för att gästa paradiset vid månadsskiftet september/oktober 1997. Betydligt högre än farten på Johnssons bil som vägrade gå över 90 knyck eftersom motorn ej var i sina glans dagar.

Nåväl, den som väntar på något gott ..., resonerade Bengtarna och lät sig inte nedslås det minsta. Roger ringer Calle på vägen upp för att förvissa sig om vilken stuga vi skall vistas i. Han skriker som f-n i luren så Tord och PeA nästan baxnar. De hör följande : - VAD SÄGER DU ? - STUGA 18 ! .... JA, SA DU STUGA 18 ? .....STUGA 18 VA DE JA ! OKEY, VI HÖRS ! När Johnsson lagt på luren säger han tyst och klargörande för grabbarna som om de inte hade en aning om vart vi skulle bo. - Vi skall bo i stuga 18.

Vid den traditionella analysen av fiskeupplägg förklarar Johnsson en stund senare att han ämnar börja fiska i Skinngölen. En felsägning som höjde stämningen ytterligare, dock visade det sig att en sjö faktiskt heter Skinngölen.

Än en gång så började vi närma oss Hökensås. Efter att ha gjort Sveriges mest efterlängtade vänstersväng blev det så ren defilering de sista kilometrarna till campen. En helt sanslös känsla. Den normalt så sansade Roger Witt skruvar här upp ljudet på bilstereon och än en gång ikläder sig rollen som stabil rock-kung. Ett tecken på att nu är vi nära.......

Då grabbarna förenats i stuga 18, packat upp utrustningen och petat ner några öl och en traditionell bakpotatis börjar en av resans begivenheter, nämligen pokerspelet. Tord visade efter en stund prov på sin stora pokertalang. Då en stadig pott ligger på bordet väljer han att lägga sig på kåk i tron att detta är lägre än Hedenängs flush. Aj, aj , aj ! En stund senare får Johnsson "drömsits" vid en syn i pokerspelet. Hans motståndare Todde hade tvåpar liksom Roger som utbrister med full kraft -Slau de dau ! Det var inte så lätt då han hade tvåpar i ess och kungar. Redan här kunde kommande duell, Tord vs Johnsson att anas.

Den första fiskedagen går bilarna med förväntansfulla flugfiskare till specialsjön Strandgölen, där stora bågar skall landas. Ingen aktivitet på morgonen att tala om mer än att stora rejäla kräftor rör sig runt vadarna. Det enda intressanta så långt utspelas vid 10-tiden. Den "vita bilen med flak" anländer till sjön. Helt i linje med vissa fiskares starka förhoppning, lägger den i backen och närmar sig strankanten. Isättning av mer fisk är ett faktum. Utan att någon märkte det, skedde en reptilsnabb förflyttning av två Bengtar från bortre långsidan. De båda "fiskbilsmagneterna" PeA & Johnsson hade "vipps" intagit fiskbilens position.
Först fram mot lunch börjar det hända saker. Det hörs rop från andra sidan sjön, närmare bestämt vid udden mot det s k vinnarhålet. Det är Calle som slagit till. Hans stora fluga Minken har lurat en regnbåge till hugg. Såväl PeA som Roger får en intuitiv känsla av att diplomet kanske redan nu fått vingar. Dessa farhågor besannades då Calle en stund senare anländer med en vacker regnbåge som efter kontrollvägning visar sig väga 3,0 kg.

Efter att Calle kopplat detta rejäla grepp åker vi till stuga 18 för att inhämta nya krafter. Det gör vi genom att klämma i oss några pilsner och en 6-7 Bullens. Det är tur att vi alla har rejäla resår i kalsongerna, inte minst Roger Witt. Denne mans ljusblåa långkallingar är i och med denna resa kult och kommer att ha en framskjuten placering den dag minnesvärda inventarier skall rankas. Efter siestan åker vi starka tillbaka till Strandgölen. Tord fångar på eftermiddagen sin största fisk någonsin i Hökensås, dock inte utan komplikationer. Han står i vinnarhålet och fiskar med Minken special, inköpt direkt från Thommy A:s flugask, då hugget kommer. Han blir mycket nervös och nästan ångestfylld. - Roger, kan du hjälpa mig att håva. Jag tror inte jag klarar det själv, säger en adrenalinstinn Todde. - Visst, säger Roger W som upptäcker något märkligt. Tord står och matar ut löslina och hanterar rullen på ett mycket otraditionellt sätt. -Varför vevar du baklänges,Tord? säger han. -Jag hjälper bara fisken lite, den verkar vara så trött! säger Todde. När kampen är över hörs ett glädjetjut över hela sjön. Tord fisk visar sig väga 2,7 kg. En fin pjäs. Todde hade brutit vallen till att vara en fullödig flugfiskare.

