Till huvudsidan
Hästveda, var fram till 1974 en egen kommun. Församlingen har ca 2 247 invånare, vilket är 4 % av kommunbefolkningen. Ca 1800 bor i tätorten. Invånarantalet har minskat något. Hästveda har ca 20 km till huvudorten Hässleholm.
Hästveda församling bestod historiskt av ca 25 olika små byar. Dessa bestod ofta av en eller två gårdar. De flesta gårdarna finns kvar och är fortfarande bebodda och i drift. Vidare finns inom församlingen och i dess närhet såväl sommarstugeområden som andra byar tillhörande grannförsamlingarna. Dessa använder sig av servicen i Hästveda.
I stort all den service som man kan önska sig till vardagslag finns: livsmedelsbutiker, café, post, en bar med servering av dagens, vårdcentral, äldreomsorg, skola åk 1-9, tandläkare, bank.
Det befolkningen främst saknar är bankomat/minuten samt ett utlämningsställe för alkohol. Osby, huvudorten i grannkommunen, som ligger ca 10 -15 km från Hästveda har denna service.
Ett par större industrier finns på orten. Utpendling sker främst till Hässleholm, Osby och Kristianstad medan inpendeling sker från Hässleholm och Finja.
Det goda lokala servicen är viktig. Vad som saknas är lite fler specialaffärer som t ex klädesaffärer.
Tyvärr saknas goda allmänna kommunikationer främst under helger och kvällar. Eventuellt kommer en förändring att ske vad gäller tågtrafiken. Det är tal om tågen åter ska stanna.
Föreningslivet är rikt. Folkhälsorådets initiativ till lokala sk nätverksgrupper har slagit väl ut.
Folkhälsorådets nätverksgrupp har blivit Framtidsbygd-97 bas och samrådspartner.
Bygdesamordnaren har tillsammans med Hästvedas nätverksgrupp tagit initiativ till träffar och möten av olika slag. Detta framför allt för att öppna upp förutsättningslösa diskussioner om framtidsfrågor. Av de frågor som redan fanns på bordet och som nu i höst beretts lokalt, är trafikmiljön och trafikplaneringen. Detta är sedan gammalt en kärnfråga.
Samarbetspartners har kommit att bli såväl bygdesamordnaren, en lokal trafikgrupp, kommunen och Vägverkets dialogprojekt.
Ny planering och utformning av torget har beretts på likartat sätt. Ytterligare frågor kommer nu efterhand upp på bordet som t.ex. miljön, bättre kommunikationer, företagarfrågor och turism.
Syftet med arbetet på orten är att finna bygdens resurser och möjligheter, d v s att forma ett Framtidsprogram för bygden, vilket ska arbetas fram gemensamt av lokalbefolkningen och kommunen. Detta ska i förlängningen förhoppningsvis skapa nya jobb och försörjningar lokalt. Det övergripande målet kan sägas vara att SKAPA ETT BRA VARDAGSLIV samt SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALT INFLYTANDE.
Ritva Nilsson
Församlingens totala markyta är stor och kännetecknas av en jordbruksbygd. Dock finns inslag
av kust.
Ett aktivt byalag har haft sin verksamhet igång sedan 10 år tillbaka. 2/3 av byns invånare anslutna i sin förening.
Det sker många aktiviteter i byalagets regi som t ex Valborg- och midsommarfirande. Man arrangerar även studiecirklar.
Församlingen är beroende av andra orter när det gäller handel och försörjning. Det finns ingen affär, förutom en smedja. I en angränsade ort finns ett visst utbud. Behövs ytterligare service får bybor åka 1,5 mil till Skurups tätort. Att ha bil är en förutsättning då bussförbindelserna upphört.
Ortens invånare försörjer sig bl a genom lantbruk. Dock behöver fler och fler ytterligare mark för att trygga sin försörjning. Många lantbrukare är också tvungna att ha ett annat arbete sidan om driften på gården.
De som inte arbetar med lantbruk, pendlar i regel till sitt arbete. Pendlingsorter är bl a Skurup, Lund och Malmö.
