Den fjortonde resan 16-17-18 september 1998

Medverkande: PeA, Calle, Roger J och Tord.

Så hade då dagen F äntligen kommit. F som i flugfiske, F som i frihet, F som flytring. Kl. 13,45 lämnade PeA, Tord och Roger J. det skånsk-blekingska gränslandet, efter att ha varit på "bolaget" och köpt dom sista centilitrarna självförtroende. Calle fick köra själv, då Roger Witt tyvärr inte kunde följa med. Det traditionella stoppet hos Solveigs gatukök i Alvesta klarades också av. Inte fel att fylla på depåerna med lite skräpmat.

Vid 17-tiden var Johnssons Ford på plats i Brandstorp. Kvickt in till Tommy för lite het "info". Det var inga roliga prognoser han gav oss. Regn hela helgen hade gjort fisket i Baltak (som vi hade tänkt besökt för första gången) omöjligt. Även fisket i Hökensås hade varit trögt dom sista dagarna, och regnet skulle fortsätta onsdag och torsdag en vädertjänsten.

Hade det varit någon av de första resorna hit hade vi nog varit knäckta, men nu sa vi: -Va fan, vi har ju regnställ.

När vi kom upp till stuga 23, var bara Calles bil där. Han själv, denne kämpe, var ute och sprang en 10 km-runda inför Lidingöloppet. Efter en stund kom en blöt, men lycklig löpare tillbaks. En välförtjänt "Arboga-öl" serverades och allt var som vanligt igen. Av någon anledning fick Roger och Tord sova i "Hall of Fame".

Till kvällsmat serverades färsk och varmrökt regnbåge och stuvade potatis. En delikatess. Därefter var det dags för kvällens höjdare, Tips-tolvan. Alla var tända på att se den, speciellt PeA var som ett barn på julafton. En av frågorna var: Skall PeA komma upp i 1,0-snitt per fiskedag. Calle och PeA är dom enda som har varit med på alla resorna och dom enda som har fått fisk på varje resa. Mycket starkt!!!!! Innan denna resa låg PeA på 0,97 i snitt. Således behövdes totalt 4 fiskar infångas. Den enda som trodde att PeA skulle komma upp till 1,0-snitt var han själv. Prata om att sätta press på sig. Även på övriga frågor hade han en optimistisk syn. Vi andra var lite mer realistiska då vi refererade till föregående höstars resultat. Optimism eller realism det var frågan.

Därefter fick PeA ett intyg på att han var den förste som fick fisk på fluga i kampen mot Roger J. (Bättre sent än aldrig). Därefter inleddes det sedvanliga pokerspelet. Redan här började vi förstå att det här var PeA:s resa. Tord fick en fiskelathund som hängdes upp på väggen. (Skillnaden mellan regnbåge och öring).

Som sig bör fylldes också bordet med chips och öl. Tord som tycker pepparchips är lite starka fick en egen påse chips. En 40 gram påse med Sourcream-chips. Jättegott, sa Tord, lagom starka.

Vi fruktade att regnet skulle vräka ner när vi vaknade på onsdagsmorgonen, men vädret var ganska hyfsat. Lite blåst men uppehåll och solen tittade också fram senare på dagen. PeA som hade köpt en ny flytring följde med Calle till Sydvattnet. Lite ovant var det från början, men han lärde sig snabbt. Han fick vänta en hel kvart innan den första regnbågen högg ute på frivattnet. Hökensåsmontanan hade talat för första gången denna resa. En präktig "båge" på 2,5 kg. Snacka om drömstart. Han fick en till innan frukost. Calle blev utan fisk. Dom träffade också fyra polacker som var ute och fiskade med båt. Den ene polacken pratade oavbrutet. -Var är regnbåget? -Sover regnbåget?. Grabbarna var i alla fall trevliga och bjöd in Calle och PeA till stuga 7 för att dricka pilsner. Något som aldrig utnyttjades. Roger och Tord fiskade i Tjärn 59 och Enesjön. Tord hade en fisk på som släppte efter en minuts drillning.

Till lunch serverades "Bullens" underbara korv. Två dubbla och en enkel är standardmenyn. Ransonen på en resa till Hökensås ligger på 20 st/person.

På eftermiddagen åkte Roger och Tord tillbaka till Enesjön. Där hade Tord ytterligare några nafs utan att få till det och Roger hade fisk på som slet av tafsen direkt. Calle tar sin första fisk i Nordvattnet. Regnbåge på 2,0 kg tagen på Minken. Pea fiskade med flyring i Sydvattnet utan att få något. Kvällen bjöd på underbart väder.

