Jubileumsdonationen
 |
|
| Torbjörn Nilsson |
2000 3.500.000 kr |
| 2001 3.500.000 kr | |
Södertörns högskola |
Dnr 98-5060 |
Högern 1904-2000. Moderniseringens fiende eller vän? |
|
Utgångspunkten för projektet är att moderniseringen ställer ett elitparti som högern inför ett dilemma: att både upprätthålla hierarkier och bidra till samhällets modernisering (vilket hotar hierarkierna). Högern organiserar sig därför, trots konservatismens negativa partisyn. Moderniseringen får utifrån denna historiska teori institutionella konsekvenser (tex nya produktionsformer, välfärdssystem och regelverk). Hur högern reagerar på dessa påverkar också samhället i stort. Denna växelverkan kan fångas i formativa moment, avgörande brytpunkter där samhälle och parti förändras. Preliminärt kan fem sådana urskiljas: demokratins genombrott, 1930-talets korporatism och auktoritära hot, socialpolitiskt nytänkande efter 1945, offentliga sektorns expansion på 1960-talet och europeiseringens och marknadstänkandets 1980-tal. Därmed anknyts till det teoretiska området historisk institutionalism. Målet är att utifrån nya delstudier och tidigare forskning åstadkomma en syntes över partiets roll i samhällsutvecklingen. Därigenom kastas också nytt ljus över svensk politisk historia i stort, som på grund av forskningens koncentration på arbetarrörelsen har väsentliga luckor. Forskargruppen planerar följande delstudier som griper över stora områden men inriktas på strategiska djupstudier kring formativa moment: 1) Högerns ideologi och historiesyn (upptakt till syntesen), 2) Högern och välfärdspolitiken, 3) Högern och företagarna. 4) Högern och jordbruket, 5) Högerpartiet/ Moderata samlingspartiet och social organisation, 6) Högern och omvärlden, 7) Högern internationella förebilder. |
|
|
|
| Sven-Erik Sjöstrand |
2000 4.200.000 kr |
| 2001 4.200.000 kr | |
Handelshögskolan i Stockholm |
Dnr 98-5150 |
Flöden, konst och företag. Estetik, teknik och ekonomi. |
|
Med detta forskningsprogram vill vi skapa en möjlighet att institutionalisera ett forskningssamarbete som involverar flera samtidiga parallella flöden mellan olika forskningsområden. Första flödet består av ett samarbete mellan 3 olika vetenskapliga institutioner: Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet samt sektionen för Industriell ekonomi (Indek) vid Kungliga Tekniska Högskolan. Vi tror att dessa tre högskolor utgör en gedigen grund för kunskap vad gäller företagandet och samhället, både från ekonomiskt och teknologiskt perspektiv. I ett andra parallellt flöde avser vi att samarbeta med konstnärliga högskolor och humanistiska fakulteter.Vi tror generellt att vi har mycket att lära av varandra. Vi lär oss om konst, artistisk produktion och estetik av dem, samtidigt som vi får möjlighet att dela med oss av våra organisatoner. Den tredje delen är också sammansatt av tre teman, varav den första fokuserar på vad som händer när konst och företagande möts i specifika organisationer, det andra temat på flödet mellan de två fälten i termer av strategier för Europeiska konstnärliga företag och slutliggen den tredje på design och mode. |
|
|
|
| Anders Andrén |
2000 5.000.000 kr |
| 2001 5.000.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-5007 |
Vägar till Midgård. Nordisk hedendom i långtidsperspektiv |
|
Förkristen nordisk religion är bland de få riktigt internationella forskningsfälten som behandlar Norden och nordisk kultur, eftersom religionen är en viktig del av det europeiska kulturarvet. Syftet med projektet är att ge ett nytt större svenskt bidrag till såväl den internationella diskussionen om nordisk hedendom som den allmänna kulturdebatten om nordisk och europeisk identitet. Projektet är inriktat dels på den moderna konstruktionen av nordisk hedendom, dels på dåtidens ritual och föreställningsvärld, eftersom de nordiska texterna definierade religion som "sed". Genom tvärvetenskapligt samarbete mellan religionshistoria och arkeologi kommer den norröna ritualen och föreställningsvärlden att studeras i långa tidshorisonter med hjälp av texter, bilder och materiell kultur. Projektet är organiserat i 14 delprojekt knutna till tre ämnen och två fakulteter vid Lunds universitet. Delprojekten är samlade i fem grupper (begrepp och forskningshistorik, förhistoriska perspektiv, romerska perspektiv, hedendom och kristendom, samt hedendom och folklig föreställningsvärld), och dessa binds samman av perspektiven "plats", "kropp" och "tecken" som genomgående temata. Arbetet är redan påbörjat genom annan finansiering av fem delprojekt. Projektet kommer att avslutas med publicering av enskilda delprojekt, med en engelskspråkig syntespublikation och med en välillustrerad populär sammanfattning. |
|
|
|
| Jonathan Friedman |
2000 1.600.000 kr |
| 2001 1.600.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-5008 |
The future as history: a global historical study of the millenniumÕs end |
|
The purpose of this project is twofold. First it aims to further develop and refine the framework known as global historical anthropology which emerged in Lund and Copenhagen in intensive discussions among anthropologists, archaeologists, historians, sociologists and political scientists over the past two decades and with a great deal of co-operation from colleges in England and the United States and more recently France. This framework could, we suggest prove instrumental in the establishment of a powerful multidisciplinary approach in the human sciences. Second, it aims to develop a model of the processes of declining hegemony in global systems. Focusing on the contemporary situation which is characterised on the surface by increasing conflicts in declining areas. In the West, for example we have state fiscal crises and the decline of welfare politics, mass migration, ethnification, rapidly growing class polarisation, all involving increasing as well as new forms of violence, at the same time as the center of gravity of the world economy which has been moving toward the Pacific Rim has suddenly stopped. The process of horizontalfragmentation and vertical polarisation, of shifting hegemony and increasing globalisation which are evident in the contemporary world seem to have their (at least partial) forerunners in both the recent and more distant past. The cultural aspects of this transformation are an absolutely crucial component of this analysis: cultural globalisation, ethnic fragmentation, new cultural identities, new holism and antirationalisms, post-modernisms and new elite and cosmopolitan oriented hybridities. These are all phenomena that have interesting parallels in history, both ancient and recent and which might best be understood in historical processual terms. They are phenomena that are focus of this comparative historical project. If we can demonstrate the existence and mechanisms involved in such parallels then the near future my indeed have occurred in some sense in the past and may, therefore enlighten us as to where we are headed. |
|
|
|
| Rolf Lundén |
2000 1.200.000 kr |
| 2001 1.200.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-5028 |
Litterära generationer och social auktoritet: en undersökning av amerikanska prosadebutanters bakgrund och karriär, 1940-2000 |
|
Projektets syfte är att studera amerikanska prosadebutanter för att därmed kunna dra slutsatser om den sociala auktoritet som är förknippad med litterärt författarskap. Frågan om litterär auktoritet har ägnats mycket uppmärksamhet i amerikansk litteraturkritik, men då ofta i abstrakta och filosofiska termer. Med detta projekt kommer frågan att ges en mer sociologisk bearbetning och en empirisk grund. Genom en sammanställning av kollektiva biografier över debutförfattare från åren 1940, 1955 och 1970 kommer vi att kunna analysera sociala förskjutningar inom det litterära fältet. Av särskilt intresse blir de fall då författare har använt sitt litterära kapital för att uttala sig med pondus i andra, icke-litterära sammanhang. Resultaten från den sociologiska undersökningen kommer att kontrasteras med en kritisk granskning av den debatt om litteraturens sociala värde som med skiftande intensitet har förts under efterkrigstiden. Projektet kommer sålunda att ge ett nytt perspektiv på frågan om litterär auktoritet under denna period i modern amerikansk litteraturhistoria. Resultaten ämnar vi redovisa i två huvudvolymer och i två doktorsavhandlingar ägnade åt fallstudier inom projektets område. Den prosopografiska databas som byggs upp under projektets gång kommer att utgöra ett värdefullt verktyg för framtida forskning i amerikansk litteratur i Sverige. |
|
|
|
| Donald Broady |
2000 1.650.000 kr |
| 2001 1.650.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-5049 |
Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över stockholmskvinnor 1880-1920 |
|
Perioden kring sekelskiftet 1900 var av avgörande betydelse för kvinnors väg från privat till offentligt. Inom projektet studeras Stockholm som mötesplats och de sociala nätverkens betydelse för ett antal kvinnor som bidrog till att forma moderna offentligheter. Tonvikten läggs vid deras insatser inom pedagogik, filantropi, sjukvård och kulturliv. Centrala frågor är: Vilka tillgångar hade dessa föregångskvinnor med sig i bagaget och hur bar de sig åt för att vinna inträde i existerande offentligheter och sociala fält? Hur fungerade mötesplatserna och de sociala nätverken? I vad mån var de ställen där tillgångar ackumuleras, med skilda funktioner för kvinnor med olika bakgrund och olika slag av startkapital? På vad sätt tjänade kvinnornas nätverk som bas för utspel i den offentliga debatten och för insatser som bidrog till framväxten av nya sociala fält? Hur formas genus, offentlighet och makt? En prosopografisk metod skall tillämpas, dvs. information om dessa kvinnors egenskaper och tillgångar - socialt ursprung, utbildningsbana, symboliskt, ekonomiskt och socialt kapital, sociala och kulturella praktiker - skall samlas in och ligga till grund för analyser av deras levnadsbanor och strategier. Under projektets gång skall en personhistorisk databas skapas. |
|
|
|
| Sten Berglund |
2000 2.700.000 kr |
| 2001 2.700.000 kr | |
Örebro universitet |
Dnr 99-5057 |
Demokratins villkor i Europa |
|
Projektet handlar om demokratins villkor i Europa. Det har två syften: forskning och kompetensutveckling. Forskningsprojektet tar sin teoretiska utgångspunkt i den som hypotes formulerade föreställningen att den problembild, som möter de nya demokratierna i Östeuropa, har sin motsvarighet i de etablerade demokratierna i väst, låt vara att problemen i väst inte är av samma storleksordning som i öst. Medborgarnas inställning till den politiska demokratin uppfattas som en funktion av tre faktorer: institutioner, governance och politisk kultur; och projektet är också uppdelat i tre delprojekt i enlighet därmed. Delprojektet om institutioner kretsar kring valsystem, relationen mellan exekutiv och legislativ makt, civilt samhälle samt lokal- och regional självstyrelse; governance-projektet fokuserar på temata såsom governability, urban och internationalised governance samt klientelism och lokal autonomi. I delprojektet om politisk kultur är det temata såsom civic culture, politisk generation, nationell identitet och samhälleliga värden som ställs i förgrunden. Projektet är all-europeiskt komparativt; delprojekten arbetar med länderurval omfattande länder på båda sidor av den tidigare järnridån. Till varje delprojekt knyts minst två doktorander, som slutför sina avhandlingsarbeten inom ramen för ett ambulerande seminarium inom projektets regi. Därutöver planeras fyra monografier. Projektet kommer att repliera på existerande komparativa databaser, men har också beredskap för fallstudier, djupintervjuer mm. |
|
|
|
| Tomas Riad |
2000 1.200.000 kr |
| 2001 1.200.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-5060 |
Prosodi i svenskans morfologi |
|
Projektet syftar till att i ljuset av senare tids teoretiska landvinningar på prosodins område utreda hur prosodisk information (betoning, tonaccent, kvantitet, stavelsestruktur) påverkar lexikal representation och morfologiska processer (ordbildning, ordböjning, lån) i svenskan. Några aktuella frågeställningar: 1. Det svenska lexikonet sönderfaller i en inhemsk och en "främmande" del. Morfologisk selektion och betoningsdistribution markerar denna historiskt betingade uppdelning. Hur kan den förklaras som synkront mönster i nusvenska? 2. I centralsvensk varietet får sammansättningar alltid grav tonaccent. I andra dialekter varierar tonaccenten mellan akut och grav enligt morfologiska och prosodiska parametrar. Vilka är mönstren och hur har den typologiska variationen uppkommit? 3. Avledning med suffixet (i)sk ställer morfologiska, prosodiska och segmentella krav på den stam det ansluter sig till: mek‡nisk vs kub‡nsk; k—misk vs hémsk; grékisk vs fr‡nsk. *ƒlegisk och *arist—telisk är omöjliga. Vilka är villkoren och vad säger de oss om svenskans grammatik? Hur fungerar övrig avledningsmorfologi? Teoretisk grammatikforskning har i Sverige dominerats av syntax och semantik, medan fonologi och prosodi varit eftersatt. Projektet, som har grundforskningskaraktär, uppdaterar det svenska forskningsläget (empiriskt och teoretiskt) och bidrar med kunskap om de skandinaviska språken till den internationella diskussionen. Arbetet genomförs under fyra år av en forskargrupp som representerar kompetens i nordiska språk, fonologi och allmän språkvetenskap. |