Arbetet med Framtidbygdsprojektet förankrades först i byalagets styrelse, där idén godkändes.
Därefter hade byalaget ett stormöte, där bybor fick ha det avgörande beslutet, om församlingen skulle ingå i projektet. Av de 50 närvarande bybor så blev svaret enhälligt ett ja.
Byalagets styrelse och bygdesamordaren formerade en kärngrupp, som skulle lägga riktlinjerna för framtida arbete.
Kärngruppen har under denna hösten -97, träffats var 14:e dag för diskutera sitt arbete.
Här följer en del av de idéer och förslag som framkom genom stormötet och som diskuterats inom kärngruppen.
Bygdesamordnaren har verkat i byn, men har också haft kontinuerliga träffar med en kontaktperson på kommunkontoret. En viss förankringsprocess har även skett bland andra anställda och politiskt ansvariga.
Det känns viktigt att bägge parter, d v s kommun och den utvalda byn har samma målsättning, Då skapas lättare öppningar och förståelse för varandra i processen. Detta i sin tur, underlättar uppgiften för bygdesamordnaren, att föra fram bybornas möjligheter och resurser i en framtidsplan, som är hållbar för ett bra vardagsliv, idag och i framtiden.
Britt Hammargren
Området omfattar en total yta på 27,45 km2, där odlad åkermark utgör 87% av den totala landarealen.
Jonstorp har ca 10 km till centralorten Höganäs, samt ca 20 km till de båda grannkommunstäderna Helsingborg respektive Ängelholm.
Dessa 3 grannorter är betydelsefulla för många Jonstorpsbor som här har sin dagliga försörjning.
Servicen i Jonstorp är ganska väl utbyggd med barnomsorg, grundskola, pensionärslägenheter samt bibliotek, affär, post och bank. Dessutom finns en mycket aktiv föreningsverksamhet i byn. Jonstorps idrottsförening har en betydande ungdomsverksamhet året runt på fotbollsplanen och ishallen.
Sjukvård, apotek, systembolag finns att tillgå i centralorten. Det som framför allt saknas i Jonstorp är ett moderniserat ålderdomshemsboende samt vanliga hyreslägenheter.
Jonstorp kan betraktas som ett relativt välmående villasamhälle. Orten är i viss mån en sovstad, där man bor, men har sin försörjning på annat håll. Antalet arbetstillfällen ställt mot den arbetsföra befolkningen är väldigt lågt i Jonstorp. Samhället är ett av de personbilstätaste samhällena i landet, med de problem som detta medför för miljön och privatekonomin.
I kontrast till villasamhället står den omkringliggande landsbygden med dess lantbruk som utgör försörjning för allt färre människor. En viktig fråga är, hur denna näring skall kunna utvecklas.
Arbetet med projektet startades upp med Byalaget som bas. Därefter breddades gruppen till en Samrådsgrupp med ytterligare representanter från det övriga föreningslivet i byn. På ett välbesökt stormöte i oktober, där ett flertal angelägna frågor presenterades och diskuterades, utvecklades projektet ytterligare.
Fem grupper som behandlar Ungdomsaktiviteter, Trafikfrågor, Jonstorps historia, Äldreboende och Information, bildades. Dessa är nu igång med sitt arbete. Dessutom pågår ett projekt som syftar till att satsa på småskalig turism på landsbygden, i form av Bo på lantgård samt ett projekt för återställande av en populär strandpromenad, som havet tagit delar av.
Bygdesamordnarens roll är att stödja och administrera projekten samt att vara kontaktlänken mellan byn och kommunen, samt andra myndigheter.
Bygdesamordnarverksamhet 1998-08-31
Kommunen anslöt sig 1997 på initiativ av länsstyrelsen till projektet "Framtidsbygd-97"
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och 10 kommuner i Skåne. Projektets huvudsyfte är att bygga upp ett långsiktigt hållbart samhälle med stark lokal demokrati och låg arbetslöshet.
Under 1997 genomfördes en specialinriktat utbildning för bygdesamordnare i länsstyrelsens och Chalmers tekniska högskolas regi.
