Aktiekurserna bestäms av en mängd olika omständigheter. Ytterst styr dock psykologiska faktorer som till exempel att en tids uppgång ofta ger upphov till nya uppgångsperioder. När optimism styr finns nästan inga gränser för hur ljus tillvaron är för aktieägarna. Och när pessimism råder är det knappt någon hejd på hur långt kursraset an gå. Tiderna av optimism och stigande kurser är oftast betydligt längre än motsvarande av kursfall. I börskretsar brukar man tala om att ”hausse föder hausse och baisse föder baisse”. (Hausse betyder stark kursuppgång och med baisse menas starka kursfall.)
 

Tillgång och efterfrågan

Bakom uppgångar och nedgångar på börsen döljer sig dock en mängd faktorer som ger upphov till de psykologiska ställningstagandena. Precis som på andra fria marknader bestäms priset av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan. Om det finns fler köpare än säljare går priset upp. Och om säljarna är fler går priset ned. Detta är den grundläggande orsaken till uppgång och fall.

Hur marknaden når dessa situationer är i sin tur beroende av andra orsaker. Högre ränta kan göra andra placeringsalternativ, till exempel obligationer, mer attraktiva och därmed ta bort en del pengar från börsen. Den förväntade kursutvecklingen på kort och lång sikt är en annan faktor som mer handgripligen styr aktiekurserna, liksom företagens framtida förväntade utdelningstillväxt. Några kanske behöver ha loss pengar för att köpa en båt eller ett hus och säljer av denna orsak.
 

Företagens vinster

På lång sikt går alla kurser upp (med undantag av de fåtal börsnoterade företag som går i konkurs). Det beror på att företagen växer genom årliga vinster och därmed blir aktierna mer värda. Vissa år kan dock företagen till exempel ha sämre marknader och sälja sämre än normalt. Detta tillsammans med eventuella misstag kan göra att vinstförväntningarna minskar eller försvinner helt. I sådana lägen väljer antagligen många investerare att sälja aktierna, med kursfall som följd, och i stället investera pengarna i företag med bättre förutsättningar. När problemen är lösta kan de ofta komma tillbaka som aktieägare.
 

Konjunkturerna

Den ekonomiska aktiviteten i den högindustrialiserade delen har sedan industrialismens genombrott gått i cykler. Goda tider och sämre tider har avlöst varandra. Dessa svängningar i konjunkturen påverkar företagens resultat som i sin tur påverkar börskurserna. I början av en konjunkturcykel går börserna upp kraftigt, trots att vinsterna inte stiger i samma takt. Kurserna stiger tack vare förväntningarna på framtida större vinstökningar. Om dessa skulle utebli sjunker kurserna snabbt.

Kurserna sjunker dock senare, vid toppen av konjunkturcykeln, även om vinsterna fortsätter att stiga. Det beror ofta på inflationen - som gröper ur företagens vinster - börjar stiga på grund av brist på arbetskraft och allmänt hög efterfrågan på varor i samhället, räntorna går upp och förväntningarna på företagens framtida vinstökningar minskar. Aktiemarknaden brukar ligga mellan sex och nio månader före konjunkturgenomslagen.
 

Utdelningar

De börsnoterade företagen strävar alltid efter en stabil utdelningstillväxt. Utdelningspolitiken brukar ligga fast och utgör ofta en viss del i vinsten efter finansnetto. Endast vid varaktiga resultatförbättringar höjs utdelningstillväxten utöver en redan tidigare angiven nivå. Därigenom speglar utdelningarna i viss mån företagsledarnas egna förväntningar på framtiden.
 

Penningtillgången

En av de avgörande faktorerna för börsutvecklingen är tillgången på pengar. Naturligtvis är summan beroende av vad som öronmärks för börsen. Stora placerare, som tillexempel försäkringsbolag eller Fjärde AP-fonden, kvoterar sina investeringar mellan olika alternativ. För dem har därmed den allmänna penningtillgången i samhället betydelse för hur mycket som skall gå till aktieköp.

Penningtillgången i samhället styrs av riksbanken. I sämre tider, när investeringsvilan minskar och arbetslöshen stiger, tenderar räntorna att sjunka för att stimulera till lån och andra krediter för investeringar. Den ökade utlåningen späder på penningtillgången i samhället och är positivt för börsen.

