DEN DAGEN
Den dagen kan komma då min kropp ligger på ett lakan,
på ett sjukhus, och läkarna fastställer att min hjärna ej
fungerar längre.
Ge då mina ögon till en man, som aldrig sett en soluppgång,
ett barnansikte eller en kvinnas kärleksfulla ögon.
Ge mitt hjärta till någon vars eget hjärta bara givit henne
ändlösa dagar av smärta.
Ge mitt blod till tonåringen som drogs fram ur bilvraket så att
hon får leva och se sina barn leka.
Ge mina njurar till en människa vars liv vecka efter vecka är
beroende av maskin.
Ta mina ben, varenda muskelfiber i min kropp, och gör det möjligt
för ett invalidiserat barn att gå.
Utforska varje skrymsle, ta mina celler om det så behövs, och odla
dem så att en stum pojke kan heja på sitt favoritlag, och så att
en döv flicka kan höra regnet smattra.
Bränn det som blir kvar av mig och sprid det sedan för vinden.
Om ni nu måste begrava något, begrav då mina fel, mina brister,
mina svagheter och mina fördomar...
Också till minnet av bubblan.
(Helena, jag har fler bilder av Colonel men de här är tyvärr de
bästa, du vet ju vilket matvrak han var, gräset var alltid mer
intressant än kameran...Kramar från Lisa)