Det lokala projektarbetet startade efter semestern 1997 i Jonstorp.
I samarbete med Jonstorps byalag bildades en lokal samrådsgrupp med bred representation från Jonstorps föreningsliv. Avgränsningen för projektet sattes till Jonstorps församlingsgräns.
Ett lokalkontor öppnades i Jonstorps f.d. kommunalhus och genom enkäter, förslagslådor och intervjuer inventerades vilka frågor som Jonstorpsborna ser som angelägna att i första hand utveckla. Dessa frågor diskuterades och förankrades vid ett stormöte i oktober-97.
De frågor som i första hand prioriterades blev.
Arbetet delades upp i 3 arbetsgrupper med ansvar för respektive trafikfrågorna, äldreboendet respektive ungdomsaktiviteter.
Vad har hänt under året?
Ett 70-tal Jonstorpsbor har varit engagerade i arbetet och i olika omfattning helt ideellt arbetat med de definierade frågorna.
Konkret har äldreboendegruppen genomfört en bred enkätundersökning över behovet av seniorbostäder i Jonstorp. Detta arbete har presenterats för kommunen och Jonstorpsborna samt potentiella exploatörer. Ett bra underlag finns nu för att påbörja en byggnation av lägenheter.
Trafikfrågorna har utifrån trafiksäkerhetsaspekten ingående definierats och dokumenterats.
En första överläggning med representanter för Vägverket, länstrafiken och kommunen har ägt rum. Detta arbete kommer nu att övergå i ett s.k. dialogprojekt på initiativ av Vägverket.
Bygdesamordnaren har även tagit initiativ till att i samverkan med Vägverket och kommunen binda samman cykellederna Sverigeleden och Cykelns blå band på sträckan Utvälinge till Lerhamn, till gagn för cykelturismen och näringsidkare i denna kommundel.
Den populära strandpromenaden längs Skäldervikskusten mellan Jonstorp och Rekekroken har delvis åtgärdats. På sträckan hamnen norrut mot Rekekroken har i samverkan med den tekniska förvaltningen gångstigen belagts med ett bärlager och ett topplager. Kommunen stod för materialet och byborna utförde arbetet under 2 lördagar på försommaren.
På en sträcka av ca 200 meter söderut från hamnen med en omfattande erosionsskada krävs en utfyllnad för att iordningställa strandpromenaden i sin helhet. Olika tekniska lösningar har diskuterats och Jonstorpsföretaget SWEGAB, Svensk erosions och gabionteknik AB, har kostnadsfritt projekterat arbetet.
En finansiering av projektet som sammantaget uppgår till 500 tkr har diskuterats med tekniska förvaltningen och Höganäs Utvecklingscenter. Delar av arbetet och kostnaderna bedöms kunna lösas genom lokalt engagemang.
Ugdomsaktiviteterna har hittills koncentrerats till att få till stånd en alternativ plats till att utöva skateboardåkandet och komma bort från busstorget med denna aktivitet som utgör trafikfara. En alternativ plats med asfalterad yta är nu klar bakom skolans gymnastiksal och arbetet i gruppen kommer att fortsätta med syfte att ungdomarna själva skall iordningställa och ta ansvar för behövlig utrustning.
En särskild grupp har påtagit sig uppgiften att återupprätta en gammaldags slåtteräng på Gerdas äng. Detta arbete har påbörjats med sakkunnig medverkan från Fredriksdals friluftsmuseum.
Ett lokalt övertagande av viss skötsel av kommunala grönområde har presenterats för den tekniska förvaltningen.
Det lokala näringslivet har kartlagts och initiativ till särskilda företagsträffar har tagits.
Detta har resulterat i att ortens företagare beslutat om regelbundna träffar framöver för information och erfarenhetsutbyte. En formell lokal företagarförening har bildats.
Sammanfattningsvis har projektet i Jonstorp hitintills visat
Vad pågår just nu?
Processen fortsätter i Jonstorp med stöd och hjälp från bygdesamordnaren.
Mölle byförening har tagit initiativ till att ansluta sig till projektet.