I motsatt läge höjs räntorna. Då är det dyrare att ha lån, och penningtillgången i samhället blir lägre. Detta är negativt för börsen. Höjda räntor utomlands är även negativt för börsen. Det skapar utflöde av valuta, eftersom det blir lönsammare att placera pengarna utomlands, och tvingar Riksbanken att höja räntan. Dessutom är det mer attraktivt att placera pengar i riskfria statsobligationer när räntan är hög, än att ta risker genom att placera i aktier.

Många nyemissioner i börsföretag dränerar marknaden på pengar och är negativt för börsen som helhet. Underskott i bytesbalansen tvingar staten att låna mer pengar och driver upp räntorna. Detta är också negativt för börsen.

En relativt stor betydelse för Stockholmsbörsens utveckling har också aktiebörsen i New York. På många områden leder USA konjunkturutvecklingen i världen, och det som händer där brukar med viss fördröjning även komma till Västeuropa och Japan.
 

Företagsköp

De flesta företagsköp mellan börsföretag påverkar aktiekurserna positivt. Uppköpsbuden från de köpande företagen ligger i allmänhet 25-35 procent över senaste betalkurs eller ett genomsnitt av betalkurserna under en viss period före budet. Fördelar med sammanslagningar är vanligtvis flera. Hos företag i samma bransch finns vanligen stora samordningsvionster (så kallade synergieffekter) att inhämta som innebär att de sammanlagda kostnaderna för de bägge företagen blir lägre. Detta kan gälla samordnade inköp av råvaror, att utnyttja varandras marknadsorganisationer för försäljningen, att totalt sett minska personalen etc. Ofta är båda företagens styrelser och företagsledningar överrens om var fördelarna finns.

Det händer dock att sammanslagningar inte blir den källa av vinstökningar som bägge företagen räknade med. Det kan tänkas att personalen på ömse håll känner sig hotade eller inte viss slås samman med den forna konkurrenten.

Det kan skära sig hos företagsledningarna i synen på hur företaget skall drivas vidare. Till och med namnfrågan kan ge upphov till konflikter. Dessutom måste nya organisationer trimmas in. Fusionsarbetet kan ta flera år i anspråk innan de från början planerade vinsterna kan skördas. Det kan därför ofta vara en dålig affär att köpa aktier i det köpande företaget - åtminstone kortsiktigt.

Då och då förekommer även fientliga uppköpserbjudanden, det vill säga där det köpande bolaget inte har förankrat sina planer hos det företag som skall köpas. Det andra företaget kanske inte viss förlora sin integritet eller tycker att det klarar sig bra ändå. Företaget kanske arbetar i en helt annan bransch och inte vill att det köpande bolaget skall bredda sin verksamhet för att få fler ben att stå på. I dessa lägen kan det bli en fråga om maktkaamp, hastigt driver upp kurserna i det bolag som är föremål för uppköpserbjudandet. För de olika intressenterna gäller det i dessa lägen att komma över så många aktier som möjligt, helst röststarka om sådana finns. Jakten på aktier blir hård.
 

Uppköp kan leda till monopol

Trots de snabba positiva effekter som sammanslagningar ofta ger, kan de vara en fara på lång sikt. Företagen blir allt större, för att till slut bli rena giganter, samtidigt som de blir allt färre. Grunden för en fungerande marknadsekonomi är mångfalden av företag som sinsemellan konkurrerar med varandra. Fusioner eller uppköp av företag i samma branscher, eller åtminstone en monopolistisk situation, där de kvarvarande företagen upphör att konkurrera. I stället samarbetar de med varandra för att maximera sina vinster. Detta leder ofta till minskad service och okänslighet för kundens önskemål.

Stora sammanslagningar och kompletteringar av verksamheten gör också att de fåtaliga kvarvarande företagen i en bransch blir tämligen lika varandra. I många branscher i Sverige, till exempel skog, banker och rederier med få företag räcker det ofta med att ett eller två företag visar positiva respektive negativa resultat för att alla aktier i den branschen skall reagera åt samma håll. Den kreativa mångfalden kan gå förlorad och istället ersättas med en stelnad likformighet, varifrån avvikelser ses med misstänksamma ögon.
 
Nästa avsnitt: Emissioner