Två bilar styrde så iväg mot Hökens. Väl där var vi förstås tvungna att fylla på våra redan överfyllda flugaskar samt inhämta nya tips. Lennart Ottosson bevakade shoppen denna dag och man kan lugnt säga att han hetsade upp oss. Faktum är nog att aldrig har Bengtarna varit så övertygade om succé som denna gång.
När vi förhörde oss om de stora fiskar som tagits tidigare veckor konstaterade Otto lugnt: - Varje fisk som åker upp är PB (PB = Personbästa, reds anmärkning).
Detta skrattade vi lite nervöst åt, men Otto fortsatte i samma stil: - Fisken går ju på max nu på hösten. Möe backing anbefalles!
Efter ett antal liknade kommentar och några mer praktiska fisketips blev det hård strid om flugorna i shoppen.
Därefter var vi snabbt i vår nya stuga med humöret på topp. Faktum är att det blev ännu högre av den nya stugan dit Björn redan anlänt från Stockholm i den 3-cylindriga sportbilen. Calle Gustafsson, vår ständige lagkapten, hustomte, och bäste kamrat, hade på sin fritid testat ut andra stugor än de som ligger i Hökensås-campingen. Tack vare detta hade vi låtit Calle boka en ny sorts stuga, nämligen en rustik tvåvåningsvilla i jägarstil. Villan tillhörde Sture som efter någon timme kom personligen och såg till att vi mådde bra. Sture bjöd på kakor och vi bjöd Sture på dricka och vi hoppades nog alla att detta skulle bli starten till en långvarig relation.
Ganska snart gjordes en sedvanlig utlottning av sängarna. Denna gång skulle de två förlorarna få sova på tältsängarna medan övriga fick vanlig säng. Efter detta sorterade vi snabbt in våra grejor för att senare även hjälpa Calle lite med det allmäna bagaget. Därefter var det dags för Tipstolvan, denna institution i våra fiskeliv. Todde hade denna gång författat Tipstolvan och vi imponerades av hans klurighet. Todde erkände att han till och med hade gått upp i pyjamas sista natten innan resan och ändrat frågorna på ett antal väsentliga punkter. Frågorna lästes igenom ett antal gånger, olika förtygligande begärdes och kommentarer flödade. Till slut fick vi uppmana varandra att avsluta och komma till skott.
Todde insisterade ännu en gång att han skulle vara ödmjuk mot Johnsson på denna resa. Det höll ungefär 1½ starköl. När frågan om alla skulle få fisk, lästes upp, kunde Todde inte hålla sitt löfte längre….
Både Roger Witt och Tord varnade övriga i sällskapet för att de inte skulle kunna leva upp till sedvanlig machostil på grund av magkatarrer som Losecbehandlades. Detta intresserade övriga Bengtar föga och efter ett tag hade även Roger W och Tord glömt sina magar. Således åt alla vi chilinötter med god aptit och innan kortspelet käkade alla glatt chilipytt till middag. Roger Witt imponerade här med hittills okända kökskompetenser genom att felfritt steka 12 ägg åt Bengtarna.
Pokerspelet utföll med ovanligt många bra händer. PeA fick fram ett fyrtal och löste därmed en av Tipstolvans frågor. Roger W fick färg på given två gånger och förlorade båda gångerna!
