Här följer några minnen från mina praoplatser. Det är ganska längesen nu, men lite kommer jag ihåg från dom. Praoplatser ska vara urtråkiga, det är en av universums fundamentala grundsatser. Som de praoplatser jag hade en gång i tiden...
Första gången var jag i en järnhandel och praoade. Där pendlade jag mellan att gå och titta på alla fina borrmaskiner och dörrhandtag som fanns i butiken och att sitta ute i lagret och gnaga på godis som var från föregående påsk (det var vid jul) tillsammans med ett annat praooffer som senare skulle visa sig bli en av ortens absoluta värstingar... Och gissa vad man fick när praoveckan var över? Jo en hel påse med det gamla påskgodiset!
Ja, sen praoade jag på tekniska kontoret på kommunen. Det var inte så illa faktiskt men hur kul är det egentligen att i en vecka rita av en ritning över ett hus med penna och linjal när kopieringsapparaten klarar det några få sekunder? Som tack fick jag behålla ritningen jag gjort, så enormt snällt av dom.
Nästa gång var det prao på ett åkeri. Där fick jag sitta i en lastbil hela dagarna och åka med till alla möjliga roliga platser, en dag var vi vid en korvfabrik i Kumla, skoj va? eh? Nej. när veckan var slut så fick jag några tidningsställ i kartong, hurra.
Slutligen var jag på en el-firma. Det mest imponerande jag utförde där var att byta några lysrör i en taskig gammal fabrik. Och så var vi i en annan fabrik för att fixa nåt el-fel. Jag knallade omkring lite och såg en maskin som det droppade lim från ner på golvet. Eftersom det redan fanns lite torkat lim på golvet så tänkte jag att det nog alltid droppade lite lim från den maskinen så jag sa inget, men nån timme senare badade hela golvet i lim... så medans jag i godan ro satt och tittade på och gjorde rent mina exklusiva skosulor från lim så fick elektrikergubbarna skyffla upp hela härligheten fort som fasen innan det torkade... När den praoveckan var över så fick jag generöst nog en rulle eltejp.