Jordbruksarbetarnas löner sjönk kraftigt under den senare delen av 1800-talet, vilket ledde till en flykt från landsbygden. En del emigrerade till Amerika, medan andra sökte sig till städerna. En befolkningsexplosion ägde rum i storstäderna och därmed uppstod bostadsbris.

Den första hyresgästföreningen i Göteborg bildades 1907, i Gamlestaden. De kraftiga hyreshöjningarna låg bakom kravet på en hyresgästförening, samt den tidens "husjobberi" med ständiga köp och försäljningar av fastigheter som var en plåga för hyresgästerna, eftersom hyresrätten förföll varje gång en fastighet bytte ägare.

1907 kom den första hyreslagen som bland annat innehöll regler för inbetalning av hyra, uppsägningar och underhåll.

1910-talet är bostadssidan präglat av begrepp som nödbostäder, inneboendesystem samt något som kallas uttorkningssystem, det vill säga medan nybyggda hus stod och torkade ut för att bli beboeliga, hyrdes de ut till mindre nogräknade hyresgäster, det vill säga hemlösa, och på så sätt slapp värden stå för utgifterna under den tid det tog att göra huset beboeligt för "riktiga hyresgäster".

Den första hyresgästföreningen som forfarande existerar bildades 1915 i Nynäshamn.

Hyresstegringslagen, som gällde 1917-23, reglerade hur mycket hyrorna maximalt fick höjas varje år.

1923 avskaffades hyresstegringslagen och en ny hyreslag kom som gav hyresgästerna att betala hyran månadsvis, istället för kvartalsvis som tidigare. Bestämmelser för vräkning fanns också i lagen.

1923 gick åtta hyresgästföreningar ihop och bildade Hyresgästernas Riksförbund. 1925 var förbundet landsomfattande.

1923 byggdes det första hyreshuset i hyresgästernas egen regi.

1924 bestod en vanlig arbetarfamiljebostad av ett rum och kök!

1924 bildade Hyresgästföreningen (HSB)för att bygga bostäder åt sina medlemmar.

Exempel på ett hyresgästärende 1925, taget ur Vår bostad;
"Ägaren till fastigheten Folkungagatan 8 mottog för 2 år sedan av en hyresgäst 200 kronor att använda till reparationer av en hyrd enrumslägenhet. Vid mottagandet lämnades kvitto på beloppet samt löfte att sedan reparationen var färdig redovisa pengarna. Trots otaliga påstötningar från hyresgästen om redovisning ha värden ej behagat göra detta. Första i år den 1 oktober, då Hyresgästföreningen gjort framställning, behagade värden göra upp sitt mellanhavande med hyresgästen och återbetala de 100 kronor, som utgjorde överblivna medel jämte ränta."

1936 öppnande hyresgästföreningen en hyresjuridisk byrå. En jurist vid namn Lennart Geijer svarade för verksamheten.

Den 1 oktober 1942 inrättade regeringen en hyresregleringslag. Hyresgästföreningen hade krävt en lag sedan 1939. Enligt den nya lagen fick hyrorna inte höjas utan tillstånd. En statlig myndighet, hyresrådet, inrättades. Hyresrådet skulle varje år pröva om man skulle tillåta generella hyreshöjningar och hur stora de i så fall skulle vara. Med den nya lagen blev det svårare för värdarna att säga upp sina hyresgäster. Varje kommun skulle nu ha sin egen hyresnämnd.

1955 höjdes hyrorna mellan 7-20 procent utan att några krav på reparationer från hyresrådets sida. Konflikterna mellan hyresgäster och värdar kom alltmer att handla om dåligt underhåll och uteblivna reparationer. Läget blev så småningom så allvarligt att man införde "tvångsreparationer". Hyresgästföreningen satte av pengar till en reparationsfond. Man gick in i lägenheter som krävde reparationer, reparerade det som var nödvändigt, betalade och skickade sedan räkningen till fastighetsägaren.

1957 träffade Hyresgästernas Riksförbund och Fastighetsägareförbundet en central överenskommelse som gällde reparationer. Hyreshöjningarna skulle i fortsättningen vara beroende av en motprestation i form av reparationer.

Under 60-talet började kontaktkommittéerna utvecklas. Miljonprogrammet påbörjades under de här åren. På tio år byggdes en miljon nya bostäder.

1967 kom en ny hyreslag. Hyresgästernas skydd mot uppsägning och hyreshöjningar stärks

Under 60-talet arbetade hyresgästföreningen mycket med miljöfrågor. 1968 antogs ett miljöprogram som diskuterade såväl den inre som den yttre miljön. Andra viktiga punkter var bra lekplatser och fritidssysselsättningar som till exempel allaktivitetshus.

1969 skrev hyresgästföreningen avtal med flera bostadsföretag om att föreningarna skulle ordna fritidsverksamhet och få en viss ersättning för det.

Under 70-talet spekulerades det våldsamt i fastigheter. Fast egendom var en säker investering, att köpa och sälja fastigheter snabbt blev ett sätt att tjäna stora pengar. Dessa ägare var inte intresserade av att förvalta husen. Följden blev bristande underhåll och förfall.

1976 inledde hyresgästföreningen en kampanj mot fastighetsspekulationer och hyresskojare.

1976 kom förvärvslagen, som innebär att en ny ägare måste söka förvärvstillstånd innan han kan ta över en fastighet. Kommunens fastighetskontor och hyresgästförening får yttra sig om ägarens lämplighet.

1977 skrev Hyresgästernas riksförbund och Sabo en gemensam rekommendation om hur fritidsverksamheten borde bedrivas i bostadsområdena.

1978 kom hyresförhandlingslagen, som säger att hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer ska bestämma hyresnivån för det kommande året genom förhandlingar.

1978-80 skrevs avtal om att förhandla fram hyrorna - förhandlingsordningar - med nästan alla privata fastighetsägare.

Från 1985 har kontaktkommittéerna egna styrelser, årsmöten och egen ekonomi.

1992 blev de förutvarande kontaktkommittér  grundorganisation och med detta eget ansvar för ekonomi boinflytande mm.
Vad går hyran till?
1996 används hyran för en normal 3-rumslägenhet, 4 380 kronor, så här:

Kapitalkostnader……...............1 750 kr
Underhåll..................……….......784 kr
Fastighetsskötsel/administration...621 kr
Bränsle......................…………...569 kr
El, vatten och sophämtning..…....438 kr
Fastighetsskatt................……….153 kr
Övriga driftskostnader.........……..65 kr

En genomsnittshyra kan räknas ut på flera sätt och grundar sig på fastigheternas byggår, ombyggnader, standard, etc. För att få en någolunda uppfattning om en "normalhyra" 1996, kan du utgå från följande hyreskostnader:

1:a på 40 kvm kostar ca 2 756 kronor per månad
2:a på 55 kvm kostar ca 3 445 kronor per månad
3:a på 77 kvm kostar ca 4 380 kronor per månad