När det är dags att ta hem vinsten, eller vikta om mellan olika aktieslag, tvistar fortfarande de lärda om. Börsens aktörer använder sig alla av olika redskap och analysmodeller. En vital del av alla analyser anser jag dock vara konjunkturcykelanalys. Flera studier har visat att konjunkturen är en viktig värdemätare på när det kan vara aktuellt att vikta om sitt innehav mellan olika branscher.

Konjunkturen fluktuerar som bekant i form av cykliska variationer mellan olika år. Ett sätt att mäta var i konjunkturen man befinner sig är att använda sig av den totala produktionen av varor och tjänster i ett land under ett år (BNP) eller den industriella aktiviteten i landet (orderingång, produktion etc). Ytterligare ett sätt är att analysera olika makrovariabler som i sin tur ger signaler om var man befinner sig. Allt detta skall vi titta lite närmare på och utifrån rörelser i konjunkturen bedöma när det är dags att byta bransch.

För att göra det enkelt och överskådligt väljer jag att dela in börsens olika företag i endast tre kategorier. Cykliska, defensiva och finansiella aktier. De cykliska bolagen karaktäriseras av att de är väldigt konjunkturkänsliga. Företag som ingår i denna kategori är bland annat Avesta, SKF, Stora, Trelleborg och Volvo. Defensiva bolag däremot har en mer jämn vinstutveckling och påverkas inte i lika stor utsträckning av konjunkturfluktuationer. Hit klassificeras företag som Aga, Astra, Hennes & Mauritz med flera. De finansiella aktierna är slutligen bolag som är mycket känsliga för ränteförändringar. Hit hör bankerna och försäkringsbolagen.

Det är ingen hemlighet att när stål- och massapriserna stiger ökar marginalerna för de företag som säljer denna typ av varor. Detta medför givetvis högre vinst och därmed även högre värdering på börsen. Det svåra ligger i att förutse dessa prisökningar. Det anser jag att man i viss utsträckning kan göra med konjunkturcykelanalys.

Låt oss först bryta ned konjunkturcykeln i fem olika faser och därefter beskriva vilken nytta man som placerare kan ha av de olika faserna.

Fas1: Uppgång i konjunkturen När det ser som mörkast ut efter en tid av lågkonjunktur börjar hjulen åter rulla och den ekonomiska tillväxten ta fart. Med detta följer en ökad sysselsättnig. Det råder ofta låg inflation och ett lågt ränteläge i denna fas. Många företags vinster börjar åter att stiga och förväntningar på konjunkturförbättringar ger högre börskurser.

Fas 2: Konsolidering Inflationsförväntningarna stiger och placerarna kräver högre real avkastning på sina placeringar. Man väljer ofta aktier med hög direktavkastning. Men även aktier som helhet bedöms klara sig bra i tider med hög inflationstakt. I slutskedet av denna fas, just innan konjunkturen når sin topp, kulminerar börsuppgången.

Fas 3: Konjunkturuppgången kulminerar Inflationen är nu relativt hög i jämförelse med tidigare faser. Räntorna börjar även att stiga. Placerarna förväntar sig att konjunkturen och inflationen skall kulminera och komma in i ett lugnare skede. Många företags resultatrapporter prognostiseras att bli vikande.

Fas 4: Konjunkturnedgång I denna fas når de korta räntorna sin topp. Detta brukar som regel grunda sig på att inflationen vanligen når sin toppnotering något senare än konjunkturen. Utsikterna för företagen är dystra.

Fas 5: Konjunkturen ser sin botten När tillväxten och inflationen successivt fallit tillbaka sänker riksbanken räntorna. Det blir billigare för företagen att investera och man börjar ana att en uppgång i konjunkturen inte är långt borta

Konjunkturcykelns olika faser är inte alltid lika långa och kan ibland vara svåra att identifiera. Jag anser dock att kunskap och erfarenhet om vilken typ av bolag som går bra under de olika faserna kan bidra till kraftigt förbättrad avkastning på Din portfölj.

Om jag sedan skall återknyta till min initiala uppdelning av börsbolagen och applicera detta på ett konjunkturcykelresonemang blir slutsatsen följande:

Tidigt i konjunkturen, under första och andra fasen, stiger stål- och massapriserna. Detta beror på att företagen nu börjar att investera och marknadsföra sig i större utsträckning. En kraftig efterfrågan medför stigande priser. Detta gör att de cykliska bolagen tillhör vinnarna under dessa faser. När sedan ränteläget pressas uppåt minskar detta utrymmet för fortsatta investeringar. De cykliska bolagen som hittills har gjort kraftiga vinster minskar nu sin produktion och vinst. Det är nu man skall vikta över till bolag som inte är så konjunkturkänsliga. Företag som nu går bättre än de övriga är företag som säljer produkter som alltid efterfrågas, oavsett konjunkturfas. Mat, kläder och läkemedel är exempel på sådana produkter. När konjunkturen sedan vänder över i lågkonjunktur måste riksbanken stimulera tillväxten genom att sänka räntorna. Dessa räntesänkningar är mycket positiva för de finansiella företagen. Företag som lånar ut pengar får genast större marginaler. Detta medför att när det ser som mörkast ut skall man vikta om sitt innehav till finansiella aktier. De nödvändiga räntesänkningarna gör dessa företag till vinnare. Dessa aktier skall givetvis viktas över till cykliska när nästa konjunkturcykel tar vid och cirkel är sluten.

Innan Du helt handlöst kastar sig ut i börsdjungeln på dessa rekommendationer måste jag upplysa om att de flesta placerare på Stockholmsbörsen diskonterar vinster cirka sex månader framåt. I vissa bolag ännu längre. Med detta menas att institutioner köper stålaktier sex månader innan stålpriset förväntas höjas. Med detta i bakhuvudet lyckönskar jag Dig god jakt på de framtida kursvinnarna