Senare på eftermiddagen får Roger W en regnbåge på samma fiskeplats. Vädret blir under dagen sämre och sämre och då skymningen infinner sig blåser det rejält vid parkeringsplatsen. PeA visar åter enastående fighting spirit. Trots feber och rejäl snuva ställer han sig i detta oväder och fiskar av kvadratmeter för kvadratmeter. Det finns inte många som besitter denna fiskeinstinkt. Strax före återfärd får han belöning för mödan. En regnbåge på ett Haröra fångas i detta blåshål. De övriga Bengtarna lyckas till slut övertala honom att avsluta fisket för återfärd till en varm och skön stuga.

Den andra dagen splittras grabbarna för att pröva olika vatten. PeA och i synnerhet Johnsson har dragit på sig rejäla förkylningar. Vädret denna morgon är inget vidare. Regn, blåst och kyla. Calle och Roger Witt beger sig till Sydvattnet för flytringsfiske. Todde åker till Prinssjöarna och PeA och Johnsson vill pröva lyckan i Sänksjön. Vid Sänksjön är aktiviteten inte stor. PeA, som går efter Johnsson då nya platser skall intagas tänker: - Det var hemskt vad Johnsson gått upp i vikt. Han ser ju ut som en Michelingubbe. Med ryggsäck på åkte ärmarna upp och han liknade Frankensteins monster. Det visade sig dock att Johnsson gjort en makalös påklädning denna förmiddag. Åtta lager kläder exkl vadare på överkroppen måste vara nytt Hökensrekord. För intresserade följer här vår flugfiskares recept, inifrån och ut, mot dåligt väder: T-shirt, grön skidpolo, vit farfarströja, flanellskjorta, Helly Hansen fiberpäls, fiskeväst, oljerock, regnjacka och vadare.

Ett dramatiskt scenario utspelar sig i Sydvattnet då Roger W blir nödig mitt ute på frivattnet i sin flytring. Blåsan håller på att sprängas (ej flytringens). Trånga jeans och livremmar trycker på. Turen in mot land blir vådlig. Ett svagt ögonblick trodde han att han var tvungen att blöta vadarna inifrån... I full panik drog han sedan rakt upp i ett vassbälte med gyttjig botten. Efter några vilda benplask kom han sedan upp på land. Två sekunder senare kunde blåsan tömmas. Roger W slog för övrigt nytt rekord i att placera ut rejäla koläddor i skogarna kring Hökensås. Han gjorde vad han kunde för att få igång insektslivet ....

Flytringsfisket visade sig inte vara någon höjdare denna resa. Både Calle och Roger W kammade noll på torsdagen. Torsdagens fiskare blev PeA genom att landa två regnbågar. En fisk togs direkt vid ankomst till Tjärn 59 på eftermiddagen samt en i Enesjön vid skymningen.

Den sista fiskedagen tillbringades i Bastugölen. Ett fantastiskt väder mötte oss vid ankomsten till denna vackra sjö. Någon fisk fångas dock ej på morgontimmarna. Vid halv tiosnåret lägger PeA ut ett Haröra i en vik och då flugan sjunker kommer hugget. Rullen skriker och regnbågen visar upp sig tre fyra gånger då den drar iväg. Den är stark och backinglinan pumpas ut. Efter en härlig kamp kan till slut en lycklig fiskare håva en vacker regnbåge på 2,6 kg.
Vid lunchtid denna underbara fiskedag utspelar sig en av Hökensåserans mest underhållande scener. PeA och Roger sitter på Bengts udde och tar igen sig efter förmiddagspasset. PeA har upptäckt att Todde i de sista två kasten satt sin Vita Sara i en och samma björk en bit upp i backen. PeA säger till Johnsson som inte sett sekvensen. - Titta på Todde nu, jag ger mig f-n på att han sätter sin tredje raka i björken bakom. PeA och Johnsson stirrar koncentrerat på Todde då han ånyo börjar mata ut lina. Han lyfter spöt och är beredd att göra ett nytt försök. Linan lämnar marken och så kör vi ....... Ett, två, tre och fjong i björken igen! Detta var bara för mycket för PeA och Johnsson. Grabbarna vrider sig av skrattkramper och bägge börjar lipa av glädje. När Todde beger sig upp i backen för att frigöra Vita Sara är grabbarna på Bengans udde euforiska. De kan bara inte kommunicera . Bägge snarare tjuter till varandra. Såg du! Såg du! Det finns inte! Todde "The one and only king " har gjort det. Calle som ser grabbarna på udden kikna av skratt faller in och stämningen är verkligen uppsluppen. Todde går omedelbart från klarhet till klarhet genom att borra in samma fluga i samma björk ętterligare en gång, inte desto mindre roande för åskådarna. Fyra raka i trävirket! Snöstorm i viken!