En enkätundersökning om Möllebornas önskemål om pemanentbostäder på stationsområdet har genomförts och presenterats för kommunen och Mölleborna. Även här finns ett bra underlag för att starta upp en exploatering.
Affären som är en mycket viktig funktion för att Mölle skall fungera som ett året runt samhälle är nedläggningshotad.
Ett intensivt arbete pågår för att hitta en bra lösning för fortsatt livsmedelsaffär i Mölle.
På kommunens initiativ har ett arbete påbörjats tillsammans med Lerbergets byförening för att finna en långsiktig lösning för campingen samt åtgärder för problemen i hamnbassängen.
Ambitioner för framtiden
Genom att ta tillvara den lokala nivån i dialog med lokalbefolkningen ges ökade möjligheter till deltagande och ansvar för samhällets utveckling.
Det finns också goda förutsättningar för att nya verksamheter kan startas och att finna rationella kostnadseffektiva lösningar för delar av den kommunala servicen.
Detta arbetssätt kan väl tillämpas både på landsbygdsorter som i bostadsområden i tätort.
Ambitionen för de kommande åren är att hålla den positiva processen i Jonstorp och Mölle vid liv samt att sprida detta till övriga kommundelar och få till stånd ett ökat engagemang och ansvarstagande för den lokala miljön servicen och utvecklingen.
Rent konkret föreslås att bygdesamordnaren aktivt verkar för att bygga upp en ökad samverkan mellan olika föreningar och organisationer i kommundelarna i syfte att stärka helhetssynen och arbeta mot gemensamma mål.
Bygdesamordnarens uppgift är här att verka som kontaktlänken mellan lokalbefolkningen och den kommunala organisationen.
Områden som skulle kunna stimuleras för en ökad lokal förvaltning och skötsel är t.ex. fritidsbåtshamnar, park och grönytor.
Genom detta arbetssätt stärks också den lokala gemenskapen och samhörighetskänslan med den kommunala organisationen ökar.
Hans Nilsson
Bygdesamordnare
Hjärnarp ligger ca en mil norr om Ängelholm. Till närmaste serviceort, Munka Ljunby, är det ca 6 km. Här finns både bank och läkare. Inga allmänna kommunikationer finns till denna ort.
I övrigt har orten följande service: Välsorterad ICA-butik sedan tredje generationen, privatägd post, distriktssköterska, service- och ålderdomshem, förskola, fritidsverksamhet, låg- och mellastadium. Högstadium är under uppbyggnad. I övrigt ett nybyggt bibliotek, större bageri samt en bensinstation med kiosk. Invånare från flertalet omgivande byar använder sig utav Hjärnarps service.
Ortsborna har ett starkt engagemang i kyrkan och idrottsföreningen. Scoutrörelsen är väl etablerad sedan flera år.
Hjärnarp präglas av gammal historia. Hälften av invånarna är Hjärnarpsbor sedan flera generationer. Nybyggnation och nyinflyttning har skett från 1960-talet och framåt.
Fram till 1974 var Hjärnarp en egen kommun innan den införlivades till Ängelholms kommun. I och med denna sammanslagning förlorade orten sin sammanhållning.
Bygdesamordnaren har efter starten i maj-97 bildat en organisationsgrupp på 12 personer. Denna består av lika delar män och kvinnor och representerar olika yrkesområden och föreningsliv. Efter stormöte och information för Hjärnarpsborna, anmälde sig ca 70 personer till arbete i 11 olika frågor som var väsentliga för orten. Detta har resulterat i följande: trafikproblem har inventerats och samarbete har inletts med Vägverk och kommun. En ny tidtabell för busslinjer har utarbetats och ligger nu hos Länstrafiken. Natur och miljö inventeras. Gruppen har även funnit ett värdefullt område, väl värt att bevara. Den kulturella verksamheten för barnen har ökat. Torget förbättras. I år hålls den första julmarknaden. 26 säljare med lokala produkter har anmält sig. Lokala körer underhåller tillsammans med ansvarig grupp. Friskvårdsgruppen har startat ett samarbete med lokala företagare om lokal och redskap. En inventering har gjorts av företagen vilket resulterat i 128 företag, varav en del lantbruk. Frukostträffar görs en gång i månaden. En historisk dokumentation av bygden görs. Skolträffen har inneburit att man till nybyggnationen av högstadiumet, på kommunen, diskuterar miljövänlig uppvärmning. Ett arbete kring nybyggnation av seniorbostäder har startats. Översiktsplansarbetet är tänkt att starta våren -98. Första utgåvan av Hjärnarpsbladet med information om arbetet gavs ut i november -98.