|
|
|
| Don Kulick |
2000 2.700.000 kr |
| 2001 2.700.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-5061 |
Heteronormativitet: En tvärvetenskaplig och etnografisk undersökning |
|
Avsikten med följande tvärvetenskapliga projekt är att undersöka definitioner av och relationer mellan sexualitet, genus, identitet, kropp och politik. Syftet är att utifrån så kallade queerteoretiska resonemang studera hur heterosexualitet fungerar som en normerande och strukturerande princip. Tre discipliner ingår i projektet: socialantropologi, etnologi och teatervetenskap. De sju delprojekten låter sig indelas i tre områden: 1. hur heterosexualiteten uppnås och upplevs (delstudier av svenska gymnasieflickor respektive ensamstående män i Norrland och deras kontakter med kvinnor i Ryssland) 2. utforskandet av heterosexualitetens symboliska dimensioner (delstudier av 1900-talets svenska scenkonst respektive den svenska modellbranschen) 3. hur heteronormativa beteenden och antaganden förkastas (delstudier av konsumtionsvanor bland homosexuella kvinnor och män i Sydney, Australien, begravningsritualer för homosexuella män i Sverige som dött i aids respektive brasilianska prostituerade "travestis" i Milano, Italien) De olika delstudierna bidrar till att ge en etnografisk och historisk bild av specifika kontexter där heteronormativitet produceras, reproduceras, synliggörs, förhandlas eller förkastas. Projektet avser att ge queerteori en starkare empirisk förankring. Resultatet kommer att redovisas i form av fyra doktorsavhandlingar, tre böcker samt en samlingsvolym. |
|
|
|
| Birgitta Holmdahl |
2000 1.200.000 kr |
| 2001 1.200.000 kr | |
Chalmers tekniska högskola |
Dnr 99-5065 |
Kulturanalyser, planeringsprocesser, arkitektur - ett forskningsprogram om tolkning och gestaltning av arkitektur |
|
Arkitekturområdet kännetecknas av en olycklig klyfta mellan forskning och praktik. Praktiken har klart operativa ambitioner. Något skall byggas, vilket kräver planer, projektering, kalkyler. Forskningen, å andra sidan, har till främsta uppgift att ta fram ökade kunskaper om relationerna mellan människa och miljö. Denna uppgift kräver djupa analyser och kunskaper från såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga forskningsområden. För att få erkännande i vetenskapssamhället riskerar arkitekturforskningen att bli antingen snävt avgränsad eller så teoretisk och filosofisk att den omöjligt går att tillämpa. Därtill kommer ytterligare en komplicerande dimension inom arkitekturforskningen - nämligen att de konstnärliga momenten i arkitekturarbetet inte låter sig fångas i gängse kunskapsformer och vetenskapsteorier. Forskningsprojektet syftar till att i någon mån överbrygga klyftan mellan arkitekturforskning och praktik genom att göra ett antal fallstudier i olika svenska samhällen, där vi ingående studerar, analyserar och tolkar arkitektur och samhällsbygge för att sedan diskutera olika tänkbara beskrivningsmodeller och rekommendationer för framtida bebyggelse och slutligen genomför ett antal workshops och undervisningsprojekt, där vi gestaltar nybebyggelse med dessa beskrivningar och tolkningar som underlag. Forskningsprojektet rymmer alltså såväl analyser och försök till normativa beskrivningar som kreativt konstnärligt utvecklingsarbete. |
|
|
|
| Sven-Göran Malmgren |
2000 2.500.000 kr |
| 2001 2.500.000 kr | |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-5077 |
Det svenska ordförrådets utveckling 1800-2000 |
|
Projektets syfte är att kartlägga de viktigaste förändringarna i det svenska ordförrådet under den senaste 200-årsperioden. Fyra huvudområden urskiljs: 1) De främmande språkens allmänna bidrag till utvecklingen av det svenska ordförrådet 2) Utvecklingen av några valda fackterminologier, bl.a. juridikens och matematikens terminologi. 3) Betydelseförändringar (metaforiska, metonymiska) inom det svenska ordförrådet 4) Tendenser inom ordbildningen och den lexikala syntaxen. För att kunna genomföra projektet måste man ha bekväm tillgång till uppgifter om årtal för ordens första förekomst i svenskan. En grundförutsättning för detta är den s.k. OSA-databasen, databasversionen av Svenska Akademiens ordbok. Den har helt nyligen blivit tillgänglig, vilket möjliggör avancerade sökningar, t.ex. sökningar av typen "juridiska termer med tyskt ursprung, kronologiskt ordnade". Likväl måste OSA-databasen kompletteras, särskilt när det gäller det tidiga 1900-talet, och en av projektets viktigaste uppgifter är att skapa en korpus med texter publicerade 1900-1945. De fyra huvuduppgifterna genomförs av en forskargrupp bestående av sex nordister, en anglist, en germanist, en romanist och en datalingvist. Inom forskargruppen finns specialkompetens i bl.a. fackspråks- och översättningsproblematik. En grundtanke i projektet är att förändringar i ordförrådet kan ses som resultat av samhällsförhållanden och att dessa i sin tur kan påverkas av förändringar i ordförrådet. Projektet skall därmed inte bara öka vår kunskap om en viktig del av den svenska språkhistorien, det skall också ge ett bidrag till den svenska kulturhistorien och den allmänna historien. Det skall också ge vissa bidrag till anglistiken, germanistiken etc. |
|
|
|
| Orvar Löfgren |
2000 1.700.000 kr |
| 2001 1.700.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-5078 |
Att frammana en transnationell region. En flervetenskaplig studie av Öresundsområdet |
|
År 2000 står Öresundsbron färdig, men redan har framtiden i den nya regionen intecknats med visionära projekt, förhoppningar och farhågor. Vi vill genom ett svensk-danskt samarbete mellan etnologer och företagsekonomer analysera hur nya handlingsutrymmen formas i detta transnationella regionbygge med fokus på frammanandets retorik och praktik. När, var, hur och för vem blir regionen en relitet, en resurs eller ett hinder? Denna ansökan omfattar det svenska etnologiska projektet. I Öresundsregionen kommer den nationella gränsens form och funktion nu att testas på en rad nivåer och i skiftande situationer. Det skapas dynamik och spänningar mellan det transnationella, det nationella, det regionala och det lokala. Syftet med vårt etnologiska delprojekt är att analysera denna dynamik i skilda gruppers identifikation och förankring i regionen. Hur konfronteras det intensiva talet om identiteter med vardagens levda erfarenheter? Målet är dels att ge en bättre förståelse av regionens utveckling, och dels att ge ett kritiskt bidrag till den kulturteoretiska debatten om identitetspolitik, globalisering och transnationella processer. Undersökningen byggs upp kring tre huvudteman: regionbyggets kulturella dynamik, rörelsens pedagogik samt produktionen av begivenheter. Ur ett kulturanalytiskt perspektiv kommer valda aktörer och arenor att studeras med hjälp av intervjuer, observationer och mediaanalyser. Det tvärvetenskapliga målet är att med den danska forskargruppen vid Handelsh¿jskolen i Köpenhamn integrera och utveckla kultur- och organisationsteoretiska perspektiv på förändringsprocesser. |
|
|
|
| Jerker Blomqvist |
2000 2.000.000 kr |
| 2001 2.000.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-5079 |
Athen som det romerska rikets kulturmetropol |
|
Projektet avser beskriva Athens roll - som lärdomscentrum och bildningssymbol - i den sammansmältning av grekisk tanketradition, romersk kultur och kristen religion som försiggick under tiden från Kristi födelse och fram till antikens slut. Projektet berör en period och ett skeende som var av avgörande betydelse för utvecklandet av den europeiska kulturtraditionen. Athens roll som intellektuell stormakt under romersk kejsartid rymmer flera aspekter, och många aktörer är inblandade i skeendet - romare och greker, hedningar och kristna, unga studenter och erfarna lärare, seriösa och bedragare. Bilden av Athen berör en rad olika områden: filosofi, religion, politisk, konst, forntida storhet, förfall versus blomstring, språk. De olika delprojekten syftar till att sammantaget ge en så fullständig och nyanserad bild som möjligt av detta skeende. Ett sådant syfte möjliggörs genom att projektet är ämnes- och fakultetsövergripande, genom deltagande från både grekiska, latin och patristik. Athens roll i detta sammanhang har inte tidigare varit föremål för en studie som ser Athen i dessa roller från såväl grekiskt, romerskt som kristet perspektiv. Nytt källmaterial, främst arkeologiskt och epigrafiskt, har tillkommit under senare tid och kommer att beaktas inom projektet. |
|
|
|
| Satu Gröndahl |
2000 1.600.000 kr |
| 2001 1.600.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-5122 |
De nya litteraturerna i Sverige |
|
Projektet De nya litteraturerna i Sverige vill kartlägga och analysera litteratur på minoritets- och invandrarspråk i Sverige. De senaste årtiondena har det förekommit en betydande uppsving av den litterära produktionen både på de traditionella minoritetsspråken (tornedalsfinska och samiska) och på invandrarspråken. Samma utveckling pågår i andra europeiska länder, där forskning redan sedan länge varit igång. Sverige står nu i begrepp att ratificera Europarådets konventioner om historiska och regionala minoritetsspråk. Med tanke på de två sistnämnda förhållandena måste det ses som en brist att det i stort saknas forskning om såväl gamla minoriteterns som invandrarnas litterära produktion i Sverige. Enligt Immigrantinstitutets beräkningar finns det ca 600 invandrar- och minoritetsförfattare i Sverige; omkring 10 % av Svenska författarförbundets medlemmar är av utländsk härkomst. Bokutgivningen är omfattande och det finns omkring 250 tidskrifter. Projektet innehåller delstudierna 1) Att producera minoritets- och invandrarlitteratur, 2) Sverigefinsk och tornedalsfinsk litteratur, 3) Persisk litteratur och 4) Samisk litteratur. Projektet omfattar både en litteratursociologisk kartläggning av respektive område, men avsikten är också att jämföra de etniska gruppernas litteratur sinsemellan och i förhållande till majoritetssamhället. Detta sammanfattas i två grundläggande frågeställningar 1) minoritets- och invandrarlitteraturer inom det litterära systemet 2) minoritets- och invandrarlitteraturers roll i identitetsbildningen och integrationsprocessen. Projektet syftar även till att bredda och omdefiniera begreppet svensk litteratur. Projektet bidrar till en mera heltäckande beskrivning av den svenska litteraturen och vidgar litteraturforskningens ämnesområden i Sverige. |
|
|
|
| Anita Göransson |
2000 2.000.000 kr |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-5131 |
Kön och eliternas reproduktion i ett komparativt perspektiv |
|
Projektet skall undersöka kvinnors och mäns placering i de olika svenska makteliterna över tid men med betoning på nutid. Vi har maktutredningar och även tidigare forskning om exkluderings- och segregeringsmekanismer i synnerhet på yrkes- och arbetsplatsnivå. Hittills har dessa makroanalyser inte kombinerats med de fördjupade områdesstudierna. Projektet är tänkt som ett första steg i en systematisk kunskapsuppbyggnad och samling genom nätverk av forskare på olika orter i Sverige. I den gemensamma grunden ingår bl a en enkätundersökning. I nästa steg planeras en internationell jämförelse. |
|
|
|
| David Westerlund |
2000 1.700.000 kr |
| 2001 1.700.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-5134 |
Konflikt eller fredlig samexistens? Nutida relationer mellan kristna och muslimer |
|