Under kvällen gick vi även igenom olika priser som ska fördelas både för förra resan och denna. Calle har förberett specialmärkta flaskor, nya inplastade versioner (full story) av Bengans Vänners Hökensåsberättelser, diplom med mera. En ny tävling introducerades också där vi ska ta fisk på imitationsbaserat sätt. För att vinna måste fisk tas på ett antal olika typer av denna typ av flugor. Roger W stod för tävlingsreglerna och Calle producerade med PeA:s hjälp, inplastade personliga Score Cards för alla Bengtar. Todde blev lite nervös när övriga Bengtar hade foton på sig i fiskesituation på Score Cardet, medan Toddes bild pryddes av Sour Cream chips (dvs icke-macho, reds anmärkning). Detta var dock en bluff och Calle lugnade sedan Todde med ett ordentligt Score Card. I denna välvilliga stämning halar plötsligt Björn fram varsitt ex av CD-bränd musik: "Absolut Bengans Vänner", med Hökens favoritmusik, professionellt inspelad och tryckt med foton av Bengans Vänner och vassa Hökensmotiv. Roger W konstaterar då att Björn egentligen är den ende (förutom Calle) som har ett någorlunda hjälpsamt sinnelag och därför kunde ligga oerhört bra till för titeln "Näst bäste kamrat" (Calle är självklart för evigt Bäste kamrat). Näst bäste kamrat blev sedan ett återkommande tema under denna resa. Så fort någon gjorde något själviskt eller osjälviskt fick denne höra att han låg bra eller dåligt till som näst bäste kamrat. När någon situation diskuterades övervägde vi vad näst bäste kamrat skulle gjort i sådan situation och så vidare. Tyvärr fick väl denna titel lite av kalkonstämpel i detta machogäng.
Första dagens fiske började i Nordvattnet för flytringsgänget Björn, PeA, Roger W och Calle. Vädret var lite kyligt så både mössa och vantar kom väl till användning. Björn visade åter sin klass i flytringen och landade snabbt en mindre regnbåge. Flytringsfiskarna kämpar sedan på över hela sjön fram till lunch. Även Calle och PeA får sina skinn och Björn lyckas ta ytterligare en fisk, en öring på Minken. Tord och Roger prövade under tiden Enesjön och tjärnarna. Det enda som händer där är att Tord har ett påslag.
Lunchen innebar en traditionell Bullensmåltid. Trots att vi var 6 fiskare, blev det hela 9 korvar över, dvs ett snitt på bara strax över 5 korvar per man?! Var detta symptomet på ålderdomskrämpor i Bengans Vänner?
Eftermiddagen spenderades i flytringar i Enesjön och Sydvattnet utan resultat. Todde lyckades ta en regnbåge i Enesjön utan flytring. Roger J spenderade eftermiddagen på egen hand i Prinssjöarna utan resultat.
Vid 7-tiden samlades vi alla vid Enesjöns grillplats och tittade på när Calle lagade till rejäla hamburgare åt oss alla. Calle tömde Björns reservdunk med bensin över kolen, och vi förundrades alla när grillen lyste upp halva sjön, att folk tyckte nattfiske var svårt. Vi gick alla och laddade för det stundande "nattfiskepasset" och njöt av Calles ansträngningar. Roger J kom ihåg titeln "Näst bäste kamrat" och erbjöd sig i alla fall att snitta korvbröden (de var redan snittade när de köptes i affären). Todde glömde helt bort titeln och smet iväg med spö och ficklampa redan innan övriga Bengtar ätit färdigt.
Efter lite allmän administration av fiskegrejor, spred vi sedan ut oss omkring grillviken för att lura den stora regnbågen. Många flugor fastnade i träden denna mörka kväll och lampor tändes och släcktes kontinuerligt när vi lossade flugor och knöt om tafsar. Dock var det en kille i gänget som visade klass, nämligen Roger J. Enligt Rogers egna uppgifter hörde han i mörkret en fisk som vakade och kastade ut efter den. Bågen högg hans ytligt stripande Streaking Caddis och efter ett tag fick han upp fisken som vägde omkring ett kilo. Roger blev därmed den förste att få en inteckning på Score Cardet och tog sitt första steg mot att bli "A Complete Flyfisherman of BV"!
Efter Rogers fisk tog kämpaandan ganska snart slut och vi återvände till stugan. Detta var kvällen då Bengtarna "ömsade skinn från pojkar till män".