I arbetet har kompetens och kunskap tagits tillvara. Gemenskapen har ökat. Målet med bygdesamordnarens arbete är att skapa medvetenhet om egna bygden och att föra samman ortsbor med kommunala tjänstemän och/eller andra myndigheter till ett gemensamt arbete i ortens frågor. Medvetenhet skapar ansvarskänsla och trygghet.
Lene Hansson
Närmaste större tätort är Helsingborg, drygt en och en halv mil från Kattarp.
Kattarp och närliggande Hasslarp, ligger knappt 2 km från varandra.
I princip all efterfrågad service finns att tillgå i Helsingborg. Men i den egna tätorten har Kattarpsborna också tillgång till en del service. Som exempel kan nämnas skola årskurs 1 -6, förskola, servicecentral med äldreboende, bibliotek, livsmedelsbutik och kiosk.
Positivt: Kattarp erbjuder ett boende på landsbygd, med närhet till en större stad, vilket är en ofta efterfrågad kombination.
Negativt: de flesta Kattarpsbor uppfattar etableringen av ett motorcykelgäng i byn som negativt för ortens rykte.
Bygdesamordnaren har informerat om projektet Framtidsbygd 97 i ett antal möten med Kattarpsborna. Först till ett fåtal, därefter till ytterligare några, som i sin tur spritt information o s v . Denna process har lett fram till ett stormöte i byn, där byborna anmält intresse för att arbeta i olika arbetsgrupper. Man behandlar i dessa arbetsgrupper kulturfrågor, trafik- och kommunikationsfrågor, ungdomsfrågor, servicefrågor samt frågor om aktiviteter i byn. En samordningsgrupp har bildats för att samordna de olika arbetsgruppernas arbeten, och vara en samtalspartner med kommunen.
.- SKAPA ETT BRA VARDAGSLIV - SKAPA FÖRUTSÄTTNIGNAR FÖR LOKALT INFLYTANDE.
Sven Magnusson
|
|
|
|
|
Askeröd Kommuninformation Hörby kommun Invånarantal på orten 200 personer Samverkanspartner Byalag |
|
ASKERÖD BYN SOM LEVDE MED JÄRNVÄGEN Askeröd som är beläget ca 1,5 mil sv Hörby har idag intagit en Törnrosasömn. Dock fanns här ett aktivt liv 1860 - 1981. Livsnerven genom byn var järnvägen. Den fick byn att leva upp och växa till en by full av liv och rörelse. I början av 1900-talet började fler och fler affärer och småindustrier växa upp. På 1940-talet fanns det slakteri, mejeri, andelsfrys, spannmålsfirma, affärer, matställe, snickerifabrik m m. Ca 2 000 personer fanns då i och omkring Askeröd. En negativ vändning i Askeröd utveckling kom i början av 1950-talet. Snickerifabriken brann och byggdes aldrig upp igen. 75 anställda på fabriken förlorade sina jobb. Kräftgången fortsatte i allt snabbare takt och i början av 1980-talet lades järnvägen ner. Idag finns det en lanthandel med bensinpump samt en plåtslagare kvar i byn. Askeröd har dock kvar sin stolthet, fotbollslaget, där både herr- och damlaget visat goda resultat. Anledningen till att det blev just Askeröd, är det stora intresse projektet mött just i denna ort. Både kommun och byalagets styrelse har tackat ja och ställt sig bakom projektet. Vi har därför startat med stora förhoppningar. Min verktygslåda med olika förslag på hur vi ska nå vårt mål är välpackad och vi har dragit upp riktlinjer för hur vi skall arbeta framåt. Under hösten har vi fört olika diskussioner möten, bl a om hur vi skall nå ut med information till byborna. Idag finns också en studiecirkel som dokumenterar Askeröds historia och en studiecirkel som arbetar med dokumentation av hur orten ser ut i dagsläget. Mellanstadiebarnen i Östraby skola håller samtidigt på med en tillbakablick och en framtidsvision av Askeröd och Östraby. Detta arbete kommer att redovisas i en utställning under våren tillsammans med de studiecirklar som arbetar i Askeröd. Den grupp som skall arbeta med underhåll av Askeröds grönområde börjar sitt arbete i början av det nya året. Ett arbete om Askeröds framtid startar vi i början av nästa år. |