Genom bland annat omfattande migrationer och ett ökat globalt informationsflöde har frågor som rör relationer mellan anhängare av olika religioner fått en starkt ökad betydelse. Forskningsprogrammets grundläggande syfte är att utifrån ett fler- och tvärvetenskapligt perspektiv fokusera olika former av nutida relationer mellan kristna och muslimer i ett globalt såväl som svenskt perspektiv. Programmet består av två tätt sammanvävda huvuddelar. I den första delen är syftet: 1. att studera globala processers inverkan på interreligiösa relationer och bidra till den teoretiska diskussionen om globalisering; 2. att undersöka några inflytelserika representanter för kristen och muslimsk polemik och dialog; 3. att precisera och kritiskt granska olika intellektuella förhållningssätt till andra religioner än den egna samt vilka etiska konsekvenser dessa ställningstaganden medför. I den andra huvuddelen är syftet att genom några fallstudier i Sverige fokusera olika typer av relationer mellan kristna och muslimer. Den delen innehåller undersökningar av: 1. hur meningsinnehåll och attityder formas bland vanliga medlemmar i två kristna respektive två muslimska lokala församlingar när man använder och tolkar material av primärt polemik- respektive dialoginriktad karaktär; 2. reaktioner på moskébyggen, särskilt Södermalmsmoskén i Stockholm; 3. muslimska föreställningar som genom internet sprids i Sverige. Forskningen planeras för fem år och involverar sju forskare från fyra discipliner i religionsvetenskap och humaniora. Till programmet kopplas en forskarskoleverksamhet. Stor vikt läggs vid internationellt samarbete, forskningsinformation och en samhällelig konsultfunktion. |
|
|
|
| Bengt Nordberg |
2000 2.800.000 kr |
Uppsala universitet |
Dnr 99-5169 |
Samtalsspråkets grammatik |
|
Trots att samtalet är den primära formen för språklig kommunikation har den grammatiska forskningen av tradition främst varit inriktad mot det skrivna språket, och i den mån man har försökt beskriva talspråket har det ofta skett på skriftspråkets villkor. Detta projekt vill bidra till en bättre förståelse av samtalsspråkets egenart. Syftet med projektet är att undersöka relationen och samspelet mellan den sociala interaktionens struktur och den grammatiska strukturen hos de yttranden som fälls i samtalet. Detta samspel tar sig uttryck såväl i att grammatiken antas begränsa och sätta upp villkor för hur interaktionen kan komma att utformas som i att interaktionen motiverar och påverkar de grammatiska strukturerna. Vi närmar oss forskningsuppgiften från två håll; dels från ett (mikro)sociologiskt interaktionellt perspektiv där vi tar utgångspunkt i olika typer av sociala handlingar och undersöker hur dessa är grammatiskt utformade, dels, på ett mer traditionellt språkvetenskapligt sätt, från grammatiken och försöker då knyta grammatiska företeelser till olika sociala funktioner. Teoretiskt och metodologiskt bygger projektet på sociologisk samtalsanalys och olika varianter av funktionell grammatik. Det empiriska materialet utgörs av video- och audioinspelningar av, i första hand, naturligt förekommande samtalssituationer. Projektet förväntas få betydelse bl.a. för svenskundervisningen på olika nivåer och därmed för den allmänna synen på grammatikalitet liksom för förståelsen av människa–maskininteraktion. Det lämnar också ett svenskt bidrag till den internationella forskningen på området som hittills dominerats av studier av engelskspråkiga samtal. |
|
|
|
| Lilli Alanen |
2000 1.400.000 kr |
| 2001 1.400.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-5178 |
Teorier om kognition, intentionalitet och intentionellt handlande från medeltida till modern filosofi |
|
Projektet ingår i ett av undertecknad ledda internordiska forskningsprojekt i filosofihistoria: Actions and Passions of the Mind in Western Philosophy 1300-1700, (delvis finansierat av NOS-H 1999-2001). Det motiveras av övertygelsen att gängse periodindelning i medeltida vs. modern filosofi är godtycklig, och vill granska begrepp och teorier utvecklade inom medeltida filosofi, vilka kan antas ha haft ett avgörande inflytande på utformandet av den moderna synen på vetenskaplig förståelse av mänsklig kunskap och mänskligt handlande. Projektet banar nya vägar i tre avseenden: 1. Genom att fokusera på idéutvecklingen inom medvetandefilosofi, kognitionsteori, och moralpsykologi, vilka hör till de minst uppmärksammade ämnesområdena inom filosofihistorisk medeltidsforskning, trots att de utgör de mest debatterade forskningsområdena inom aktuell samtidsfilosofi, vilkas centrala begrepp härstammar från medeltida filosofiska analyser av tänkande och handlande. 2. Det sammanför specialister på olika tidsperioder av den västerländska filosofin med forskare i samtida kognitionsvetenskap och filosofisk psykologi. 3. Det är inte bundet av gränsindelningar i teoretisk och praktisk filosofi utan rör sig på problemområden som sträcker sig från logik, kunskapsteori och handlingsteori till moralpsykologi och etik. Flera doktorander är involverade i projektet. Projektets deltagare samarbetar med områdets ledande forskare vid universitet och nationella forskningsinstitut i Helsingfors, Oslo, Köpenhamn, Paris, Toronto och Los Angeles. |
|
|
|
| Bo Bjurulf |
2000 1.900.000 kr |
| 2001 1.900.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-5180 |
De nordiska EU-medlemmarnas ordförandeskap i Ministerrådet - en jämförande studie. |
|
Ordförandeskapet i EUs Ministerråd - en del av den Europeiska Unionens komplexa institutionella organisation - anses ge innehavaren en möjlighet att spela en betydelsefull roll på den europeiska politiska scenen. Under sex månader åtnjuter ordförandelandet ett unikt tillfälle att påverka EUs agenda. Ordförandeskapets priviligierade roll är särskilt viktig för de mindre medlemsstaterna eftersom dessa i övrigt anses ha små möjligheter att påverka EUs vägval. Trots att ordförandeskapet är centralt i EUs beslutsprocess har varken ordförandeskapet som institution eller de faktorer som avgör dess inflytande varit föremål för systematisk forskning. Målet med detta projekt är att öka vår förståelse om hur ordförandeskapet kan tackla sina skilda roller, med särskild inriktning på Finlands, Sveriges och Danmarks ledarskapsroller och ordförande-strategier. Följande fyra forskningsområden kommer att belysas av en internationellt sammansatt forskningsgrupp: 1. Varje lands rolluppfattning, rollutförande och rollstrategier. Hur balanseras nationella och europeiska intressen och hur avvägs förhållandet mellan passiv förvaltning och aktivt initiativtagande? Vilken är nivån på det nationella förutseendet, planeringen och flexibiliteten, och hur påverkar denna nivå kapaciteten att klara av de uppsatta målen för ordförandeskapet? 2. En jämförelse mellan de tre nordiska länderna. Skiljer sig ländernas rolluppfattning? Koncentrerar sig länderna på olika roller? Använder de skilda strategier? Kan dessa skillnader förklaras med hjälp av de klassiska förklaringsdimensionerna? 3. En jämförelse mellan de små nordiska länderna och de stora EU-medlemmarna. Vilken skillnad är det mellan stora och små länders möjlighet att påverka agendan? Är små stater mer beroende av rådssekretariatet och andra EU-institutioner? 4. Ordförandeskapet som en institution. Vilken är den relativa betydelsen av ordförandeskapet jämfört med andra EU-institutioner när det gäller EUs vägval? Svarar ordförandeskapet för vissa specifika och unika funktioner i EU? För att kunna belysa dess fyra primära frågeområden kommer vi att använda intervjuer, enkäter, dokument och deltagande observation. |
|
|
|
| Tore Frängsmyr |
2000 800.000 kr |
| 2001 800.000 kr | |
Kungliga Vetenskapsakademien |
Dnr 99-5190 |
Svensk Fysik och astronomi 1940-2000. En dokumentation |
|
Efterkrigstiden har varit en period med stora förändringar i naturvetenskapernas arbetsätt, världsbild och samhällsrelevans. Periodens vetenskapshistoria inom ämnena fysik och astronomi är en del av den svenska idé- och lärdomshistorien som rymmer mycket obearbetat material. Med intervjuer ämnar projektet dokumentera svensk fysik och astronomi 1940-2000. Ett större antal intervjuer skall genomföras med vetenskapsmän. Materialet som projektet samlar in skall bli ett användbart och tillgängligt empiriskt material för historiker och samhällsvetare som intresserar sig för naturvetenskapens historia under efterkrigstiden. Materialet skall disponeras vid Centrum för vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademien. Projektet syftar även till vissa komparativa studier av efterkrigstidens astronomi och fysik i det material som samlats in. |
|
| Infrastrukturellt stöd |
|
|
|
| Erik Norberg |
2000 690.000 kr |
Riksarkivet |
Dnr 99-7003 |
Arkivens digitala infrastruktur: Ett svensk-ungerskt samarbetsprojekt |
|
Projektet har tre syften: 1. Det svenska Riksarkivet (genom SVAR) inleder ett informationsbyte med det ungerska Riksarkivet om de svenska arkivens digitala infrastruktur och uppbyggnad. 2. Projektet genomförs med forskaranknytning på så sätt att en inventering av ungerska och svenska forskares prioriteringar och önskemål inhämtas och beaktas. Mötesplatser för forskare och arkiv blir Collegium Budapest i Budapest/ Ungern och Mitthögskolan i Härnösand/Sverige. 3. Vid universitetet i Budapest finns en 5-årig arkivarieutbildning och vid Mitthögskolan/ Härnösand en sådan upp till C-nivå. Arkivarieutbildningen berörs av digitaliseringen, varför en integrering av erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de båda utbildningarna kan ske på ett naturligt sätt inom projektets ram. Både i Sverige och i Ungern genomförs expertmöten, worksshops och forskarseminarier. IT-ansvarig vid det ungerska riksarkivet vistas en tid vid SVAR och ges en grundlig genomgång av den digitala infrastrukturen. En vetenskaplig medarbetare, knuten till Mitthögskolan/ Härnösand blir kontakt mot forskarvärden. Projektet har karaktären av ett ettårigt pilotprojekt med långsiktig målsättning. Genom att basår av ömsesidig erfarenhetsutbyte öppnar vi kontaktytor för vidare internationellt samarbete inför framtiden i en digitaliserad värld. |
|
|
|
| Olle Granath |
2000 1.500.000 kr |
Nationalmuseum |
Dnr 99-7005 |
Tillgängliggörande av Nationalmusei samling genom digitalisering |
|
Projektet syftar till att med hjälp av Nationalmuseums nya databas öka tillgängligheten till samlingar och den konstvetenskapliga dokumentation som finns om föremålen. Nationalmuseum har under året 1996-1998 utvecklat en ny databas vilken installerades på museet i december 1998. Databasen möjliggör att registrera information om alla typer av föremål som ingår i museets samlingar, oavsett om det rör sig om målningar, skulpturer, grafik, konsthantverk eller konstindustriföremål. Den nya databasen innebär således en väsentlig förbättring genom att samla all information om museets föremål, vilken tidigare fanns fördelad i ett antal mindre lokala databaser, i en och samma databas. Detta möjliggör sökningar och faktainsammanställningar av en helt annan kvalité och art än vad som tidigare varit möjligt. Därmed har grundförutsättningen skapats för att i ett följande skede göra museets samlingar omfattande närmare 700.000 föremål tillgängliga för forskningen. Trots att Nationalmuseum har investerat ett stort kapital i utvecklandet av den nya databasen i såväl ekonomiskt och kunskapsmässigt hänseende återstår en avgörande del av arbetet, nämligen den omfattande kontroll och justering av konverterade data (registervård) som måste utföras innan den lagrade informationen kan ligga till grund för tillförlitliga sökningar och faktasammanställningar. Registervården är således en förutsättning för att Nationalmusei samlingar skall bli tillgängliga i digital form för såväl intern som extern forskning. |
|
|
|
| Inga Maria Mulk |
2000 800.000 kr |
A«jtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Jokkmokk |
Dnr 99-7006 |
Komplettering av Svensk samisk bibliografi till 1998 |
|
Minoritets- och urbefolkningsfrågor har blivit aktuella och synliga även i Skandinavien. Detta gäller såväl rättsliga frågeställningar som nationell och internationell samhällsdebatt och kulturutveckling. Detta forskningsområde är tvärvetenskapligt och också geografiskt gränsöverskridande. Som resultat av en ettårig förstudie om samisk bibliografi har medel sökts hos Statens kulturråd för att etablera kontinuerlig bibliografering fr o m 1999 med A«jtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum som huvudman. Under detta projekt har en samisk bibliografi på provbasis initierats i den nationella biblioteksbasen Libris, vilken är gratis åtkomlig på Internet. Tryckta bibliografier om ämnet täcker tidsperioden 1950-80. Därefter, samt före 1950, finns det luckor som delvis blir bevakade av olika bibliotek med olika system. En del av artikelmaterialet blir inte alls registrerat. För den som söker information om samekulturen står litteraturen väldigt splittrad, osynlig och svåråtkomlig. Denna splittring innebär också dubbelarbeten från producenternas sida. Samisk bibliografi utgör en samlad basresurs för forskning om en nationell minoritet, och skapar en komplettering till samiska bibliografier i Finland, Norge och Ryssland. Detta projekt syftar till att tillgängliggöra och rationalisera sökningen av samisk litteratur enligt följande: 1. Bearbetning av materialet som överförs maskinellt från den ordinära Libris till SAMB-databas 2. Registrering av Lars Thomassons bibliografier: "De svenska samerna och renskötseln i Sverige" i fyra band 1950-80 3. Komplettering av luckor till 1950 och 1981-98 Denna bibliografi skall läggas under samma projektledning som den löpande bibliografin, och arbetet beräknas ta fem manår i anspråk. |
