trad.gif (39879 bytes)Kakaoträdet tror man är omkring 4000 år gammalt och troligen ha sitt ursprung från Amazondeltat i Sydamerika. Det sägs att Mayafolket har odlat kakaoträdet sedan 600 e Kr och de förde det till Yucatán i Mexico.
Aztekerna besegrade mayafolket och dominerade hela Mexico, aztekerna lärde sig så av mayafolket att använda kakao bönorna. Båda folken framställde en gudadryck av bönorna som var förbunden med myter och ritualer. Bönorna ansågs vara så värdefulla att de användes som betalningsmedel. En pumpa kunde kosta 4 kakaobönor, en kanin 10 och en bra slav kostade 100 kakaobönor.

Ja, det var ju Columbus som först fick smaka på drycken. Under sin fjärde resa år 1502 steg han iland på ön Gunaja. Där fick han en välkomstdryck av Indianerna som de kallade cacauatl (kakaovatten). Den var lagad av kakaobönor, som kokats i vatten med starka kryddor, bla spansk peppar, honumg och majsmjöl. Drycken blev inte omtyckt av Columbus men trots det tog han med sig några bönor hem till sin kung. Fast där fann inte kakaobönan någon större populäritet heller. Inte förrän Heman Cortés från Spanien satte sin fot i Mexico1519 fick kakaobönan sin berömmelse. Cortés fick samma dryck som Columbus och gillade den, han skickade en stor sändning hem till Spanien. På samma skepp fanns också socker och vanilj, så när spanjorerna fick kakaobönorna blandade de dem med just sockret och vaniljen och fick därmed en mycket mer välsmakande dryck än den Columbus och Cortés hade fått.

Spanien behöll sitt chokladmonopol i nästan ett sekel. Ingen fick ta del av den nya drycken. Italienaren Antonio Carletti tog med sig kakaobönan till Italien och lanserade den nya drycken i Florens 1606.
Munkarna i Florens tog hemligheten om drycken med sig till Frankrike och där blev drycken omåttligt populär. Där fick Ludvid XIII och hans drottning Anna ta del av drycken, Anna blev förtjust och skaffade sig en egen chokladkokande jungfru. Eftersom det blev så populärt och fint att dricka chokladen spreds detta ut i Europa. I London omnämndes chokladen först 1657 då en notis dök upp i tidningen Public Advertiser. Där stod det att läsa: "I en fransmans hus på Queen´s Head Alley säljs en dryck som kallas choklad. Där kan den imundigas vid alla tider och också köpas till överkomligt pris."

Hur framställer man då choklad? Efter skörden läggs bönorna i ett jäsningskar och får jäsa ca 6 dagar. Jäsningen är viktig, då försvinner en del av den bittra och sura smaken. efter jäsningen innehåller bönorna fortfarande omkring 60 % vatten. I många länder torkar man fortfarande bönorna på mattor i solen. i länder med stordrift torkas de på konstgjord väg med varmluft genom att man eldar med ved. Men det kan ge bönorna en rökt smak, något som känns när det gäller enklare choklad. efter rostning, malning och en mängd lika processer får man kakaopulver och kakaosmör för sig.
Till chokladkakorna blandas kakaopulver med kakaosmör och socker, ibland även mjölkpulver. Allt genomgår en mängd nya processer och så smånigom gjuter man chokladmassan till chokladkakor.


Hur nyttig chokladen är beror på vilka andra ämnen, t.ex. socker och vegetabiliskt fett som använts. Chokladen i sig är relativt nyttig och har en antidepressiv verkan. Den har inga skadliga effekter på hälsan men kan i stora mängder ge halsbränna, diarré och huvudvärk.
En chokladstång innehåller mer kalcium, protein och riboflavin än en banan eller apelsin.
Så här mycket näring finns i en matsked kakaopulver:

energi 14 l kCal
protein 0.9 g
fett 1 g
kalcium 7 mg
fosfor 35 mg
järn 0.6 mg
kalium 82 mg
tiamin 0.01 mg
riboflavin 0.02 mg
niacin 0.1 mg
spår av natrium och A-vitamin