|
|
|
|
|
|
|
Hardeberga Kommuninformation Lunds kommun har i dagsläget knappt 100 000 invånare. Sedan 1995 är kommunen uppdelad i kommundelsnämnder av vilka KDN Södra Sandby och KDN Dalby visat intresse för projektet "Framtidsbygd". Dessa kommundelar hyser cirka 7000 personer var. Specifikt om orten I Hardeberga församling, som tillhör kommundelsnämnd Södra Sandby, bor det 273 personer. Den största andelen är i åldern 30-49 år. Samverkanspartner Kärngrupp bildad av bybor och lärare vid Waldorfskolan |
|
Hardeberga har nära till flera större orter. Närmaste service finns i Lund men även Södra Sandby och Dalby, vilka ligger i det nära grannskapet. Knutet till Hardeberga finns småbyar eller så kallade "byar i byn" som exempelvis Rögle och Fågelsång. I Hardeberga finns endast följande service: en liten lanthandel i det gamla stationssamhället samt en Waldorfskola, vilken sedan 20 år är etablerad i den gamla byskolan. Några arbetstillfällen finns i ett stenbrott som präglat och fortfarande präglar byn. Annars är Hardeberga ett gammalt agrarsamhälle. Hardeberga är något av en idyll med sin gamla bykärna där kyrka, prästbostad och skola ligger i nära anslutning till varandra. Detta ger en idyllisk bild. Med sådana förutsättningar torde byn kunna bygga upp en småskalig turism, vilket skulle kunna vara något av en vitamininjektion för den. Närmaste busshållplats ligger några kilometer bort och vägen fram till själva kyrkbyn är grusbelagd. Kommunikationen till omgivande orter är dålig. I Hardeberga har det bildats en preliminär kärngrupp bestående av gamla Hardebergabor och lärare från Waldorfskolan. Denna grupp har fått konsolideras innan steget ut till hela byn har tagits. Under konsolideringsfasen har man diskuterat och tillsammans med bygdesamordnaren arbetat fram viktiga frågor såsom till exempel dokumentation av Hardebergas historia och landskapsvård. Syftet med arbetet är att skapa en positiv utveckling i Hardeberga genom att ta vara på människors lokala kunskap och deras engagemang. |
|
|
|
Nybygden Kommuninformation Osby kommun har något under 14 000 invånare. Kommunen har fyra tätorter varav Osby med ca 7 300 invånare är centralort. Invånarantal på orten I området bor cirka 280 personer Samverkanspartner Nybygdens byalag |
|
Nybygdens byalag omfattar byarna Brunkelstorp, Gullarp, Nybygden, Holmö, Holma, Simontorp, Kärsebränna, Ejratal, Svanshals, Boarp, Jonstorp, Ralskog, Röena och Vigenstorp. Området utgör ren landsbygd och sträcker sig från kommunens norra till dess södra gräns. Avståndet till tätorten Osby är för dem som bor längst bort mellan 8 km till 1 mil. I områdets västra del har man ca 5 km till Vittsjö i Hässleholms kommun och i norra delen ca 1,5 mil till Växjö i Småland. I Osby finns skolor, annan kommunal service, post, banker, affärer, vårdcentral m.m. Den service man i Nybygden med omnejd värnar om och värdesätter är t.ex. skolskjuts, lantbrevbärare och snöröjning på vintern. Det man nämner som styrka med att bo i området är den goda miljön och närheten till naturen, god grannsämja och trivsel. Byalagets styrelse har knoppat av en separat kärngrupp, som aktivt följer och ansvarar för bygdeplaneringsarbetet. De olika byarna har bildat två grupper som träffats 4-5 gånger för att kartlägga resurser och behov inom sina respektive gränser. Arbetet behandlar 4 olika teman under träffarna. 