|
Kort introduktion
Problembaserat lärande är ett sätt att lägga upp och genomföra kurser. Det är inte en arbetsform på samma sätt som grupparbete, projektarbete eller laborationer. PBL är ett begrepp som anger att det är fråga om ett speciellt sätt att bedriva undervisning i alla dess aspekter: planering, genomförande, bedömning och utvärdering.
Huvudtanken med PBL är att studierna skall vara baserade på arbete med problem inom ämnesområdet. Det är genom att arbeta utifrån ett problem som eleverna ska känna det angeläget att lära sig fakta, sammanhang, undersöknings- och beräkningsmetoder inom det ämnes- eller verksamhetsområde som utbildningen gäller.
Följande riktlinjer definierar vad PBL är:
inlärning baserad på och uppbyggd kring problem som har med utbildningens syften att göra,
träning i systematisk hantering av problem och uppgifter,
fokusering på de studerandes inlärningsprocesser,
arbete i liten grupp som leds av deltagarna själva,
lärarmedverkan i from av träning att använda problem för självständigt sökande efter kunskap.
Uppläggning av en problembaserad kurs utgår från problemet som läraren presenterar och därefter låter man eleverna själva lära sig termer, tillämpa begrepp och förstå sammanhang i anslutning till problemet i stället för att tillämpa inlärd kunskap på problemet.
Skillnad i fråga om uppläggning blir inte så stor mellan PBL och annan inlärning om problemet begränsas till ett ämnesområde. Men om man arbetar med PBL ämnesöverskridande så krävs det av eleverna att de ska sätta sig in i problemet utifrån många infallsvinklar. Praktisk och teoretisk kunskap knyts på detta sätt ihop till en utökad förståelse för det presenterade problemet.
Undervisningsmetoder och arbetsformer
För lärare gäller det att använda PBL som en undervisningsmetod medan det för studenter gäller att tillämpa en arbetsform. Lärarens roll är att handleda och se till att grupper på fem-åtta elever självständigt arbetar och försöker lösa de uppgifter som föreläggs dem enligt den plan som lärarna lagt för kursen.
Vanligen har elevgrupperna två sammankomster per vecka. Vid den första sammankomsten analyseras problemet och gruppen kommer överens om vilka artiklar och kapitel i böcker man behöver studera för att komma vidare. Vid den andra sammankomsten sker den egentliga problemlösningen och vid detta tillfälle ges ytterligare fakta av läraren för att tydliggöra problemet och få eleverna att eventuellt vidga sin problemformulering. Problemlösningen fortsätter eventuellt vid den tredje sammankomsten.
Efter dessa sammankomster sammanfattar och kompletterar läraren genom att ge vissa bestämda inlärningsmål, läraren kan också eventuellt anvisa var eleverna kan inhämta relevant kunskap. Det finns också anslaget tid till föreläsningar och träning av färdigheter i kursplaneringen.
Sjustegsmetoden
I arbete med PBL är det viktigt att följa ett slags checklista. Sjustegsmodellen är ett slags schema med vars hjälp eleverna kan styra sitt arbete med ett problem och nå de uppställda målen för kursen.
Ett schema som sjustegsmetoden passar bra för problem som det finns lösningar till i befintlig kunskap och teori. Det är därför viktigt att läraren formulerar och presenterar problemet så att det uppfyller målet enligt kursplanen och med syftet att arbetsättet ska underlätta inlärningen och befästa kunskaper. Det som gör att kunskaper befästs är att eleverna i en liten grupp med en engagerad och intresserad lärare får tillfälle att bearbeta och tillämpa de nyvunna kunskaperna.
|
