< JavaScript >


  [Bakgrund] [JavaScript vs. Java]  [För- och nackdelar] [Ett 1:a script
  [Ett 2:a script] [Sammanfattning]


  Bakgrund


Scriptspråk har använts längre än JavaScript existerat. I Unix värden har man använt script länge för att utföra återkommande uppgifter, mm. Ett scriptspråk är gjort så att det, oövervakat ska kunna sköta olika uppgifter såsom att samla information, starta program mm. Det är uppbyggt som ett litet program med instruktioner till datorn, om vad den ska utföra vid vissa tillfällen.

På internet "har" behovet av ett scriptspråk varit stort, speciellt i den ganska statiska värld som HTML bjuder på. Att göra dynamiska hemsidor är numer, ganska enkelt med hjälp av t.ex. JavaScript.

Netscape utvecklade från början ett scriptspråk som hette LiveScript, detta kom senare att kallas för JavaScript.




 

  JavaScript vs. Java


En del tror felaktigt att Java och JavaScript är samma sak. Java är en komplett utvecklingsmiljö som är plattformsoberoende och som utvecklats av företaget Sun.

JavaSript däremot, är ett scriptspråk som man kan använda till att "atomatisera" vissa funktioner och göra enklare program med. Det "geniala" med JavaScript är att man kan lägga in hela scriptet (koden) direkt på HTML-sidan. Om scriptet är mycket stort kan det dock vara lämpligt att ha ett eget dokument för scriptet.




 

  Fördelar och nackdelar


Som för det mesta här i värden finns det förstås också för- och nackdelar med JavaScript.

  • Fördelar :

    Till fördelarna hör att man kan lägga in JavaScripten i HTML-dokumentet, vilket gör att du bara behöver hålla reda på ett dokument. JavaScript är ganska lätt att lära sig, om man jämför med Java applikationer. Det är dessutom plattforms oberoende, precis som Java.

  • Nackdelar :

    Den stösta nackdelen är att koden är synlig och tillgänglig för vem som helst att "stjäla" eller "låna". Genom att titta på källkoden för hemsidan, avslöjas JavaScripten.




 

  Ett första script


Att lägga in JavaScript i ett HTML-dokument kräver att man har rätt tagg i dokumentet. Scriptet måste finnas inom följande taggar för att det skall tolkas som ett script:

<script>
  JavaScript- koden ("programet")
</script>

Det finns två olika attribut för <script> -taggen. SCR-attributet där man anger en separat "adress" till en fil som inehåller JavaScriptet. Och det andra attributet som är LANGUAGE,som man använer då man har JavaScriptet integrerat i HTML-dokumentet. Detta görs på följande sätt:

<script language="JavaScript">
  JavaScript- koden ("programet")
</script>

För att undvika problem då webläsaren inte stödjer JavaScript, kan vi kommentera "bort" scriptet på följande sätt:

<html>
<head>
<title> JavaScript </title>
</head>
<body>

Titta:
<script language="JavaScript">
 <!-- Göm scriptet för andra webläsare
  // Skriv ut "JavaScript är kul !"
    document.writeln("
JavaScript är kul !<br>");
  // Sluta gömma för andra webläsare -->
</script>
</body>
</html>

Se hur det fungerar: exempel1.html !

Resultatet om du kör detta script i en webläsare utan stöd för JavaScript, blir att enbart "Titta:" kommer att visas, script koden kommer inte att synas.

I JavaScript kan man visa text direkt i webläsaren med hjälp av två kommandon: document.write() och document.writeln(). Skillnaden dem imellan är att den senare lägger på en radmatning.




 

  Ett andra script


Med funktionerna alert(), prompt() och confirm() kan du göra hemsidan interaktiv. Dessa kommandon hanterar kommunikationen med användaren via dialogrutor. Ett exempel på vad man kan göra med funktionen alert() kommer att visas här nedan. För den som vill förkovra sig ytterliggare och se vad de övriga funktionerna kan användas till och hur man skriver villkors satser i JavaScript, hänvisas till litteraturen och länklistan under rubriken sammanfattning.

Funktionen alert() startar en dialogruta och presenterar information, som du själv bestämmer. Rutan som visas när du använder alert() har en OK- knapp. Det ända som användaren kan göra är att läsa den information som rutan visar och klicka bort den, med OK- knappen.

Man sriver koden ("syntaxen") för alert(), så här:

alert("Här kan du lära dig lite om JavaScript !");

Vi testar att lägga in ovanstående rad i den websida som vi skapade i första exemplet. (se: "Ett första script")

<html>
<head>
<title> JavaScript </title>
</head>
<body>

Titta:
<script language="JavaScript">
 <!-- Göm scriptet för andra webläsare
    alert("Här kan du lära dig lite om JavaScript !");
  // Skriv ut "Det fungerar ju !"
    document.writeln("
Det fungerar ju !<br>");
  // Sluta gömma för andra webläsare -->
</script>
</body>
</html>

Se hur det fungerar: exempel2.html !

Den rad som börjar med alert("..., i exemplet ovan, öppnar alltså en informationsruta med texten; Här kan du lära dig lite om JavaScript ! Raden därefter känner vi igen, det är en vanlig document.write(). Som du nog lagt märke till så är alert() funktionen ganska lik write() funktionen.




 

  Sammanfattning


Nu hoppas vi att du fått lite inblick i JavaScript, dess fördelar och nackdelar och lärt dig att skriva ett första script, med hjälp av SCRIPT-taggen och WRITE-kommandona. Dessutom har du provat på funktionen alert() och skapat lite interaktivitet. Om intresset för JavaScript väckts, rekomenderas följande böcker:

  • HTML Java och CGI av Erik Ladd och Jim O´Donnel,
    (ISBN 0-13-921446-1)

  • HTML och Javascript -en introduktion av Stefan Björnander,
    (ISBN 91-44-00397-8)

På internet finns det mycke information om JavaScript. Netscape erbjuder en bra uppsättning med exempel och dokumentation på:

  http://home.netscape.com/eng/mozilla/3.0/handbook/javascript/index.html

Nätet, är en bra källa för den kunskaps törstande, släck törsten på något av dessa ställen: