1. Dosera lagom av disk-, tvätt och rengöringsmedel. Köp tvättmedel med minsta möjliga fosfathalt - så bidrar du till en bättre miljö!

2. Kontrollera packningar, täta läckor och droppande kranar. Två droppar per sekund betyder cirka 20 000 liter vatten på ett år.

3. Sköt kyl och frys ordentligt genom att frosta av regelbundet och kontrollera temperaturen. Frysen ska hålla minus 18 grader och kylen 4-8 grader. Kontrollera också att dörrarna sluter tätt.

4. Spara spisenergi genom att använda lock på kokkärlen. Då sparar du 30 procent av energin.

5. Minska energianvändningen - kräv lågenergilampor i husets gemensamma utrymmen.

6.  Minska sopberget genom att välja produkter som är gjorda i återvunnit material och lämna onödiga omslag och kartonger kvar i butiken.

Hyresgästföreningens miljödeklaration om inomhusmiljön

Hyresgästföreningen har på många olika sätt drivit frågorna om bra inomhusmiljö. Omfattningen av problemen har trots olika insatser från samhällets sida inte minskat utan snarare tvärtom, ökat. Allergiutredningen från 1989 ledde fram till kraven på obligatorisk ventilationskontroll. Kontrollerna har, även om ca 50 - 60 % av byggnadsbeståndet ännu inte kontrollerats, visat på stora fel och brister i ventilationssystemen.
De senaste årens forskning och undersökningar om innemiljöer i skolor, daghem och bostäder visar på att situationen nu måste tas på allvar. Undersökningar som Hyresgästföreningen och Vår bostad gjort visar att hyresvärdar och kommuner inte genomför de kontroller som de ska enligt lag vad gäller t.ex. radon och ventilation.

Flera olika besvär kan visa sig om vi lever i en "sjuk" miljö. Irritation i ögon, näsa, hals, snuva och nästäppa, torra slemhinnor och torr hud, utslag i ansiktet och på kroppen, trötthet, psykisk trötthet och "tunghetskänsla", huvudvärk, illamående och yrsel, svaga men ihållande luktförnimmelser.

Av dessa anledningar har hyresgäströrelsen nu intensifierat arbetet med att förbättra medlemmarnas inomhusmiljö.

Hyresgästföreningen kommer...

...att kräva miljödeklaration av medlemmarnas lägenheter och ta upp eventuella problem med hyresvärden och se till att de får en seriös hantering. Det handlar om att kräva mätning och åtgärder om mätningarna visar för höga värden av ett visst ämne.

...att driva frågorna gentemot kommunen. Kommunen har ett tillsynsansvar vad gäller ventilationskontrollen och ska genomföra undersökningar av radonhalterna. Kommunen har också ett ansvar när det gäller att undersöka brister enligt Hälsoskyddslagen. Problemet är dock ofta att kommunerna inte avsätter resurser så att de klarar sina åligganden.

...att driva på forskningen i frågor som rör sjuka hus och de sjukdomar de orsakar. Forskningen har naturligtvis stor betydelse när det gäller att ta fram ett underlag för politiker och beslutsfattare.

Hyresgästförenngen kan också om det behövs kräva att regering och riksdag tillsammans med ansvariga myndigheter skärper lagstiftning och regler vad gäller inomhusmiljön. Det kan gälla hyresvärdarnas ansvar att undersöka och åtgärda problemen, byggarnas ansvar för husen de byggt, byggmaterialindustrins ansvar för att testa och deklarera de material den saluför, kommunernas tillsynsansvar med mera.

Några av de områden som finns med i föreningens miljödeklaration är:

Ventilationskontroll
För ventilationssystem gäller att man kontrollerar att ventilationen fungerar den som det var tänkt när den byggdes. Man ska observera att en genomförd kontroll inte automatiskt betyder detsamma som att allt är bra med husets inomhusmiljö.

Flerbostadshus med fläktstyrd till- och frånluft skall ha besiktigats före den 31 december 1994 och därefter återkommande vart 3:e år. Flerbostadshus med fläktstyrd frånluft samt med självdrag skulle ha besiktigats senast den 31 december 1995 och därefter återkommande vart 6:e år. En- och tvåbostadshus med mekanisk till- och frånluft skulle ha besiktigats senast den 31 december 1995 och därefter återkommande vart 9:e år.

Kommunens byggnadsnämnd har tillsynsansvar och ska se till att hyresvärden låter genomföra ventilationskontroll.

I Boverkets anvisningar framgår klart att hyresvärden ska sätta upp information i trapphuset om genomförd ventilationskontroll. Byggnadsnämnden ska se till att hyresvärden följer anvisningarna. Har inte det skett ska byggnadsnämnden kräva det av hyresvärden.

Vart ska jag vända mig om jag vill veta hur ventilationen ska skötas i min lägenhet? Du ska vända dig till hyresvärden. Självklart ska hyresvärden ge hyresgästerna de instruktioner som behövs för att sköta och underhålla ventilationssystemet i lägenheten.

Det vanligaste felet vid en ventilationskontroll är att luftflödet är för litet. All luft ska bytas ut inom loppet av två timmar, men den genomsnittliga genomströmningen ligger idag på fem timmar. Ett annat vanligt fel är tillförseln av uteluft inte fungerar bra eller att den uteluft som tillförs är dålig. Ett annat vanligt fel är att anläggningarna inte sköts som de ska.

Resultaten av de kontroller som genomförts hittills är inte alltför imponerande - hälften av ventilationssystemen har underkänts och åtta av tio har fått allvarliga anmärkningar, enligt en undersökning som Vår bostad gjort i landets tjugo största kommuner.

Bostaden ska ha kontinuerlig luftväxling. Tilluftsflödet ska vara lägst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvyta. Enklare kan det uttryckas som att luften i lägenheten ska bytas ut mot frisk luft inom loppet av två timmar. För sovrum bör dock mängden tilluft vara minst 4 liter per sekund och per sovplats. I Boverkets Byggregler finns råd även för godtagbara frånluftsflöden för olika utrymmen. Lufthastigheten ska inte vara högre än 0,15 meter per sekund.

Temperatur
Det kan tyckas vara en enkel sak att kontrollera om temperaturen i en lägenhet är den rätta, men faktum är att temperaturen i ett rum inte bara beror på själva lufttemperaturen, utan också på hur kalla väggarna är, på luftfuktigheten och på luftgenomströmningen. Man talar om operativ temperatur. För att mäta den krävs särskild utrustning som ska finnas hos kommunens miljö- och häsloskyddsnämnd. Boverkets regler säger att den operativa temperaturen inte ska vara lägre än 18° C i bostaden och 20° C i hygienrum. Yttemperaturen på golv ska vara lägst 16° C i bostadsrum och 18° C i hygienrum. Socialstyrelsen har andra något högre rekommcnderade lägsta temperaturer.

Hyresvärden är skyldig att se till att lägenheten har den temperatur normerna kräver och gör den inte det är han skyldig att åtgärda saken.

Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor ska kunna mäta temperaturen i lägenheten om det är för varm eller kallt. Här finns dock alla skäl att ta reda på vilken mätmetod kontoret använder sig av.

Buller
Hur mäter man bullret i lägenheten? Mätmetoden beror på vilken typ av ljud som ska mätas. Är det fråga om stomljud som orsakas av vibrationer i byggnadsstommen? Eller är det fråga om stegljud, som orsakas av en persons steg eller andra rörelser? Eller om luftljud från ventilationssystemet? Är bullret lågfrekvent så att det knappast hörs?
Erfarenheterna visar dock att störningar av ljud ofta är enkla att åtgärda. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnden har information om olika tillvägagångssätt.

Radon
Radon är en luktfri gas som sönderfaller i så kallade radondöttrar. Radon finns i marken i större delen av landet i olika koncentrationer. Radon finns också i alla stenbaserade byggnadsmaterial, men i farlig omfattning bara i blå lättbetong som användes som byggnadsmaterial i hus byggda i hus mellan 1929 och 1974. Det är framför allt småhus som har problem med radonet. Enligt uppgifter från 1988 hade 20.000 - 80.000 flerbostadshus högre halter radongas än vad som är godkänt.

Risken med radonet kan man i viss mån påverka själv som hyresgäst. Den som röker löper avsevärt större risk än andra att bli skadad av radonet. Den som ser till att den egna lägenheten hålls ordentligt vädrad minskar risken i någon mån. En grupp som kan vara särskilt känslig för radon är barnen, som andas oftare än vuxna och alltså drar in mer radon än vuxna. På halten radongas över 200 Bq/m2 i nybyggda hus och 400 Bq/m2 i andra hus anses radonet vara en hälsorisk.

Mätningen sker genom att dosor med spårfilm placeras i lägenheten. Dosorna ska sitta uppe i två - tre månader under eldningssäsong. I en normalstor lägenhet krävs två mätpunkter och alltså två dosor. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd tar sedan hand om dosorna som sänds till ett laboratorium för analyser. Det finns också en snabbare mätmetod som tar 2 - 5 dygn, men den är inte lika exakt.

Hittills har man kontrollerat bara en mindre del av alla bostäder - cirka 8 %. Av dem hade ett av sex halter över de tillåtna nivåerna och av dessa har bara en liten del åtgärdats. Trots att kunskapen länge funnits om riskerna med radonet har väldigt lite gjorts.

Den som ville veta om lägenheten ligger i ett radonhus ska vända sig till kommunens byggnadsnämnd eller till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Den har skyldighet att upplysa om huset är ett riskhus.

Byggmaterial och de ämnen de avger
Hyresvärden eller byggnadsnämnden kan informera om vilka byggmaterial som använts om huset inte är för gammalt. Ibland kan man vara tvungen att kontakta tillverkaren för att få hela bilden. Det rör sig ju om så många som 40.000 olika ämnen.

Materialtillverkaren ska kunna lämna upplysningar om vad materialet innehåller, men det säger oftast inte särskilt mycket. Osäkerheten är nämligen väldigt stor och forskarna vet väldigt lite om vilka effekter olika material har eller om hur de samverkar med varandra eller exempelvis med fukt och ventilation. Det här är ett av de områden där mycket forskning pågår.

Vi vet att asbest och blåbetong kan ge allvarliga skador och att dessa produkter inte längre tillverkas.
Man bör i övrigt undvika material som är högemitterande. Emissionshastigheten. d.v.s. den tid det tar för materialet att avge de kemiska ämnena, påverkas av rummets temperatur samt ventilationen, men framför allt av för höga fukthalter.

Fukt
Sommartid är den relativa fuktigheten inomhus omkring 70 % och på vintern kan den vara ner mot 20 %. Genomsnittlig luftfuktighet är omkring 30 %. Som boende kan man bidra med stort fukttillskott genom att duscha länge och ofta, torka tvätt i lägenheten, vid matlagning och liknande. Det är viktigt att sådan fukt kan ventileras bort.

Några regler om hur stor luftfuktigheten i lägenheten får vara finns inte. Luftfuktigheten beror på flera olika faktorer som temperatur och luftfuktigheten utomhus. Det finns forskning som anger att det bästa förhållandet uppnås då luftfuktigheten är ungefär 40 % och temperaturen 21°. Med tanke på att kvalstertillväxten ökar då luftfuktigheten är över 40 % bör dock luftfuktigheten ligga strax under 40.

Det finns några tydliga tecken på problemfukt och det är kondens på innerutor vintertid, silverfiskar, missfärgningar på golv, väggar, tak, "bubblor" i plastmattor, instängd lukt. Mögel i lägenheten kan ge allergi eller överkänslighet och är också farligt för byggnaden som sådan.

Hyresgästföreningens miljöagenda 21
Vi har stora möjligheter att tillsammans påverka hälsa, miljö och resursanvändning i våra kvarter och bostadsområden. Därför är det självklart att vi inom hyresgästföreningen har arbetat fram och nu genomför en Agenda 21 för de boende. Agenda 21 är namnet på FN:s miljöprogram och alla svenska kommuner ska skriva lokala agendor under 1996. Huvudområdena i hyresgästföreningens Agenda 21 är:

1. Byggmaterial miljöanpassas, bostäderna miljödeklareras
2. Sophantering i fastigheterna ska miljöanpassas
3. Utbildning för medlemmar som vill delta i miljöarbetet
4. Hushållning med vatten, värme och elektricitet.