Kommunen anslöt sig 1997 på initiativ av länsstyrelsen till projektet "Framtidsbygd-97"

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och 10 kommuner i Skåne. Projektets huvudsyfte är att bygga upp ett långsiktigt hållbart samhälle med stark lokal demokrati och låg arbetslöshet.

Under 1997 genomfördes en specialinriktat utbildning för bygdesamordnare i länsstyrelsens och Chalmers tekniska högskolas regi.

Det lokala projektarbetet startade efter semestern 1997 i Jonstorp.

I samarbete med Jonstorps byalag bildades en lokal samrådsgrupp med bred representation från Jonstorps föreningsliv. Avgränsningen för projektet sattes till Jonstorps församlingsgräns.

Ett lokalkontor öppnades i Jonstorps f.d. kommunalhus och genom enkäter, förslagslådor och intervjuer inventerades vilka frågor som Jonstorpsborna ser som angelägna att i första hand utveckla. Dessa frågor diskuterades och förankrades vid ett stormöte i oktober-97.

De frågor som i första hand prioriterades blev.

• Stärkt bygemenskap
• Trafiken genom byn och busstorget
• Äldreboende
• Strandpromenaden
• Ungdomsaktiviteter

Arbetet delades upp i 3 arbetsgrupper med ansvar för respektive trafikfrågorna, äldreboendet respektive ungdomsaktiviteter.

Ett 70-tal Jonstorpsbor har varit engagerade i arbetet och i olika omfattning helt ideellt arbetat med de definierade frågorna.

Konkret har äldreboendegruppen genomfört en bred enkätundersökning över behovet av seniorbostäder i Jonstorp. Detta arbete har presenterats för kommunen och Jonstorpsborna samt potentiella exploatörer. Ett bra underlag finns nu för att påbörja en byggnation av lägenheter.

Trafikfrågorna har utifrån trafiksäkerhetsaspekten ingående definierats och dokumenterats.

En första överläggning med representanter för Vägverket, länstrafiken och kommunen har ägt rum. Detta arbete kommer nu att övergå i ett s.k. dialogprojekt på initiativ av Vägverket.

Bygdesamordnaren har även tagit initiativ till att i samverkan med Vägverket och kommunen binda samman cykellederna Sverigeleden och Cykelns blå band på sträckan Utvälinge till Lerhamn, till gagn för cykelturismen och näringsidkare i denna kommundel.

Den populära strandpromenaden längs Skäldervikskusten mellan Jonstorp och Rekekroken har delvis åtgärdats. På sträckan hamnen norrut mot Rekekroken har i samverkan med den tekniska förvaltningen gångstigen belagts med ett bärlager och ett topplager. Kommunen stod för materialet och byborna utförde arbetet under 2 lördagar på försommaren.

På en sträcka av ca 200 meter söderut från hamnen med en omfattande erosionsskada krävs en utfyllnad för att iordningställa strandpromenaden i sin helhet. Olika tekniska lösningar har diskuterats och Jonstorpsföretaget SWEGAB, Svensk erosions och gabionteknik AB, har kostnadsfritt projekterat arbetet.

En finansiering av projektet som sammantaget uppgår till 500 tkr har diskuterats med tekniska förvaltningen och Höganäs Utvecklingscenter. Delar av arbetet och kostnaderna bedöms kunna lösas genom lokalt engagemang.

Ugdomsaktiviteterna har hittills koncentrerats till att få till stånd en alternativ plats till att utöva skateboardåkandet och komma bort från busstorget med denna aktivitet som utgör trafikfara. En alternativ plats med asfalterad yta är nu klar bakom skolans gymnastiksal och arbetet i gruppen kommer att fortsätta med syfte att ungdomarna själva skall iordningställa och ta ansvar för behövlig utrustning.

En särskild grupp har påtagit sig uppgiften att återupprätta en gammaldags slåtteräng på Gerdas äng. Detta arbete har påbörjats med sakkunnig medverkan från Fredriksdals friluftsmuseum.

Ett lokalt övertagande av viss skötsel av kommunala grönområde har presenterats för den tekniska förvaltningen.

Det lokala näringslivet har kartlagts och initiativ till särskilda företagsträffar har tagits.

Detta har resulterat i att ortens företagare beslutat om regelbundna träffar framöver för information och erfarenhetsutbyte. En formell lokal företagarförening har bildats.

Sammanfattningsvis har projektet i Jonstorp hitintills visat

• Det går att engagera lokalbefolkningen i angelägna lokala frågor.
• Bygemenskapen stärks genom detta arbetssätt.
• Förståelsen för kommunens problem och möjligheter ökar.
• Det behövs en ""motor" för att hålla processen i gång.
• Konkreta resultat har uppnåtts med ideella arbetsinsatser.

Processen fortsätter i Jonstorp med stöd och hjälp från bygdesamordnaren.

Mölle byförening har tagit initiativ till att ansluta sig till projektet.

En enkätundersökning om Möllebornas önskemål om pemanentbostäder på stationsområdet har genomförts och presenterats för kommunen och Mölleborna. Även här finns ett bra underlag för att starta upp en exploatering.

Affären som är en mycket viktig funktion för att Mölle skall fungera som ett året runt samhälle är nedläggningshotad.
Ett intensivt arbete pågår för att hitta en bra lösning för fortsatt livsmedelsaffär i Mölle.

På kommunens initiativ har ett arbete påbörjats tillsammans med Lerbergets byförening för att finna en långsiktig lösning för campingen samt åtgärder för problemen i hamnbassängen.

Ambitioner för framtiden

Genom att ta tillvara den lokala nivån i dialog med lokalbefolkningen ges ökade möjligheter till deltagande och ansvar för samhällets utveckling.

Det finns också goda förutsättningar för att nya verksamheter kan startas och att finna rationella kostnadseffektiva lösningar för delar av den kommunala servicen.

Detta arbetssätt kan väl tillämpas både på landsbygdsorter som i bostadsområden i tätort.
Ambitionen för de kommande åren är att hålla den positiva processen i Jonstorp och Mölle vid liv samt att sprida detta till övriga kommundelar och få till stånd ett ökat engagemang och ansvarstagande för den lokala miljön servicen och utvecklingen.

Rent konkret föreslås att bygdesamordnaren aktivt verkar för att bygga upp en ökad samverkan mellan olika föreningar och organisationer i kommundelarna i syfte att stärka helhetssynen och arbeta mot gemensamma mål.

Bygdesamordnarens uppgift är här att verka som kontaktlänken mellan lokalbefolkningen och den kommunala organisationen.

Områden som skulle kunna stimuleras för en ökad lokal förvaltning och skötsel är t.ex. fritidsbåtshamnar, park och grönytor.

Genom detta arbetssätt stärks också den lokala gemenskapen och samhörighetskänslan med den kommunala organisationen ökar.