1) Boende och befolkning, 2) Försörjning idag och i framtiden, 3) Naturresurser, 4) Service och föreningar. Varje tema har en arbetsgång där man börjar med en kartläggning/inventering, följt av en analys (problem, möjligheter, SWOT, m.m.) och utmynnar i en diskussion kring konkreta förslag till åtgärder och lösningar. Gruppens framtagna underlagsmaterial kommer att sammanställas i en bygdeutvecklingsplan. Denna skall sedan kunna revideras varje år och finnas som grund för det fortsatta arbetet med att hålla byarna levande och bärkraftiga. |
|
|
|
Onslunda Kommuninformation Glada Tomelilla kommun med luft under vingarna har ca: 12 600 invånare och ligger i hjärtat av Österlen med natursköna områden som bl a Brösarps backar. Hav och sandstränedr finns strax runt knuten. Goda möjligheter finns att välja boendeform. Två flygplatser är belägna inom några mils radie från Tomelilla. Invånarantal på orten I den lilla byn Onslunda i sydöstra Skåne, en ort som väl motsvarar uttrycket "en by i förvandling", bor 752 "själar" i varierande åldrar. Samverkanspartner Byalaget |
|
Onslunda är en jordbruksbygd med huvudsakligen små gårdar, men är kanske mest känd som "borstabyden". Mellan åren 1949 och 1968 har Onslunda varit en egen kommun. Sparbanken håller god service och postärenden sköts av ortens enda livsmedelsaffär, "Ulf Handlare". I övrigt har Onslundaborna postboxadresser och får hämta sin post vid torget mitt i byn. "Sillabilen" kommer en dag i veckan och då är det trängsel vid torget. I byn finns även ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Man kan t.ex. "sparka boll" med Onslunda IF, som för övrigt är kommunens största idrottsförening. Man kan också ta ett parti boule på den nyligen invigda banan, som för övrigt kommer att fungera som skridskobana vintertid. Det finns även en naturskön motionsslinga Näringslivet är diversifierat och småskaligt. Totalt finns ett 30-tal företag i byn. Dessa är lantbruk, handel, uppdrag, industri, service, bygg, fastighetsförvaltning samt konsultverksamhet. En ny utbildningsform, integrerat system 0-6 år startade hösten -97 på ortens skola. Barndagverksamheten är öppen dagligen. Tillsammans med Onslunda Byalag, som har 5 underställda sektioner, arbetar jag med att fastställa en bygdeplan som kombinerar det ekologiska, sociala och ekonomiska samhället, d v s framtidens samhälle. Bygdeplanen skall också ligga till grund för ett utvecklat samarbete med Tomelilla kommun, näringslivet och andra intressenter. Flera av framtidsfrågorna har hamnat hos Samhällslaget och på agendan finns frågor som kommunikation, torgets utformning, återvinningsstation, skötsel av grönytor, marknadsföring av byn, förbättrad skyltning och Agenda 21 arbeten. Bygdesamordnaren har blivit en länk mellan beslutsfattarna på kommunen och byn, där resurserna finns. |
|
|
|
|
|
|
|
Nybrostrand Kommuninformation Ystads kommun har 25 700 inv. varav 16 000 (62%) i staden, 4 200 (16%) i små orter och 5 500 (22%) på landsbygden. Invånarantalet ökar i kommunen. Specifikt för orten Nybrostrand är en långsmal by med 550 invånare, som till hälften består av fritidsbebyggelse från 1960-talet, som gradvis övergår i permanentboende. Den andra hälften består av ett relativt nybyggt villaområde från 1970 och 80-talen. Allt är uppbyggt kring en liten ort från 1890-talet som hette Nybro, vid Nybroåns utlopp i Östersjön. Invånarantalet ökar något. Samverkanspartner Byalaget |
|