|
|
|
| Alexander Husebye |
2000 700.000 kr |
Föreningen Stockholms Företagsminnen (FSF) |
Dnr 99-7012 |
Bevarande av konkursarkiv |
|
Projektet utgör etapp 1 i ett bevarandeprojekt gällande konkursarkiv från 1980- och 1990-tal. Syftet är att på vetenskaplig grund och i dialog med etablerad obeståndsforskning rädda och säkerställa ett representativt urval källmaterial rörande företag som försattes i konkurs under tidsperioden. Resultatet kommer med vetenskaplig utvärdering att tjäna som modell för liknande arbeten i övriga landet. Arbetsmetoder och teknikval ökar källmaterialets användbarhet samt underlättar hanteringen av framtida tillkommande källmaterial. Arbetet under det första året innefattar: 1. Inventering av källmaterialbeståndet och upprättande av digitala register 2. Verkställande av ett vetenskapligt baserat urval. 3. Upprättande av referenser/länkningar till andra materialbestånd; advokatakter, bankmaterial, offentligt material (kronofogdemyndigheter mfl). 4. Utvärdering i samarbete med forskare. Arbetet organiseras enligt följande: En styrgrupp bestående av representanter för FSF, arkivföretag samt forskare som leder arbetet och utvärderar kvalitet och ekonomi. En arbetsgrupp bestående av projektansvarig arkivarie, forskare och ytterligare arkivarier samt sakkunniga/representanter för myndigheter och arkivföretag. Projektet genomföres i samråd med Stockholms Företagsminnens vetenskapliga råd. |
|
|
|
| Eva Nylander |
2000 900.000 kr |
Lunds universitetsbibliotek |
Dnr 99-7015 |
Lunds medeltida handskrifter: tillgänglighet och bevarande |
|
Projektet avser att vetenskapligt katalogisera, digitalisera och på nätet för forskningen göra tillgänglig Lunds Universitetsbiblioteks, i princip okatalogiserade, lilla men viktiga samling handskrifter. Vid sidan av tillgängliggörandet av det medeltidshistoriskt betydelsefulla Lundamaterialet får arbetet även karaktären av pilotprojekt inom ramen för det internationella samarbetsprojektet TEI (Text Encoding Initiative) med en arbetsgrupp av fem handskriftsspecialister (bland vilka den projektansvariga) nu engagerade i utarbetandet av katalogiseringsprinciper för digital tillgänglighet med hjälp av ett regelverk för inmatning och utbyte av elektroniska texter för forskningsändamål. En ytterligare, angelägen dimension av projektet blir skapandet av en beständig arkivkopia av hela samlingen bevarad i Lunds Universitets server, något som skonar och bevarar de mycket ömtåliga medeltida originalen som annars far illa vid framtagning, klimatförändringar, belysning och manuellt hanterande. |
|
|
|
| Torbjörn Suneson |
2000 2.000.000 kr |
Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala |
Dnr 99-7016 |
Grönsöö-projektet - metodutveckling för vård och bevarande av historiska parker |
|
Grönsöö-projektet syftar till att inleda en process för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling kring vård och bevarande av historiska parker i Sverige. Projektet består av en praktisk genomförandedel och en forskningsdel. Forskningsdelen,som givits anslag av Riksbankens kulturfond, syftar till att öka kunskapen om historiska parker och till att utveckla metodiken vid hantering av historiska parker. Den skall också ge den platsspecifika kunskapsbas som behövs för den praktiska hanteringen. Projektets fokus är hanteringen av Grönsöö park. Forskningsdelen består dels av en fallstudie där hanteringen av byggnadsminnesobjektet studeras i dagens kontext och dels av en arkitekturhistorisk studie där parken analyseras i sin historiska kontext. Målet är att genom beskrivning och analys av fallet Grönsöö åstadkomma ett åskådligt och förebildligt exempel på hantering av en kulturhistoriskt värdefull park. Fallstudien skall: - Bidra till kunskaps- och teoriutveckling genom att, utveckla begrepp och modeller, - utveckla metodiken vid hantering av kulturhistoriskt värdefulla parker, - möjliggöra erfarenhetsöverföring till hantering av andra kulturhistoriskt värdefulla parker - utgöra underlag för systematisk jämförelse med andra liknande fallstudier, nationellt och internationellt. Avsikten är också att genom en longitudinell studie av parken på Grönsöö klarlägga dess historia, hur den varit utformad och vilka faktorer som påverkat utformningen, utvecklingen och skötseln under perioden 1622 till idag. |
|
|
|
| Hans Davidsson |
2000 5.000.000 kr |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-7017 |
Orgelforskning 2000. [Anslag ur extra avsättning år 1999 (99-2002)] |
|
Projektets syfte är att skapa förutsättningar för ett tioårigt nationellt orgelforskningsinstitut, administrerat av Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, på uppdrag av utbildningsdepartementet. Ett sådant institut skulle bygga vidare på den grund som lagts av den pågående multidisciplinära orgelforskningen vid dessa lärosäten inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet "Förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst 1600-1970" och det s k Nordtyska orgelprojektet, vilka båda avslutas år 2000. Betydelsen av ett orgelforskningsinstitut ligger framför allt i möjligheten att på optimalt sätt tillvarata, vidareutveckla och fördjupa den unika och internationellt uppmärksammade kompetens som utvecklats inom de ovannämnda projekten. Särskilt stor betydelse kan institutet få för insikten om orgeln som kulturbärare och för bevarandet av orgelkulturarvet i form av historiska instrument. Projektets huvudsakliga arbetsuppgifter är att lägga en organisatorisk grund för institutet, att initiera samverkan med nationella och regionala intressenter, att utveckla olika typer av utbildningsinsatser där uppnådda forskningsresultat kan föras ut och tillämpas, att bygga upp ett internationellt samarbete, samt att, i enlighet med den s k tredje uppgiften, sprida information om orgelforskningens resultat. |
|
|
|
| Ulf Göranson |
2000 2.500.000 kr |
Uppsala universitetsbibliotek |
Dnr 99-7018 |
Källor till Europas vetenskapshistoria. [Anslag ur extra avsättning år 1999 (99-2002)] |
|
Dr Erik Wallers vetenskapshistoriska samling i Uppsala universitetsbibliotek. Dr Erik Wallers vetenskapshistoriska samling i Uppsala universitetsbibliotek är en av världens största samlingar brev, manuskript, ikonografiska dokument, medaljer samt tryckta skrifter inom vetenskapshistoria särskilt medicinhistoria - totalt drygt 100.000 nummer varav ca 25.000 tryck. Tidsmässigt omspänner samlingen ca 700 år (1255-1950) innehållande dokument av tex Boyle, Curie, Darwin, Descartes, Einstein, Freud, Galilei, Harvey, Kant, Kepler, Lavoiser, Linné, Newton, Rousseau, Vesalius, Voltaire, av vilka många aldrig tidigare publicerats. Syftet med projektet är att bevara, registrera samt göra samlingen tillgänglig för internationell forskning i en databas som läggs ut på Internet, ge forskarna ett redskap att hantera ett omfattande och till stora delat okänt primärmaterial för vetenskaplig analys; fungera som utbildningsprogram för unga forskare. När projektet fullbordats kommer en fullständig vetenskaplig katalog över Wallersamlingen att föreligga i digital form, något som länge efterlysts utav forskningen, eftersom hittills endast de tryckta verken bibliograferats. Projektets betydelse för pågående framtida forskning ligger i att dessa unika och för forskningen i det närmaste okända dokument blir tillgängliga internationellt genom modern teknik och öppnar nya vägar för vetenskapshistorik forskning samtidigt som samlingen konserveras och skyddas från slitage och risk för tillgrepp. Projektet kommer att genomföras som ett samarbetsprojekt mellan Uppsala Universitetsbibliotek, Uppsala Universitet, Kungl, Vetenskapsakademin, Instituto e Museo di Storia della Scienza i Florens samt Archives de lÕ Academie des Sciences i Paris. Varje dokument kommer att bli genomgånget, analyserat och registrerat samt vid behov konserverat. Genom databasens flexibla uppbyggnad kommer nya data kontinuerligt att kunna infogas allteftersom nya uppgifter om ett dokument kommer fram. |
|
|
|
| Jan Utas |
2000 55.000 kr |
Gotlands Fornsal |
Dnr 99-7024 |
Visby innerstadsinventering |
|
Visby innerstadsinventering genomfördes under 1996-1997 i samband med att staden utnämndes till världsarv av UNESCO. För att få ett större helhetsbegrepp och en efterfrågad information om stadens bebyggelse inventerades samtliga fastigheter och byggnader i staden. Tidigare har endast inventeringar utförts av enskilda delar av staden, främst rörande den medeltida stadskärnan. Dessa inventeringar är minst 25 år gamla och ej tillräckligt detaljerade. Syftet var att säkra byggnadsbeståndet genom byggnadsminnesförklaringar och få fram ett underlag för forskning och kulturmiljöfrågor i världsarvet. Sedan ett år tillbaka har redigering av det stora materialet som är inlagt på en sökbar databas i Access påbörjats. Syftet är att det efter en redigering samt kompletteringar ska spridas dels genom en sökbar databas via Internet, dels publiceras i tre band med en separat analysdel av nya kunskaper om staden och dess bebyggelse. |
|
|
|
| Johan Fornäs |
2000 165.000 kr |
Arbetslivsinstitutet, Norrköping |
Dnr 99-7025 |
Advancing Cultural Studies in Sweden. Planeringsanslag för ett nytt forskningsinstitut |
|
Fältet för tvärvetenskapliga kulturstudier är globalt expansivt, i en rad program, centra och institut som vitaliserar kulturforskningen. I februari 1999 sammanstrålade ett trettiotal forskare vid den internationella workshopen "Advancing Cultural Studies" i Stockholm. Där rekommenderades att söka skapa ett nationellt forskningsinstitut - ett "Advanced Cultural Studies Institute of Sweden" (ACSIS). Ett sådant initiativ skulle kunna stärka och förbättra tvärvetenskaplig kulturforskning, i kontakt med kulturpolitik, kulturpraktiker och kulturpedagogik, knyta samman forskare från olika ämnen och delområden, attrahera kompetens och fungera som en internationell knutpunkt för svensk och nordisk forskning. Det infrastrukturella initiativet "Advancing Cultural Studies in Sweden", som även stöds av HSFR, strävar efter att utveckla en hållbar modell för ett sådant institut, med tematisk profil, verksamhetsformer, organisatorisk struktur och etableringsplan. Planeringen organiseras av en grupp kulturforskare som vägleds av en serie möten och kontakter vid svenska universitet och internationella centra för kulturstudier. |
|
|
|
| Hans Liljenström |
2000 340.000 kr |
Agora for Biosystems |
Dnr 99-7027 |
Konsortium för finansiering av basverksamheten vid Agora for Biosystems |
|
Syftet med denna ansökan är att få till stånd ett konsortium mellan, i första hand, RJ, STINT, HSFR och FRN för finansiering av basverksamheten vid Agora for Biosystems. Agora är ett internationellt samarbetscentrum vid Kungl. Vetenskapsakademien, med främsta syfte att fungera som forum för dialog mellan experimentalister och teoretiker inom biovetenskaperna och relaterade områden. Behovet av en sådan dialog har tydligt framkommit bla vid de internationella möten som Agora arrangerat i Sigtuna under de senaste åren. Agora har vidare ett vetenskapligt råd, samt ett internationellt nätverk av forskare och institutioner. Ett bibliotek med litteratur inom området håller på att byggas upp. Vid Agora bedrivs forskning, seminarier och konferenser i gränsområderna mellan biologi, fysik, datavetenskap och filosofi, organiserade i fem program. Ett viktigt syfte är att möjliggöra för framstående teoretiker och experimentalister ett under längre perioder interagera med varandra vid Agora, inom ramarna för ett årligt tema (ex 1999: fluktuationers roll i sensoriska system). Ett annat syfte är att hålla symposier för allmänheten kring frågor i gränsområderna mellan naturvetenskap och humanoria/samhällsvetenskap. |
|
| Humaniora (inklusive teologi) |
|
|
|
| Arkeologi | |
| Pontus Hellström |
2000 400.000 kr |
| 2001 400.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0058 |
Kult och etnicitet. Uttryck för identitet i den antika grekiska världen. |
|