Andra dagens fiske fortsätter som första dagen slutade. Flytringsfiskarna fortsätter dragga runt i Nordvattnet och Sydvattnet. Roger J har påslag på geting i Tjärn 59. Annars händer just inget denna förmiddag förrän framåt lunchtid. PeA Green har tröttnat lite på att dra runt i Sydvattnet och hans fiskeinstinkt säger honom att lägga sig i gattet mellan Enesjön och Sydvattnet. För att det ska bli bekvämt drar han upp flytringen på land, och vadar ut och kastar in mot spången. På tafsen sitter förstås en H-Montana. I andra kastet får han påslag. En regnbåge på ett kg landas och PeA känner sig tillfreds. Ca tjugo minuter senare suger det till rejält i spöt och en tung fisk börjar dra ut lina. Det är inte så mycket rus i fisken men den är tung. PeA förstår dock ändå inte hur stor den är. Fisken närmar sig PeA i mindre och mindre cirklar och PeA tycker den växer för varje varv. PeA förstår att det är lönlöst att försöka ta den med håven. Han står utvadad utanför vassruggen och inser att detta kan bli besvärligt. För att dämpa ångesten, börjar han lite omacho intala sig själv att det i alla fall hade varit jäkla roligt att ha en så stor fisk på även om han inte skulle få upp den. Efter mycket slit är fisken trött och står rakt upp i vattnet. PeA visar då att han är en riktig tuffing. Han struntar i håven och trär in fingrarna i de taggiga gälarna på fisken och lyckas dra upp den på land. Ett lyckorus far igenom honom, han är i extas. Med adrenalin långt upp över öronen lyckas han slå av sin fishkiller när han klubbar fisken. Han känner ett vilt behov av att prata av sig. En exalterad gubbe har på avstånd sett kampen och kommer springande. Han lyssnar förstås intensivt till storfiskarens pladder. Gubben undrar vad fisken högg på. Då han inte har den vinnande flugan i sin box skänker en lycklig PeA gubben 2 H-Montanor. Välviljan har inga gränser!
Björn ligger som Kingen i ringen mitt i Sydvattnet och PeA viftar frenetiskt för att få hans uppmärksamhet. Efter en stund får Björn syn på PeA som studsar och vinkar på stranden. Han paddlar då över och när han får se PeA och den stora fisken blir även han överlycklig. Pojkarna kramas och skuttar omkring. Snacka om näst bäste kamrat. Tord som fiskar i Enesjön får samtidigt veta att av någon utomstående att en kille just dragit upp en mycket stor fisk i Sydvattnet.
Snart samlar sig alla grabbarna kring bilarna och gör stora ögon. Kilosbågen som PeA fått ser ut som en löja i jämförelsen med jättebågen. Calle har köpt in en ny fin våg till Bengans Vänner med fantastisk upplösning. Denna våg gör dock ingen nytta då den bara går till 5 kilo! Roger J tyckte fisken var grotesk och blev nästan skrämd.
I samlad trupp åkte vi sedan till fiskecampingen för invägning. För första gången fick vi gå in i fiskeshopen och be Henrik Larsson om större våg. Efter lite problem med att få fisken fast på vågen, kom så till slut resultatet: 6.25 kilo! Samtliga grabbar blir lite yra efter detta. Vi kör till stugan och slår oss ned på campingstolarna. Vi äter ostbågar, dricker öl och fotograferar PeA med fisk om och om igen. Efter detta klämmer vi alla ner varsin 600g fiskgratäng. Snacka om att vara i god kondition!
-
Eftermiddagens fiske blev förstås spännande. PeAs jättefisk satt ju på näthinnan hos var och en. PeA själv hade dock uppnått ett upphöjt lugn och kunde låta sin flytring vara i fred. Todde provade flytring för första gången. Som vanligt kunde Björn visa hur det skulle gå till när han återigen tog en regnbåge i Nordvattnet – Kingen i ringen! PeA visade återigen klass genom att ta en regnbåge.
På kvällen visade Roger Witt återigen sin kompetens i köket. Hela gänget bjöds på Scampi fritti med ris, sötsur sås och citron. Typiskt nog var det just ingen som smakade citronen. Diskussionerna kring matbordet handlade förstås mest om PeAs stora fisk. Todde ägnade sig mycket åt att trösta Roger W för att han inte fått någon fisk: "Du kommer säkert att lyckas imorgon" och så vidare. Det gick Roger lite på nerverna men Todde siktade väl på att bli näst bäste kamrat. Roger J försäger sig för andra gången i vår historia lite tankspritt: - Det vore jäkligt gott med en Cola. Återigen kommer uteslutningssnacket igång, men Roger lyckas tråckla sig ur den besvärliga situationen.