Nybrostrand ligger 7 km öster om Ystad vid Östersjön. Orten är helt beroende av Ystad och Köpingebro som ligger 3 km norr om Nybrostrand. Dessutom ligger två andra byar, Glemmingebro och St. Herrestad, inom 5 km avstånd från Nybrostrand. I Nybrostrand finns campingplats, strandbad, friluftsbad, golfbana med restaurang, tennisanläggning samt kiosk och gatukök. Sistnämnda har dock öppet endast sommartid. Dessutom finns en bilfirma och en reklamfirma. Ett stort utbud av fritidsaktiviteter (se ovan) erbjuds Nybrostrandsborna en strandmiljö som för tankarna till sydligare nejder. Däremot saknas de flesta vardagsnära inrättningarna, såsom affär, skola, dagis, post, bank och äldreboende. Kommunikationerna mellan Nybrostrand och omgivande samhällen är heller inte tillfredsställande. I Köpingebro 3 km bort, finns affärer, postutlämning, grundskola med årskurs 1-9, kiosker, dagis och äldreboende. För bankärenden och besök på vårdcentral är Nybrostrandsborna hänvisade till Ystad. Byalaget är hemvist för bygdesamordnaren och Framtidsbygd-97. Stormöten har organiserats för att förankra bygdeplaneringsarbetet och för att få förslag på och stämma av intressefrågor och problem. En breddning av aktörer har åstadkommits genom att frågorna har beretts som grupparbeten/temaarbeten. Avrapportering sker till byalagets styrelse. |
|
|
Ven ligger en halvmil, eller 30 minuters båtfärd från Landskrona. Kommunikationsmedel på ön är buss eller traktorskrinda. Cykel är dock det vanligaste färdmedlet och 800 cyklar finns till uthyrning för turister. Uppemot 25.000 personer besöker Ven sommartid, då det även finns båtförbindelser till Råå och Köpenhamn.
Huvudnäringarna på Ven är säsongsberoende som jordbruk och turism. Pendling till fastlandet är därför för många, en förutsättning för försörjning. Av öns ca 140 personer i arbetsför ålder pendlar ca 40 till främst Landskrona.
Servicegraden på ön är förhållandevis hög. Det finns en låg- och mellanstadieskola, dagbarnvårdare, distriktssköterska samt hemtjänst. Lantbrevbäraren samordnar postservice med apoteksutkörningar. Vidare finns bibliotek och två livsmedelsaffärer, och på sommaren även restauranger, kiosker, campingplats och vandrarhem.
Sommartid finns ett rikt kulturutbud vilket främst är riktat till turister: musik, poesi, teater, konstutställningar och försäljning av hantverk. Tycho Brahe-museum och S:t Ibbs gamla kyrka. Däremot är kultur för venbor vintertid så gott som obefintligt.
Venborna känner stark tillhörighet till sin ö och värnar om dess unika natur och kulturella prägel. Men priset för att leva på en naturskön ö med lugn och frihet, är beroendet av fastlandsförbindelser. En ny bilfärja med tätare turer har gjort det möjligt att bosätta sig på ön och arbetspendla till fastlandet. Men sista färjan till Landskrona går kl 21.00.
Höga båtfraktkostnader försvårar för bl a livsmedelsaffärerna att klara konkurrensen med fastlandets stormarknader. Färjan har också bidragit till ökad biltrafik, vilken på sikt kan bli ett hot mot miljön och turismen.
Hvens byalag har tagit initiativet till projektet, men önskat vänta med deltagande till efter turistsäsongen. Bygdesamordnaren har cyklat runt på ön för att skapa kontakter och lära känna bygden.
Stormöten med information och diskussioner kring frågor har hållits och en enkät har gått ut till samtliga hushåll.
Målsättningen är att i ett första steg skapa en gemensam vision för Venborna och väcka ett aktivt engagemang i miljöfrågorna. I ett senare skede inrätta ett ö-kontor som en informations- och sambandscentral för föreningsliv, kulturaktiviteter, turism, kommunkontakter, IT mm.
Karin Ekenberg