Även kvällsmaten bestod av "Bullens"-korv. Fyra trötta fiskare gick tidigt till sängs och drömde om nästa dags fiske.

Torsdag morgon, en helt fantastisk morgon mot alla prognoser. Vi anländer tidigt till Lilla Havssjön laddade till tusen. Då på morgonen visste vi inte att detta skulle bli den bästa fiskedagen i Hökensås någonsin för några av oss. Sjön låg spegelblank och det var en underbar syn att se solen gå upp över trädtopparna.

Calle valde att börja fiska vid en djupkant nära parkeringen. Han tipsade PeA att ställa sig på nästa kastplats. Detta var ett utomordentligt hett tips. På tredje kastet small det till. PeA fick en fisk som började pumpa ut backing. Efter allt snack om lokomotiv och svarta hål, fick han rejäl "fiskefrossa". Då fisken rusade iväg rejält skrek han: - FÖR HELVETE, STANNA NU!!!!!!! Efter 10 minuters kamp landade han en regnbåge som vägde 2,4 kg. 30 minuter senare fick han ånyo på en grov fisk som vägde 2,6 kg. Vilken start!!!!!

Calle får lite senare två regnbågar som väger 2,4 resp. 2,2 kg. När han väger den sista fisken utbrister han -Ah fan, den väger bara 2,2 kg. Snacka om att ribban hade höjts. Alla fiskarna togs på Hökensås-montanan.

Tord och Roger J. hade gått ner till Stockaviken. Där har Tord fisk på som går. Vid 10-tiden får Roger på ett jättehugg. Efter ett par rejäla rusningar går fisken in mot näckrosorna. Där gör den en tvärvändning och rusar rakt mot Johnsson. Tyvärr blir det lite slack-lina och fisken skakar sig loss från kroken. En fruktansvärt besviken fiskare sätter sig på ryggsäcken och sveper en folk-öl. Hur mycket vägde fisken? 3 eller 4 kg?

Strax före lunch firar Tord liten Julafton. På samma ställe där Calle fick två fiskar får Todde påslag. Otroligt nervös drillar han fisken. När den ligger i håven utför han en dans som skulle fått Fred Astaire att rotera i graven. 2,4 kg regnbåge tagen på Hökensås-montana. Efter en stund tar han en på 1,5 kg på samma ställe.

Tre lyckliga och en olycklig fiskare äter som vanligt "Bullens" till lunch.

Eftermiddagen inleds på samma strålande sätt. PeA får fisk direkt vid djupkanten. Väger runt 2,0 kg. Han får växa till sig , säger PeA och släpper tillbaka "bågen". En kille från Jönköping fiskar vid udden i Stockaviken. Vid 5-tiden tjuter det till i hans rulle. Vi förstår att det är något stort på gång. Killen drillar fisken i 20-25 minuter innan han har den i håven. Det är en stor fisk. Efter kampen slutar han fiska. Han går runt sjön och kommer bort till oss. -Har ni en våg som väger mer än 4,2 kg, undrar han. -Min gick i botten. Fisken är otroligt vacker, mellan 4,5-5,0 kg väger den säkert. Stolt går han till bilen och kör hem.

Calle är inte sen att ställa sig ute på udden. Efter en stund får han en regnbåge. Han tror att den väger 2,5 kg, men vid kontrollvägning senare på kvällen visar den sig väga 3,1 kg. Fluga? Hökensås-montana, så klart. NYTT REKORD!!! Grattis!!!

PeA ställer sig vid platsen bredvid den "heta" i Stockaviken. Vid halv åtta får han ett bottennapp som rätar ut kroken på montanan. Intuitionen säger: sätt på din nyinköpta Haröra Goldhead. Två killar från Norrköping kommer och börjar prata med PeA. Efter tredje kastet smäller det. Med support från killarna landades regnbågen. Vikt 3,3 kg. NYTT REKORD!!! Grattis!!!
Det var en lycklig fiskare som satte sig på ryggsäcken och delade ut goda råd till dom två Norrköpingskillarna.

För Tord och Roger gick det inte så bra. Trots intensivt fiske kände dom inget på hela kvällen. Även "bortre lång" provades utan resultat. Men det var trötta och nöjda grabbar som samlades vid bilen när mörkret hade slagit till. PeA och Calle poserade med sina trofeer framför kameran. Sen upptäckte PeA att han hade hög luftfuktighet i brallan. Ett stort hål hade uppstått på vadarebyxorna. Detta var dagen då 10-i-topplistan krossades.