Projektets syfte är att undersöka hur etnicitet uttrycktes under antiken i det grekiska kulturområdet. De teorier om etnicitet som har utvecklats de senaste åren inom arkeologin har ännu inte applicerats på arkeologiskt fyndmaterial från den antika grekiska kulturen. Projektet vill pröva om arkeologiska lämningar på ett hållbart sätt kan tolkas som etniskt betydelsebärande. Genom att studera etnicitet under antiken hoppas vi också kunna bidra till en kunskap om hur materiell kultur kan användas för att uttrycka etnisk identitet. Etnicitetsteorierna skall prövas genom undersökningar av arkeologiskt material från kultkontexter under 300-talet f. Kr. i två regioner, Messenien i Grekland och Karien i nuv. Turkiet. Messenien, som inte var politiskt och kulturellt självständigt under den närmast föregående perioden, uppnådde självständighet i mitten av 300-talet. Detta betonades genom kultbruk med anknytning till äldre lokal tradition. Karien var visserligen politiskt osjälvständigt men började på 300-talet f. Kr. uppvisa en kulturell självständighet med lokal karaktär. Projektet kommer att resultera i två publikationer, en doktorsavhandling om Messenien och en studie om Karien. Den beräknade tiden för projektet är tre år, 2000-2002. |
|
|
|
| Arkeologi | |
| Gunhild Beckman |
2000 500.000 kr |
Umeå universitet |
Dnr 99-0154 |
Genetiskt-arkeologiska studier av östliga inslag i den gotländska befolkningen. |
|
Det finns för närvarande en mycket aktiv internationell forskning, där studier av genetiska markörer (variationer i arvsmaterialet, DNA) hos såväl nu levande människor som skelettmaterial från arkeologiska utgrävningar, används för att belysa släktskap och förhistoriska migrationer mellan folkgrupper. I ett tidigare projekt understött av Riksbankens Jubileumsfond (1996:0013) har vi tillsammans med medarbetare från Baltikum, Finland och Sverige, med användning av genetiska markörer påvisat östliga (finskt-ugriska och baltiska) inslag i den gotländska befolkningen. Detta projekt syftar till att genom DNA-analyser av speciellt informativa genetiska markörer mera ingående belysa förekomst och geografisk fördelning av östliga inslag i den gotländska befolkningen, och att utvidga de genetiska undersökningarna till att även omfatta skelettmaterial från arkeologiska utgrävningar. Blodprover samlas in från totalt 1 000 gotlänningar med båda föräldrarna födda på Gotland, DNA extraheras och analyseras med avseende på östliga, genetiska markörer. Materialet indelas i ca 10 områden för att studera den geografiska variationen i det östliga inslaget. Skelettmaterialet från Ajvide och andra lokaler undersöks med avseende på samma markörer som i den nu levande befolkningen. |
|
|
|
| Etnologi | |
| Jan Garnert |
2000 930.000 kr |
| 2001 930.000 kr | |
Tekniska Högskolan, Stockholm |
Dnr 99-0258 |
Telefonsamtal. Kulturhistoriska perspektiv på telefonen. |
|
Förutsättningen för människors samarbete och umgänge är att de kan stå i förbindelse med varandra. I nutidens Sverige kan i princip alla, oberoende av kön, generation eller social ställning, med telefonens hjälp få kontakt med andra i samma stund som önskan eller behovet uppstår, även när det geografiska avståndet överstiger den mänskliga röstens räckvidd. Historiskt sett var förutsättningen för människors möjlighet att samtala att de befann sig invid varandra. Sverige före telefonen var i hög grad ett "ansikte mot ansikte"-samhälle, där de som behövde samtala måste mötas för att befinna sig inom hörhåll för varandra. I ett längre tidsperspektiv framstår telefonens och telefonsamtalets historia som en av de viktigaste företeelserna att relatera till mänsklig kommunikation och i vidare mening till kulturella och sociala processer, alltifrån 1880-talets första telefonnät till mobiltelefonens folkliga användning på 1990-talet. Telefonsystemet var först en exklusiv teknik för kommunikation i affärsvärlden och det offentliga men blev snart även en socialt betydelsefull teknik i vardagen. Men hur ser sambanden ut mellan telefonens historia och kulturella och sociala processer? Projektet syftar till att nå insikter i och förståelse av samband mellan teknisk, social och kulturell förändring genom att analysera telefonens betydelse för kommunikationen människor emellan. |
|
|
|
| Etnologi | |
| Georg Drakos |
2000 670.000 kr |
| 2001 670.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0370 |
Sjukdom och samlevnad - i ljuset av medicinens framsteg att hejda HIV och AIDS. |
|
Projektets syfte är att med en komparativ studie i Sverige och Grekland undersöka hur hivinfekterade och deras anhöriga samt berörd vårdpersonal hanterar de svåra relationer och livssituationer som sjukdomen ofta leder till. En utgångspunkt för studien är introduktionen av de nya aidsmedicinerna i mitten av 1990-talet. Särskild vikt läggs vid att undersöka betydelsen av kulturella skillnader för hur anhöriga hanterar den egna livssituationen och sina relationer till de sjuka. Ett centralt område för komparationen av kulturella skillnader rör förhållandet mellan sexualitet och samhälle. Ett övergripande kunskapsmål är att belysa sambandet mellan lust och hälsa. Parallellt i Sverige och Grekland genomförs fältstudierna på infektionsklinik, i stödverksamhet för hivinfekterade och anhöriga samt i informella sammanhang. En viktig ambition är att bidra med kunskaper, som kan ligga till grund för samhälleliga strategier för att motverka en marginalisering av de hivinfekterade och deras anhöriga. Projektets bidrag till teori- och metodutveckling inom etnologi, folkloristik och angränsande discipliner är särskilt inriktat på analyser av: - sjukdom och samlevnad i ett maktperspektiv - sjukdom och samlevnad i ett fenomenologiskt ramverk - förhållandet mellan kroppsliga erfarenheter och berättande |
|
|
|
| Historia | |
| Maija Runcis |
2000 530.000 kr |
| 2001 530.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0143 |
Makt, lojalitet och motstånd. Tvångsingripanden och motmakt 1920-1970-talet. |
|
Välfärdsstatens reformer förutsätter individens skötsamhet och samhällslojalitet. Skötsamhetskraven är en av de maktbärande normerna i den sociala organiseringen - att bryta mot dessa kan medföra risker för repressiva samhällsingripanden från sociala myndigheter. Professionaliseringen av det sociala arbetet framstår i praktiken som ett verksamt instrument för social kategorisering i kontrollen av social avvikelse och moralisk konformitet. Föräldrar och barn som blivit föremål för samhällets åtgärder i form av tvångsingripanden och steriliseringar är en grupp avvikare som överträtt gränsen för gemensamma samhällsnormer och sociala praktiker. Min forskning syftar till att undersöka dessa människors manöverutrymme i samband med myndighetsingripanden: hur agerade t ex föräldrar som mot deras vilja blev fråntagna sina barn. Kan deras kamp för att behålla sina barn och sin autonomi säga oss något om de moraliska värderingar som kringgärdat familjen eller exempelvis ensamstående mödrar? Vilka maktresurser stod till deras förfogande? Vilka strategier använde föräldrar/ensamstående mödrar för att påverka myndigheterna? Detta underifrån perspektiv på historien kan säga oss något om relationer och konflikter mellan den enskilda individen och välfärdsstatens generella reformer och normer - ett forskningsfält som inte uppmärksammats av historiker i någon större omfattning tidigare. |
|
|
|
| Historia | |
| Jan Samuelsson |
2000 500.000 kr |
| 2001 500.000 kr | |
Mitthögskolan |
Dnr 99-0256 |
Kvinnlig maktutövning och religiositet - en studie av kvinnors utövande av patronatsrättigheter under perioden 1650-1750. |
|
Syftet med projektet är att granska de kvinnliga patronatsrättsinnehavarna ur ett genusperspektiv för att på så sätt kunna belysa en speciell sida av kvinnligt ägande och maktutövning, liksom att försöka få en bild av kvinnlig religiositet. Ett syfte med projektet är att noggrannare utreda vilka det är som gynnas av patronerna. Tyngdpunkten läggs på de kvinnor som hade rätt att utse präst och om man bland dem kan urskilja annorlunda preferenser än de vedertagna. En viktig fråga är om deras utövning av rättigheterna har lett till motsättningar med domkapitlen, församlingens ståndspersoner eller andra invånare i socknen. I projektet studeras även vilken roll de kvinnliga patronatsrättsinnehavarna spelade i samband med de nya religiösa icke-ortodoxa strömningarna under 1700-talet. Frågan om de kvinnliga patronatsinnehavarnas relationer till sina själasörjare kommer också att beaktas liksom deras engagemang i sockenkyrkan och socknens politiska liv. |
|
|
|
| Historia | |
| Linda Oja |
2000 1.100.000 kr |
| 2001 1.100.000 kr | |
Dalarnas forskningsråd |
Dnr 99-0379 |
Att orka gå vidare. Sociala läkningsprocesser i ett lokalt perspektiv 1670-1870. |
|
Stora katastrofer som krig, konflikter och andra kollektiva olyckor drabbar oss oundvikligen ibland. En viktig fråga är hur man går vidare, hur man får livet att fungera igen efteråt - med andra ord hur den sociala läkningsprocessen går till. Projektets syfte är att undersöka detta ur ett historiskt och lokalt perspektiv. Dalarnas och Hälsinglands historia innehåller många uppslitande konflikter där människor ställdes mot varandra i laddade frågor om rättvisa, religion och ondska: häxprocesser under 1600-, 1700- och 1800-talet, intensiva väckelserörelser under 1700- och 1800-talet samt det dramatiska dalupproret 1743. Vi ska i fyra delprojekt studera vad som hände i de drabbade lokalsamhällena efter dessa kriser. Hur hämtade man sig efter svåra konflikter? Och hur gestaltade sig livet för de enskilda människor som varit inblandade? Temat anknyter till forskning både i Sverige och internationellt om konflikter och konfliktlösning samt den tidigmoderna människans behov att försvara och upprätthålla sin heder. Vår studie av konflikternas efterspel i ett längre tidsperspektiv innebär en vidareutveckling av denna forskningsinriktning som främst behandlat konflikterna i sig, deras bakgrund och omedelbara upplösning. I projektet medverkar fem forskare, både disputerade och doktorander, från tre olika forskningsmiljöer. Resultaten kommer att redovisas i såväl forskningsrapporter som en populärvetenskapligt hållen bok. |
|
|
|
| Historia | |
| Lars-Göran Tedebrand |
2000 435.000 kr |
| 2001 435.000 kr | |
Umeå universitet |
Dnr 99-0459 |
Återvandring, teknikspridning och företagsamhet. USA-Sverige 1890-1940. |
|
Projektet anknyter till en starkt växande internationell forskning om interaktionen mellan Europa och Nordamerika under 1900-talet. Syftet är att belysa den transatlantiska migrationens återverkan på avgivarländerna inom områdena teknikspridning och företagsamhet. Den teoretiska ramen anknyter till middle-range teorier. En övergripande hypotes är att samspelet mellan återinvandring och amerikaimpulser/idéspridning varit omfattande men att det måste analyseras selektivt ur bransch-, rums- och genusperspektiv. Återinvandringens och amerikanska influensers påverkan på, och betydelse för, det svenska samhället är i stort sett ett outforskat område. Det finns många aspekter på problemområdet: folkrörelser, politik, vetenskap, kultur osv, men projektet koncentreras på teknikspridning och företagsamhet. Därför studeras personer som återvände till Sverige och senare kom att starta egna företag samt svenska ingenjörer som under en period arbetade i Amerika och senare återvände till hemlandet. Projektet tar fokus på Gävleborgs län, ett område betydelsefullt ur såväl emigrations- som demokratiserings- och industrialiseringsperspektiv, men studier görs också på riksnivå. Projektet kan förväntas avsevärt öka förståelsen för amerikaemigrationens betydelse för svensk samhällsutveckling under 1900-talets första hälft. Projektet ska utmynna i ett antal artiklar i svenska respektive internationella tidskrifter samt i en engelskspråkig doktorsavhandling vid Umeå universitet. |
|
|
|
| Idéhistoria | |
| Jakob Christensson |
2000 515.000 kr |
| 2001 515.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-0197 |
Biografi över Sven Nilsson (1787-1883). Ett bidrag till förståelsen av 1800-talets vetenskapliga kultur. |
|
Studien över Sven Nilsson syftar till att pröva kulturhistorisk metod inom vetenskapshistorien, något som hittills inte skett i Sverige. Sven Nilsson intar genom sin långa levnad och med sina viktiga bidrag inom geologi, paleontologi, arkeologi och zoologi, en central roll inom 1800-talets vetenskapliga kultur; detta även i ett internationellt perspektiv. En studie över honom motiveras av: 1) Idéhistoriskt att Sven Nilsson, ofta starkt tesdrivande, tar ställning till alla tidens viktigare teoribildningar. 2) Vetenskapsociologiskt att Sven Nilsson, i mycket en polyhistor, lever under en tid då vetenskapen internationaliseras, professionaliseras, institutionaliseras samt delas upp i deldiscipliner. 3) Att ett studium av Sven Nilssons datainsamling ger möjlighet att se närmare på den mindre beaktade relationen amatörÑprofessionell forskare. 4) Sven Nilssons verksamhet ger även anledning till att behandla vetenskapens materiella villkor i form av bildreproduktion liksom naturalie- och fornfyndssamlingar och museibildningar. 5) Sammantaget ger den rika och varierade materialtillgången en unik möjlighet att teckna en helhetsbild av 1800-talets vetenskapliga kultur. Resultatet redovisas i en monografi på svenska, samt en längre artikel på engelska. |