Tredje dagens fiske äger rum i Lilla Havsjön. De flesta Bengtarna fiskar i Stockaviken vilket visar sig vara ett strategiskt misstag denna dag. Blåsten var ganska rejäl så som vanligt undvek vi pålandsvinden och sökte skydd i den stilla Stockaviken. Enda aktiviteten verkade vara på andra sidan i vassviken, men just inga fiskar åker upp denna förmiddag. Fisklösa åker vi tillbaka till stugan för lite Bullens. 8 korvar över.
Återigen blir Roger Witt tröstad av Todde och det går honom på nerverna. Har inte du fått något Roger? Kom igen nu – och så vidare. Rogers självförtroende åker ännu mer ner i botten efter denna tröst.
På eftermiddagen förbättras fisket markant. Fortfarande händer inget i Stockaviken, men i vassviken på andra sidan och även viken bortom vassviken blir hot spots. Fiskar på 4-6 kilo fångas dock utan att Bengans Vänner är inblandade. Calle sätter på en myggpuppa och för första gången i vår historia får någon av oss napp på en sådan puppa! Tyvärr slet fisken av tafsen direkt. Roger W vandrar bort från Stockaviken för att försöka bryta dödläget. Han hamnar på "Bortre lång" och kastar lite håglöst med nyinköpta H-Montanor. Efter ett tiotal kast har han tappat 2 av sina 4 nyinköpta Montanor genom att fastna i träd i bakkasten. Tredje gången han tappar en Montana har den slitits av -- någonstans i det låga björkriset just bakom honom. Han ger sig fan på att hitta den, men lyckas bara hitta en vit streamer. För att slippa tappa även den sista montanan börjar han fiska med den vita streamern i stället. I andra kastet med streamern får han ett rejält hugg. Fisken drar iväg längs stranden och Roger vadar efter, rädd att fisken ska gå fast i något träd som ligger på botten. Efter ett tag får han dock upp fisken som vägde 2.9 kg. Efter detta blir han heltänd, känner sig vass och vacker och kastar febrilt. Efter ett tag blir han dock av med streamern i det förbannade björkriset. När han letar efter den hittar han istället Montanan som han tappade tidigare. Den vita streamern var dock för evigt försvunnen. PeA kompletterar Rogers fångst med en bäckröding på ett kilo denna kväll.
Resans sista middag blev den traditionella sjömansbiffen á la Calle. Vi konstaterade åter att detta inslag kommer bli mycket seglivat hos Bengans Vänner. Ett stort moment på kvällen var prisutdelningen. Resans Bengt blev självklart PeA. Enklare val har vi aldrig haft. Roger J tog hem priset "Först på Score Card" och Björn vann Tipstolvan. Det blev för övrigt den bäst tippade Tipstolvan hittills i vår historia med Björn på 11 rätt och Calle på 9 rätt.
Under denna resa måste vi också framhålla hur Tord underhöll oss med historier ur verkligheten. Bland annat hade han av misstag tagit på sig hustruns trosor istället för kallingar. I duschen efter arbetet hade sedan hans arbetskamrater upptäckt hans fadäs och roat sig på hans bekostnad. En annan historia handlade om en företagsfest där man skulle gå och se en teaterpjäs (Vita hästen?). För Toddes del slutade dock kvällen helt annorlunda än vad som var planerat. Möjligtvis berättade Todde historierna den kvällen under vår Hökensvistelse, som han kände sig snurrig, och fick avsluta med vatten.
Lördagen ägnades förstås åt sedvanlig städ- och avslutningsceremoni. Överbliven mat delades ut och pengaskulder reglerades. Planering inför fiskeåret 2000 påbörjades också.
Fiskestatistik: Calle 2, PeA Green 5, Roger W 1, Roger J 1, Björn 3, Tord 1