När vi kom hem till stugan gick vi igenom tipstolvan. I och med att vi hade haft ett fantastiskt fiske var det många ja-svar. Optimisten PeA hade knäckt alla redan andra dagen och var klar vinnare av tipstolvan. Helt rättvist då han själv hade påverkat svaren i många frågor.

"Bullens" fick ge vika denna kväll för en äkta italiensk lasagne. Tord fick nog en pilsner för mycket denna kväll. Han somnade i soffan ganska tidigt. När han vaknade fick han "spel". Han öppnade bl.a dörren till toaletten 3 gånger när PeA stod och borstade tänderna. Ingen visste vad han menade. Det sista han sa innan han somnade var, -Johnsson, sängen snurrar.

Fredagen tillbringades i Strandgölen. PeA var utan vadarebyxor på förmiddagen. Calle hade lagat vadarna , men limmet hade inte torkat inför morgonpasset. Vädret var bra, nästan för lugnt. I långa stunder var det helt spegelblankt. Vi fiskade hela förmiddagen utan att känna ett enda nafs.

Ytterligare en fiskare fanns vid Strandgölen denna förmiddag. En gubbe i övre medelåldern. Han hade parkerat sig på bänken andra sidan parkeringen. Där satt han och tittade. En gång var trettionde minut reste han sig och gjorde några kast, sen gick han och satte sig igen. Mycket underligt! PeA passerade mannen 3 gånger, (första, sista och enda gången). Därefter fick han gå runt sjön för att vinna 200 meter i terräng. När han gick förbi började gubben genast berätta hur duktig han var, hur stora fiskar han hade tagit osv. En riktig "messerschmidt".

Även eftermiddagen började trögt. PeA hade ett hugg, men annars hände inget förrän vid 17,30-tiden. Då fick Calle en fin regnbåge på 2,5 kg tagen på Minken. Fångstplats var bredvid bänken där gubben suttit på förmiddagen. En timme senare fick han ytterligare en på 1,8 kg. Även den tagen på Minken. Typiskt för denna resa stod Roger J. bredvid Calle när han fick sina fiskar. Roger kände inte ett dugg på hela dagen.

Tord hade bestämt att han skulle var rörlig denna sista fiskedag, byta fiskeplats ofta osv. Detta stämde väl inte riktigt med verkligheten. Han stod lugnt kvar på samma plats hela eftermiddagen och kvällen, utan att känna något. Mer eller mindre uppgiven gick han bort till parkeringen när det nästan var mörkt. Där lade han ut flugan mest för att fördriva tiden. Pang, helt plötsligt napp. Efter en stunds kamp i mörkret ligger "bågen" i håven. 1,8 kg tagen på en igel. Även en annan fiskare fick 2 regnbågar på kvällen, tagna på Streaking Caddis.

När vi kom hem på kvällen var det mycket statistikläsning. 5 nya fiskar hade kommit in på tio-i-topp, 2 nya personrekord och förbättring av snitt på de flesta håll. PeA hade nått sitt mål, kommit över 1,0 i snitt och förärades med en flaska champagne med Bengans Vänners-etikett. Sen intog vi resans kulinariska höjdare, nämligen Sjömansbiff ala Calle. Som vanligt mycket gott.

Lördag förmiddag som vanligt städdag och lite nedslagna grabbar. Tord hade tagit hem kalkon-filmen för tredje gången. Av någon anledning placerade han denna i Johnssons resväska innan Johnsson hade packat klart. Ovanligt smart, men Tord var stolt över denna bedrift. Han var nog mindre stolt när han kom hem och packade upp sin egen resväska.

Som vanligt stannade vi till nere i Brandstorp för att lämna in fångstrapporter och lite fiskeprat med Tommy. Han berättade om 6 kg:s fiskar som finns i sjöarna. -Det gör inget om tafsen går av, bara känslan att han dom på är värt det mesta, sa Tommy. Calle och Roger köpte varsin fin tavla på en regnbåge. Därmed blev Roger på lite bättre humör igen.

På hemresan var Tord mycket inställsam mot webmastern. Var han månne orolig om vad som skulle komma in på denna hemsida?

Man kan säga att detta var den bästa resan genom tiderna, och vi hade den bästa fiskedagen genom tiderna (torsdagen).

Fiskefångster: Calle 8, PeA 7, Tord 3 och Roger fick ingen fisk.

Tillbaka