|
|
|
| Idéhistoria | |
| Peder Aléx |
2000 550.000 kr |
| 2001 550.000 kr | |
Umeå universitet |
Dnr 99-0359 |
Att styra konsumtionen: Behov och smak i Sverige ca 1890-1980. |
|
Projektet undersöker den svenska konsumtionsdiskurs som verkat under nästan hela vårt sekel, där begreppen "behov" och "smak" stått i centrum. Begreppet "nödvändiga behov" har länge använts för att argumentera för en normerande och sparsam konsumtion. Från 1930-talet användes begreppet "god smak" aktivt i smakbildande upplysningskampanjer. Studien analyserar begreppens innehåll vid olika tidpunkter. Studien uppmärksammar även hur begreppen kopplats till "modernitet" och till samhällsreformerande verksamhet. Projektet diskuterar kulturteoretisk forskning kring konsumtionen, men tar till skillnad från flertalet av dessa undersökningar sin utgångspunkt i det sparsamhetsideal som behovsdiskussionen utgör. I studiens fokus står det könsteoretiska perspektivet vilket är rimligt då kvinnan/husmodern ansågs ansvara för tillämpandet av principen om rätt smak och rimliga behov. Studiens teoretiska utgångspunkter tas i den kulturteoretiskt inspirerade forskningen kring konsumtionen, i poststrukturalistisk könsteori och i semiotiska teorier. Det kan tilläggas att det finns ytterst få idéhistoriska studier om konsumtionen. |
|
|
|
| Klassiska språk/antikens kultur | |
| Sten Eklund |
2000 900.000 kr |
| 2001 900.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0182 |
Carmina Latina epigraphica dactylica (CLED). Det romerska imperiets latinska, ickekristna inskrifter på daktylisk vers, kommenterade, översatta och digitaliserade. |
|
Projektets syfte är att för moderna läsare och modern forskning tillgängliggöra samtliga kända latinska inskrifter från den klassiska antiken som är avfattade på daktylisk vers, d.v.s. hexameter och elegiskt distikon, genom att samla dem i överskådliga och hanterliga volymer, förse dem med en modern kommentar beaktande litterära och språkliga såväl som relevanta arkeologiska aspekter på materialet, samt digitalisera dem. De digitaliserade texterna skall presenteras på CD-ROM tillsammans med ett specialskrivet avancerat sökprogram. Det material som publiceras genom projektet kan förväntas vara av stort internationellt intresse och bidraga till att den poesi som finns bevarad i inskrifterna får en tydligare roll i förhållande till den klassiska litterära romerska poesin. |
|
|
|
| Klassiska språk/antikens kultur | |
| Karin Hult |
2000 450.000 kr |
| 2001 450.000 kr | |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-0200 |
Utgåva av Theodoros Metochites, Semeioseis gnomikai 27-60. |
|
Projektets syfte är att framställa en kritisk edition med engelsk översättning och noter av kapitel 27-60 i den bysantinske statsmannen och polyhistorn Theodoros Metochites (1270-1332) essäsamling Semeioseis gnomikai. Projektet är ett delprojekt inom det större Metochitesprojektet, vars mål är att ge ut samtliga 120 essäer. Metochites är en av de viktigaste och mest inflytelserika författarna under Bysans sista intellektuella blomstringsperiod. Semeioseis gnomikai är hans mest personliga verk och anses av många vara det intressantaste. En ordentlig kritisk edition av Semeioseis gnomikai har länge varit ett desideratum inom bysantinistiken. Översättningen - den första någonsin - gör Metochites essäer tillgängliga för en större publik. |
|
|
|
| Konst/estetiska ämnen | |
| Marta Edling / Maria Görts |
2000 700.000 kr |
| 2001 700.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0413 |
Konsthögskolor som kunskapsförmedlare. En studie av olika synsätt på den högre bildkonstnärliga utbildningen i Sverige under 1900-talet. |
|
De kurser och den handledning som en konsthögskola erbjuder vilar på antaganden om vad konstnärlig kunskap är. I diskussionerna om den högre bildkonstnärliga utbildningen i Sverige under 1900-talet kan man urskilja flera olika synsätt på vad ett sådant konstkunnande skall vara, och hur det skall förmedlas. Syftet med denna studie är att ge en kartläggning och belysning av dessa skiftande förhållningssätt. Den skall också granska hur staten genom utbildningspolitiska åtgärder påverkat utformningen av undervisningen. En sådan undersökning är motiverad, inte bara därför att den fyller en lucka i kunskapen om den högre bildkonstnärliga utbildningen i modern tid, utan också för att den belyser en elitutbildning som av samhället betraktas som särskilt betydelsefull. Den erbjuder också de studerade konsthögskolorna ett övergripande historiskt/samhälleligt perspektiv på den egna och systerinstitutionernas verksamhet. Projektet skall genomföras med hjälp av tre undersökningar: 1) En studie av målen för och verksamheten inom den bildkonstnärliga utbildningen vid de fem svenska konsthögskolorna under 1990-talet. 2) En studie av utbildningspolitiska strategier för den högre konstnärliga utbildningen från högskolereformen 1977 fram till idag. 3) En historisk studie av utbildningens mål och inriktning vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm under 1900-talet. |
|
|
|
| Lingvistik/allmän språkvetenskap/fonetik | |
| Kendall A King |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0027 |
Language use, language ideology and the educational experiences of Latin American youths in Sweden. |
|
This project examines language use, language ideologies, and educational experiences among Chilean youths in Sweden and among retornados, returned migrants from Sweden in Chile. School-age retornados, many of whom have spent their entire lives outside Chile, have faced major cultural and linguistic difficulties upon return, often failing to succeed in Chilean schools. Concomitantly, recent data suggest that Latin American students, including Chileans, have not thrived in the Swedish educational system. School-age retornados, in particular, have reportedly faced a range of difficulties relating to Spanish language proficiency, cultural identity, and educational orientation and achievement. The aim of this project is to investigate the nature of, and relationship between these three areas among Chilean youths in Sweden and retornados in Chile. Specifically, this study addresses the following four questions. 1. What are the salient features of the Spanish spoken by young Chileans in Sweden? 2. What are the general patterns of language use and distribution among Chilean youths in Sweden? 3. What are the language attitudes and ideologies prevalent among this population? 4. How do these patterns of language use and language attitude/ideology relate to the educational experiences of Chilean students in Sweden and retornados in Chile? |
|
|
|
| Lingvistik/allmän språkvetenskap/fonetik | |
| Kenneth Hyltenstam |
2000 490.000 kr |
| 2001 490.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0383 |
Startålder och slutlig färdighetsnivå vid andraspråksinlärning. |
|
Föreliggande undersökning syftar till att systematiskt undersöka startålderns betydelse för inlärares slutliga behärskningsnivå i svenska som andraspråk och kommer därigenom att belysa en central och aktuell fråga inom den internationella andraspråksinlärningsforskningen, nämligen existensen av en kritisk period för språkinlärning. De konkreta frågor som projektet söker belysa är följande: 1 Är det möjligt att uppnå helt infödd behärskning i ett andraspråk? 2 Går det att fastställa en övre åldersgräns före vilken inlärningen måste ha påbörjats för att helt infödd behärskning ska kunna uppnås? 3 Om vuxna inlärare inte kan uppnå helt infödd behärskning i andraspråket pga existensen av en övre åldersgräns, vad är det då som trots allt gör vissa personer till exceptionellt framgångsrika andraspråksinlärare? 4 Vilka aspekter av andraspråket är det som orsakar störst problem för de inlärare som trots mycket hög behärskningsnivå "inte når ända fram"? Vuxna inlärare med "ingen eller nästan ingen brytning i andraspråket" och med olika startålder för inlärning av svenska kommer att jämföras med infödda svenskar. För att få en mångfacetterad bild av deras språkbehärskning kommer samtliga informanter att genomgå ett omfattande språkligt testbatteri. Resultaten beräknas ge ett viktigt bidrag till utvecklingen av andraspråksinlärningsteori. De är av stort värde praktiskt för språkundervisningen. |
|
|
|
| Litteraturvetenskap/teater/film | |
| Helen Andersson |
2000 580.000 kr |
| 2001 580.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-0045 |
Diktens etiska sfär. Narrationens etiska och etikens narrativa dimensioner. |
|
Titeln på projektet anger en dubbel förankring dels i ämnet etik, dels i ämnet litteraturvetenskap. Därmed har projektet också ett dubbelt syfte: dels det etiska, att pröva fiktiva texter som underlag för etisk reflexion, dels det litteraturvetenskapliga, att bidra till förståelsen av fiktionstexter genom ett etiskt betraktelsesätt. Projektet skriver in sig i spänningsfältet mellan den "lingvistiska" och den "etiska" vändningen i forskningen. Med hjälp av filosofisk och litteraturvetenskaplig teoribildning vill undersökningen visa hur ett litterärt projekt också kan vara etiskt bestämt. Det sker genom att berättandet knyts till en etik: narration som etik. Tre aspekter av berättandets etik formuleras: För det första den presentationella berättaraspekten, den etik berättaren underkastar sig i berättandets handling. För det andra den representationella textaspekten, den etik texten gestaltar: det liv som blivit text. För det tredje den receptionella läsaraspekten, etikens förankring i läsaren: att ta emot det krav en annan människas berättande ställer på en. Utifrån denna grundmodell för samsyn mellan etisk och estetisk forskning analyseras ett fiktionsmaterial. Tonvikten ligger på modern svensk prosafiktion, skriven främst av nu levande (kvinnliga) författare. Projektet driver tesen att det finns en ofrånkomlig förbindelse mellan berättande och etik. Denna förbindelse formuleras som en dubbel etik: narrationens etik och etikens narration. Den litterära estetiken förbinds således med estetikens etiska funktion. I centrum står subjektsproblemets etiska dimensioner. |
|
|
|
| Litteraturvetenskap/teater/film | |
| Lars Burman |
2000 800.000 kr |
| 2001 800.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0395 |
Rabulism, romantik och retorik. C.J.L. Almqvist och konsten att övertyga. |
|
Projektets syfte är att frilägga C.J.L. Almqvists förhållande till den klassiska retoriken. Retoriken betonar språkets funktionalitet och målinriktning och lägger vikt vid persuasio - övertygande. Almqvists program för politiska, sociala och religiösa reformer var av radikalt slag, och hela hans författarskap kan beskrivas som "sätt att förkunna" inför en tvivlande publik. Hans verk var målinriktade och hans stilistiska förmåga stor. Därför erbjuder retoriken ett sätt att förstå hans litterära hantverk. Tyngdpunkter i undersökningen blir Almqvists egen retoriska skolning, hans retoriska stilmedel, realism som övertygandestrategi, predikoideal och epistolär retorik. Särskild uppmärksamhet ägnas förförelse-, försonlighets- och konfrontationsstrategier. Med undersökningen vill jag skissera en ny tolkning av romantiken, där retoriken ses som en inspirerande kraft i försöken att skapa ett nytt språk. Samtidigt som Almqvist tog avstånd från stora delar av traditionen utnyttjade han skickligt den äldre litteraturordningens systematiska retoriska tänkande. Projektet vilar dels på den moderna svenska retorikforskningen, dels på det nätverk som utgivningsprojektet Almqvists Samlade Verk utgör. En mindre del av den huvudsökandes forskningstid avses ägnas utgivning av SV 6: Drottningens juvelsmycke. Till projektet knyts en doktorand som vetenskapligt utger Menniskoslägtets saga och studerar verket som ett exempel på 1800-talets vetenskapsretorik. |
|
|
|
| Moderna språk | |
| Karin Aijmer |
2000 1.000.000 kr |
| 2001 1.000.000 kr | |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-0366 |
Kontrastiva studier i översättningsperspektiv. |
|