Calle visade på eftermiddagen sin klass på Bengans udde. En vacker regnbåge på 2,8 kg föll för ett hemmabundet patent. En gigantisk Streaking Caddies på krokstorlek 4. En värdig mästare sätter pricken över i:et!

Tord visar också prov på styrka genom att fånga två fina regnbågar (varpå den ena senare skulle visa sig vara en öring) denna eftermiddag. Det är i hans fall Vita Sara som gäller. - Ett säkert flugval, konstaterar en mycket nöjd Todde.
Tord gjorde så ett äkta "Joe Labero trick" med en av sina fångade fiskar på vägen hem från Bastugölen. En regnbåge bytte skepnad i köket och blev till en öring. Johnsson granskar Tords rensningsmanöver och säger: - Det där ser inte ut som en regnbåge, det är ju en öring. Tord är först tyst, sen utbrister han -"Ja min själ, det är det!

Återigen är det dags för en duell mellan Tord och Johnsson. Roger J, som inte hade någon fiskelycka, fick ta emot en hel del psykningar och trakasserier från en kaxig Tord. Till slut blev det bara för mycket för ödmjuke Johnsson. Han vrålade då från köket till Tord: -Ljungskile för helvete! Därefter blev Tord både oraklet "Wålemark", Bolmemark och Panos badgosse i neoprenbadbyxor.
Tord fortsatte dock att platta till Johnsson, sådär rakt och rått. - Johnsson, har du inte fått någon fisk? Ännu en gång replikerar Roger snabbt -Alla som har minst en inteckning i diplomet räcker upp en hand! Tystnaden lägger sig. Todde tänker så det knakar för att komma på en giftig replik men ingen infinner sig.

Den tolfte resan var härligt händelserik även om grabbarna var krassliga och slaka emellanåt. Man kan säga att Bengtarna var i "dålig kondition". Resan präglades av tidigt sänggående.

- Varför vill inte en j-vel se Bengt Öste pilka regnbåge? Jo, därför att denna fiskevideo är Bengans Vänners ökända kalkonpris. Innehavaren Tord försökte att göra sitt kalkonpris till vandringspris dock utan framgång. Ett ihärdigt tjatande på alla andra Bengtar att ta hand om filmen misslyckades. Men okey, vi kan se videon som ett vandringspris. En inteckning till och Todde kan i all framtid när han än har lust njuta av Östes framgångar på isen.

Calle tog diplomet för gott. En mycket värdig vinnare. Mannen med C på bröstet hyllades rejält på fredagskvällen. Det stora stressmomentet de senaste 7 resorna har således klingat av. Därmed kan kanske fisket bedrivas under lite mer sansade och avslappnande former framöver. Detta är nog inte hela sanningen då en giftig statistik har sett dagens ljus, tack vare PeA. Statistiken har tagit över efter det åtråvärda diplomet. PeA:s kreativitet visade sig åter en gång genom instiftandet av Tipstolvan. En mycket intressant tävling som till innehållet baseras på att förutse händelseförloppet vid varje Hökensresa. Ett inslag som säkert kommer att bli en uppskattad tradition framöver.

Att notera: Efter resan mailar Calle upp fångststatistik till Hökens från våra turer i specialsjöarna. Han numrerar Bengtarna i ordning från ett till fem efter antal fångade fiskar. Hökens returnerar mailet med kommentaren. - Tack för fångstrapporten. PS. Det var synd om fiskare fem. DS.

Fiskefångster: PeA 4, Tord 3, Calle 2, Roger W 1, Roger J 0.