Syftet med projektet "Kontrastiva studier i översättningsperspektiv" är att bedriva tvärspråkliga studier på grundval av parallella korpusar inom områdena pragmatik, diskurs, syntax och lexikologi och att utveckla och fördjupa den metodologiska och teoretiska diskussionen kring dessa studier. Ett annat syfte är att utveckla nya och bättre verktyg för parallellkorpusar som kan underlätta det metodologiska utvecklingsarbetet inom det kontrastiva forskningsprogrammet. Forskningssamarbete på grundval av parallellkorpusar finns redan etablerat både inom Sverige och internationellt. Syftet med projektet är också att samordna den kompetens som finns och de aktiviteter som pågår inom korpusbaserade kontrastiva studier. Den empiriska forskningen inom projektet kommer att baseras på English-Swedish Parallel Corpus. Korpusen kan användas både för att jämföra originaltexter och för att jämföra översättningar och original. De ämnen som fokuseras på i programmet (t.ex. studiet av översättningseffekter, passiv som en kategori tillhörande langue eller parole) är centrala såtillvida att de ger upphov till intressanta metodologiska och teoretiska frågeställningar som kan testas med hjälp av korpusen. En annan intressant fråga är hur skillnaderna mellan språken som kartläggs i de olika projekten skall förklaras. Projektet är fyraårigt och innefattar doktorandmedverkan. I planerna ingår att arrangera två internationella symposier och årliga workshops med forskarstuderande. |
|
|
|
| Teologi | |
| Chrys Caragounis |
2000 400.000 kr |
| 2001 400.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-0109 |
Diakrona och "akustiska" perspektiv på tolkningen av NT. |
|
Syfte: att på Nya Testamentet använda material från två näraliggande områden: (1) språkliga utvecklingslinjer i den senare grekiskan, vilka ställer hela språkets utveckling till NT:s förfogande. Denna belyser nya fenomen i NT angående morfologi, ordval, nyanser, syntax, idiom, osv. (2) det samtida uttalet av grekiskan, vilket påverkat hela kommunikationsprocessen, t.ex. missförstånd och ordlekar, och ibland medfört stavfel, och därigenom förändrat den åsyftade innebörden i budskapet. Betydelse: NT uppkommer under grekiskans övergångsskede från antik till modern grekiska. Nya språkliga utvecklingar gör sig gällande för första gången. För att tolka NT rätt är det därför viktig att ta med inte bara det äldre, utan också det senare språkliga materialet. Undersökningen fäster uppmärksamheten på de diakrona och akustiska (uttals-) dimensionerna. Med införandet av det Erasmiska uttalet av grekiskan år 1528 uppkom ett kraftigt brott mellan å ena sidan antik och Bysantisk-modern grekiska å andra sidan. Mer än halva språkets historia blev okänd för nytestamentliga forskare, och har därför inte utnyttjats. Genom att fästa uppmärksamheten på den kontinuerliga utvecklingsprocessen inom språket vill undersökningen belysa NT genom senare och outnyttjat språkligt material som obestridligen ligger närmare NT än den klassiska grekiskan. Genomförande: Tre forskningsområden kommer att fokuseras: lexikalisk och strukturell utveckling av senare grekiska, vilka förklarar motsvarande fenomen som dyker upp första gången i NT; fonologi i bredare mening för att återskapa kommunikationsprocessen, och textkritik med avseende på uttals- och förståelseproblem. |
|
|
|
| Teologi | |
| Witold Witakowski |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0242 |
Medeltida hebreiska krönikor som vittnen till judisk-kristna kontakter. |
|
Enligt den gängse uppfattningen var medeltiden en epok präglad av konflikter mellan judar och kristna. Trots detta fanns det kontaktytor som medförde att en del judisk lärdom (t ex inom bibelforskningen) övertogs av kristna och, parallellt, att en del kristet tankegods anammades av judar. Det aktuella projektet avser att studera den judiska medeltida historiografiska litteraturen (skriven på hebreiska) som är en värdefull källa till detta tankeutbyte. Deltagarna i projektet har tidigare gjort förarbeten som visar att ämnet är värt att studeras närmare. Projektets syfte är att spåra kristna influenser i ett urval av judiska krönikor. Den första delundersökningen ägnas åt att söka kristet litterärt stoff företrädelsevis i Jerahme'els Krönika (1100/1200-tal), Josippon (900-tal), och Toledot Jeshu (en antik text med medeltida tilllägg). Den andra delundersökningen kommer att söka kristen påverkan i martyrideologien i Salomo bar Simeons Krönika, Mainzkrönikan, och Elieser bar Nathans Krönika, tre hebreiska texter som skrevs kort efter korsfararnas angrepp på judarna i Rhenlandet (1100-tal). Resultaten från projektets första del (litterära influenser) kommer att publiceras i en rad artiklar i facktidskrifter. Resultatet från projektets andra del (judisk martyrideologi) kommer att publiceras som en doktorsavhandling i religionshistoria. |
|
|
|
| Antropologi | |
| Alf Hornborg |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-0141 |
Indiansk kosmologi och modern miljöetik: animism, modernitet och naturumgängets kulturella fenomenologi. |
|
I de senaste decenniernas miljödebatt har Amerikas indianer och andra ursprungsbefolkningar ofta figurerat som föredömen när det gäller lyhördhet och respekt för naturens villkor. Projektet vill utreda bakgrunden till den utbredda intuitionen att förmoderna kosmologier och förhållningssätt har någonting viktigt att tillföra den allt mer aktuella diskussionen om miljöetik och hållbar resurshushållning. Genom att integrera en rad olika, humanvetenskapliga infallsvinklar hoppas projektet fördjupa teoribildningen kring naturumgängets kulturella fenomenologi. Forskningen skall utgå dels ifrån historiskt och etnografiskt material som belyser naturumgängets kosmologiska och fenomenologiska dimensioner hos två nordamerikanska indianfolk (lakota i South Dakota samt mi'kmaq i Nova Scotia), dels ifrån moderna miljödebatter i vilka dessa indianfolk har figurerat. Avsikten är att kartlägga innehållet i de utsagor som görs om indianernas relationer till naturen samt jämföra dessa med vad den historiska och antropologiska forskningen faktiskt har kunnat belägga. Vidare kartläggs själva den process genom vilken indianska livsvärldar transformeras till texter med specifika symboliska och ideologiska funktioner i västerländsk samhällsdebatt. |
|
|
|
| Ekonomisk historia | |
| Rita Bredefeldt |
2000 515.000 kr |
| 2001 515.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0307 |
Ekonomi, identitet och tradition hos judiska kvinnor och män 1920-1970. En genusberoende assimileringsprocess. |
|
Projektets syfte är att under perioden 1920-1970 jämföra judiska kvinnors och mäns erfarenheter i Sverige under assimileringsprocessens gång mot bakgrund av deras ekonomiska roller och självuppfattning. Det välkända judiska framgångsparadigmet, den uppåtgående sociala mobiliteten sedd som en del av den judiska gruppens assimileringsprocess är dokumenterad i de flesta västländer med judiska immigranter. Projektet skall undersöka om bilden blir en annan om man anlägger ett genusperspektiv på denna utveckling. Skiljer sig de judiska kvinnornas och männens ekonomiska och kulturella strategier i detta perspektiv? Vilken roll hade kvinnorna i församlingslivet och familjen där den judiska identiteten reproducerades? Projektet skall undersöka om man kan finna en hittills dold historisk parallellutveckling hos kvinnor och män - en genusberoende assimileringsprocess hos den judiska minoriteten i Sverige. Två modeller för genusberoende assimilering testas, den amerikanska enförsörjarfamiljen med ett hemmafruideal och den traditionella svenska tvåförsörjarfamiljen med både kvinnor och män i arbetslivet. En tredje tolkningsmöjlighet är att judiska kvinnor och män följde en genusarbetsdelning inom ekonomi och kultur som främst var förankrad i den judiska kulturtraditionen och identiteten. De judiska kvinnornas historia i Sverige är helt outforskad samtidigt som ett genusperspektiv på maktrelationen mellan könen är ett eftersatt område. |
|
|
|
| Ekonomisk historia | |
| Lars Pålsson Syll |
2000 300.000 kr |
| 2001 300.000 kr | |
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation, Jönköping |
Dnr 99-0437 |
Räntefri ekonomi. |
|
Ränta på kapital är en teoretiskt intressant företeelse. Historiskt sett har tagandet av ränta ofta fördömts, och många ställer sig kanske undrande till hur metall och andra pengar kan föröka sig. I modern mikro- och makroekonomisk teori tas räntan genomgående för givet, men det hindrar inte att vissa ekonomiska skriftställare har diskuterat förklaringsansatser till själva existensen av ränta. Dessutom finns en del moderna exempel på räntelös spar- och låneverksamhet, särskilt i den islamiska världen, men även i den sekulariserade västvärlden, samt även en del försök med hela lokala ekonomier utan ränta. Detta gör det möjligt att även ägna räntefenomenet ett praktiskt intresse. Projektets syfte är att kritiskt-analytiskt undersöka olika teorier om och faktiska tillämpningar av ekonomi utan ränta (utanför den islamska världen). I en första etapp kartläggs räntekritikernas teorier och ömsesidiga påverkan. Därefter undersöks i vilken utsträckning räntekritikerna påverkat mer ortodox teori. Den viktigaste forskningsuppgiften inom projektets ram blir att sedan på djupet analysera de viktigaste exemplen på räntefri verksamhet som uppvisats under 1900-talet och att göra en kartläggning av hur utformningen av dessa verksamheter har påverkats av teoretiska modeller för räntefri ekonomi och mer specifika historiska och ekonomiska sammanhang. En viktig uppgift blir också att avslutningsvis värdera huruvida räntefri ekonomi är en möjlighet och i så fall på vilken nivå (regionalt, nationellt, internationellt). |
|
|
|
| Företagsekonomi | |
| Pushkala Prasad |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-0136 |
Organizational Legitimacy as a Process: A Cultural-Institutional Approach. |
|
The aim of this study is to deepen the understanding of the social production of organizational legitimacy, in particular the complex process whereby organizations, that take actions that are widely perceived as somewhat illegitimate, still manage to maintain their legitimacy. Organizational legitimacy refers to a congruence between the operations of a firm and societal values and/or expectations. Legitimacy can be defined as a generalized perception or assumption that the actions of an entity are appropriate within some socially constructed system of ideas. Organizations losing their legitimacy are likely to incur serious social disapproval that can effect their own survival. We can infer that organizations are likely to refrain from actions that may be seen as deviant or illegitimate, and be likely to be severely threatened when engaging in such actions. In actual circumstances, this is not always the case. While organizations do strive for legitimacy, many continue to flourish even while taking actions that incur widespread social disapproval. The tobacco industry continues to secure revenues despite serious condemnation from the medical profession and various citizens' groups. The process whereby organizations legitimize controversial and "illegitimate" actions is obviously of significance to the wider society. Our project proposes examining this process in detail. |
|
|
|
| Företagsekonomi | |
| Lars Norén |
2000 315.000 kr |
| 2001 315.000 kr | |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-0187 |
Politik och marknad i offentlig sektor. |
|
Idén om marknaden har kommit att bli ett allt viktigare inslag i arbetet med förändring av den offentliga sektorn i Sverige och övriga Europa. Marknaden har blivit ett alternativ till den traditionella förvaltningen för att reglera förhållandet mellan stat och medborgare. Marknader har blivit allt vanligare i den svenska offentliga sektorn och jag ser det som angeläget att summera en del av de erfarenheter som har nåtts i Sverige och jämföra dem med internationella erfarenheter. Internationella studier visar också på ett behov av mer utvecklade teoretiska ansatser för att förstå den offentliga marknaden som fenomen. Studiens syfte är att beskriva hur idén om marknaden har etablerats inom offentlig sektor och hur idén översätts till praktiskt användbara verktyg för att genomföra politiska intentioner. Studien avser också att bidra till utvecklingen av ett teoretiskt ramverk för att förstå den offentliga marknaden. Metodens första steg är en genomgång av historien om användningen av marknaden inom den svenska offentliga sektorn. Tanken är att kartlägga de viktiga aktörerna som har verkat för att introducera idén om marknaden i den svenska offentliga sektorn. I det andra steget avser jag att studera tre marknader mer i detalj avseende hur de fungerar idag. I det tredje steget avser jag att jämföra de svenska erfarenheterna med erfarenheter från övriga Europa med hjälp av en litteraturgenomgång. |
|
|
|
| Företagsekonomi | |
| Per Andersson |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Handelshögskolan i Stockholm |
Dnr 99-0427 |
Making the sale - en konstruktivistisk studie av kommersiella utbytesprocesser. |
|
Det övergripande syftet med projektet är att bidra till kunskapsutvecklingen om marknadsutbyten, med fokus på kommersiella utbytesprocesser. Utgångspunkten är marknadsföringsområdets grundläggande forskning om utbyten mellan köpare och säljare. Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa marknadsföringens studier av utbytesprocesser med för denna forskning nya metoder och teorier. Tre forskningsfrågor skall besvaras: 1) Hur kan vi beskriva och förstå den process varigenom vissa element i utbytesprocesserna stabiliseras? 2) Kan vi observera skillnader i hur element stabiliseras i utbytena, och om så, varför stabiliseras element på olika sätt? 3) Vilka är effekterna av de observerade stabiliseringsprocesserna, på aktörerna och deras beteenden? Projektet motiveras med två aktuella samhällsdebatter, vilka båda pekar på behovet av en fördjupad kunskap om marknadsutbytenas roller och funktionssätt: debatten om marknadsekonomins roll och funktion samt debatten om teknikutvecklingens roll och kopplingarna mellan innovationsprocesser och kommersialiseringsprocesser. Det andra motivet för projektet tar sin utgångspunkt i en kritik av marknadsföringsforskningens sätt att skilja sociala och icke-sociala element i utbytesprocesser. Det finns också ett behov att fördjupa kunskapen om de mikroprocesser vari stabiliseringen av vissa element i utbytet mellan köpare och säljare sker. Med hjälp av metod, teori och ontologi från kunskaps- och tekniksociologisk forskning, med betoning på aktörsnätverksansatsen (t.ex Latour 1996), syftar projektet att bidra till den grundläggande forskningen om utbyten inom marknadsföringsområdet. |
|
|
|
| Geografi | |
| Gunnar Malmberg |
2000 510.000 kr |
| 2001 510.000 kr | |
Umeå universitet |
Dnr 99-0323 |
De nya utvandrarna. |
|
Projektets bakgrund är den dramatiska ökningen av utvandringen från Sverige under 1990-talet. Studien behandlar de sociala och befolkningsgeografiska effekterna av den samtida svenska utvandringen samt individuella drivkrafter bakom emigrationsbesluten. Projektets tre syften är: Att analysera emigrationens och återflyttningens effekter på befolkningens utveckling och sammansättning. Får vi en brain-drain? Vilka blir de regionala effekterna i Sverige? Att studera emigrationens köns-, åldersmässiga och sociala differentiering. Är den ökade utvandringen ett tids- eller ett generationsfenomen? Omfattar dagens emigration allt fler sociala grupper eller förstärks selektiviteten? Hur ser emigrationen ut för män och kvinnor samt för olika sociala grupper med avseende på destinationer och varaktighet i utlandsvistelsen? Att genom intervjustudier analysera vilka faktorer som påverkat beslutet att emigrera. Vilken betydelse har den sociala omgivningen, personliga kontakter och erfarenheter av utlandsvistelser för emigrationsbeslutet? Projektet utgår från en kvantitativ analys av emigrationen baserad på en unik individdatabas med detaljerad information om individernas inkomst, familjesituation, utbildning, sysselsättning, yrke, nationalitet etc. Databasen innehåller också information om samtliga registrerade emigrationshandlingar, inklusive destination och tidpunkt för emigrationen och eventuell återflyttning. Projektet omfattar också en kvalitativ intervjuundersökning med unga människor som just ska flytta utomlands eller just återvänt från en vistelse i annat land. |
|
|
|
| Geografi | |
| Roger Andersson |
2000 800.000 kr |
| 2001 800.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0512 |
Det växande Sverige - studier av arbetskraftsrekrytering i expansiva verksamheter, branscher, och regioner i ett etniskt perspektiv. |
|
Om inte det stora nytillskottet av arbetskraft, som Sverige fått genom invandringen under 1980- och 1990-talet, kan integreras framgångsrikt i tillväxtsegmenten av svensk ekonomi torde utsikterna till integration vara närmast obefintliga. Fokus på det växande Sverige, på arbetskraftsrekryteringen i växande verksamheter, branscher och regioner, är - menar vi - forskningsstrategiskt viktigt i en situation där mindre än hälften av stora invandrarkohorter saknar arbetsmarknadsanknytning. Vår pågående forskning visar att i branscher som krympt sysselsättningsmässigt gör utomnordiska invandrare större sysselsättningsförluster än sverigefödda men i branscher som växt är förhållandet det omvända, dvs den svenskfödda arbetskraften har här en något svagare tillväxt än de utomnordiskt födda. Dessa resultat rörande stockholmsregionen läggs i detta projekt till grund för hypotesen att växande företag/verksamheter, branscher och regioner är mer integrationsbenägna än stagnerande och tillbakagående. Projektet drivs i form av tre delprojekt, där delprojekt 1 utnyttjar en existerande databas (Geometro), som för de tre storstadsregionerna täcker alla arbetsställen och samtliga individer i arbetskraften åren 1990-95, för att studera arbetskraftstillskotten i sysselsättningsmässigt expanderande verksamheter inom offentlig och privat sektor (efter ålder, kön, utbildning, etnisk bakgrund, invandringsår). Delprojekt 2 arbetar med ett mer ekonomiskt baserat tillväxtbegrepp och där studeras en kärna av något 1000-tal tillväxtföretag som identifierats av NUTEK. Delprojekt 3 utgörs av fallstudier av tillväxande offentliga och privata organisationer i de tre storstadsområdena. |
|
|
|
| Informationsteknologi | |
| Viktor Kaptellinin |
2000 450.000 kr |
| 2001 450.000 kr | |
Umeå universitet |
Dnr 99-0364 |
Att förstå sociala kontexter av IT-baserade lärmiljöer - Ett kulturhistoriskt perspektiv. |
|
Syftet med projektet är att studera förändring och utveckling av social praxis och personliga erfarenheter relaterade till de förändringar som sker i aktiviteter kring lärande som grundats i ökat användande av informations och kommunikationstekniska (ICT) artefakter De grundläggande förändringarna inom undervisning och lärande orsakad av ICT kan endast förstås genom att vidga fokus för analysen från tekniska/ekonomiska aspekter till den sociala kontext där tekniken används. Det föreslagna projektet kommer att baseras på ett samhällsvetenskapligt perspektiv nämligen den kulturhistoriska traditionen som dels bygger på Vygotsky och neo-Vygotskyansatsen, dels på aktivitetsteorin. Nämnda perspektiv kommer att appliceras på ett antal pågående pilotprojekt, inkluderande 5 decentraliserade högskoleutbildningar i norra Sverige, 5th dimensionplatser i Sverige, Finland och Ryssland som avser miljöer där barns lärande uppmuntras via datorer. Även kopplingar till andra likartade projektaktiviteter i Norden kommer att göras. Studien kommer att utgå från etnografiska metoder och tekniker, dvs fältstudier, interaktionsanalyser och intervjuer. Projektet kommer att ha som fokus utvecklingscykler av kollektiva aktiviteter i platsoberoende lärande, framkomsten av regler, normer och system av datorförmedlade artefakter, samt koordination och överföring mellan individuella och kollektiva aktiviteter. Projektet kommer att vara nära relaterat till de forskningsinsatser som framför allt bedrivs inom de Nordiska länderna. |
|
|
|
| Juridik | |
| Anna Hollander |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0270 |
Rätten att komma till tals. Om ett barnperspektiv i utlänningsärenden. |
|
Forskningsprojektets huvudsyfte är att analysera hur barnets position synliggörs vid prövningen av uppehållstillstånd och vad principen om barnets rätt att komma till tals innebär i detta sammanhang. Problemområdet kan indelas i frågor av representations-, kompetens- och intressekaraktär, där representation - att barnet företräds av vuxna - kan ses som en länk eller ett filter mellan det barnet uttrycker - fakta och vilja - och bedömningen av barnets kompetens samt beslutet där barnets intresse/barnets bästa beaktas. Projektet genomförs för det första genom en rättslig analys av utlänningslagen och barnkonventionen samt rättspraxis och doktrin. För det andra analyseras aktmaterial och beslut av Utlänningsnämnden och Invandrarverket i syfte att klarlägga om och hur barnet kommer till tals, vad barnet har uttryckt och hur detta redovisats, tolkats och beaktats. För det tredje genomförs strukturerade intervjuer med ett antal handläggare/beslutsfattare och offentliga biträden för att fördjupa kunskapen om hur barnets kompetens och mognad bedöms, hur barnet företräds och i vilken mån barnets information beaktas, samt på vilket sätt barnets intressen värderas i förhållande till andra intressen i ärendet. Ämnet är både rättsvetenskapligt, rättspolitiskt och socialt viktigt. Rättsvetenskapliga studier av ämnesområdet saknas. Behovet av forskning förstärks av att de aktuella rättsreglerna är oklara och därför svårtillämpade. |
|
|
|
| Juridik | |
| Carl Erik Herlitz |
2000 450.000 kr |
| 2001 450.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0464 |
Straffvärde vid medverkan till brott - fritt skön eller bedömning enligt lag? |
|
När någon gjort sig skyldig till brott skall, enligt brottsbalken (BrB) 29:1 st 1, straffet bestämmas innanför tillämplig straffskala efter brottets straffvärde. Projektet syftar till att analysera problem förknippade med straffvärdebedömning i fall av medverkan till brott. I lagtext och i straffrättslig litteratur har straffvärdebedömning av gärningar i gärningsmannaskap kommit att stå i fokus. De särskilda problem som en straffvärdebedömning vid medverkan till brott ger upphov till har i stort sett blivit försummade. Exempelvis är det i hög grad osäkert hur straffvärdet skall bedömas med hänsyn till den grad av delaktighet som den medverkande gjort sig skyldig till. Hur skall man t.ex. bedöma straffvärdet för den som skaffade vapnet, körde gärningsmannen till platsen för brottet, var med på planeringsstadiet, höll i offret medan gärningsmannen tilltvingade sig en plånbok osv.? Inte nog med att dessa frågor är av oerhört stor praktisk betydelse i och med att domstolarna i mångt och mycket här får anses famla i mörkret. I själva verket talar legalitetsskäl med styrka för att man i mycket högre utsträckning än för närvarande måste kunna bedöma det specifika straffvärde en medverkansgärning kan komma att ådömas - särskilt den dag straffskalan för medverkan generellt kommer att sträcka sig från bötesminimum upp till straffmaximum för brottet i gärningsmannaskap (se SOU 1996:185). Medverkan till grovt rån kommer således att ge en straffskala från böter upp till fängelse i 10 år! Behovet av en genomgripande analys av problemen är således mycket stort. Avsikten är att ämnet skall behandlas i en mindre bok om ca. 150 sidor som avses att tryckas under senare delen av hösten 2001. |
|
|
|
| Juridik | |
| Kristina Ståhl |
2000 520.000 kr |
| 2001 520.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0468 |
Beskattning vid internationella företagsombildningar. |
|
Företagsombildningar som involverar företag i olika länder har blivit allt vanligare. En viktig faktor när en företagsombildning planeras och genomförs är de skattekonsekvenser ombildningen medför. För de inblandade företagen har givetvis de regler som styr beskattningen av olika typer av ombildningar en mycket stor praktisk betydelse. Även lagstiftaren har nyligen uppmärksammat vikten av att detta område av beskattningen är ändamålsenligt reglerat, och med verkan fr.o.m. den 1 januari 1999 har ett nytt och mycket omfattande regelkomplex som skall styra beskattningen vid företagsombildningar införts. Forskningsprojektet syftar i ett första steg till att undersöka hur olika typer av internationella företagsombildningar beskattas enligt gällande rätt. Undersökningen skall sedan i ett andra steg utmynna i en utvärdering av om den gällande regleringen är ändamålsenligt utformad. Inom ramen för projektet kommer också en undersökning av regleringen på området i några utvalda utländska stater att företas. Utvärderingen av gällande rätt kommer att företas utifrån grundpremissen att skattereglerna å ena sidan inte skall hindra eller försvåra affärsmässigt motiverade omstruktureringar, men å andra sidan inte heller skall möjliggöra att omstruktureringar kan användas för att på ett otillbörligt sätt undkomma skatt som annars skulle ha utgått. |
|
|
|
| Nationalekonomi | |
| Peter Englund |
2000 800.000 kr |
| 2001 800.000 kr | |
Handelshögskolan i Stockholm |
Dnr 99-0322 |
Fastighetspriser och finansiella marknader. |
|
Utvecklingen på fastighetsmarknaden under det senaste decenniet har illustrerat hur nära prisutvecklingen på fastigheter - såväl kommersiella fastigheter som bostadsrätter och småhus - hänger samman med den allmänna utvecklingen på de finansiella marknaderna. Dessa samband har också kommit alltmer i fokus för forskningen inom fastighetsekonomi, vilken i större utsträckning kommit att hämta metoder från finansiell ekonomi. Syftet med projektet är att belysa ett antal frågor inom detta område med data från de svenska marknaderna för småhus, bostadsrätter och hyresfastigheter. Det är ett led i vår strävan att bygga upp en forskningsmiljö i fastighetsekonomi inom institutionen för finansiell ekonomi vid Handelshögskolan. Projektet avses ha fyra delar. I delprojekt 1 betraktas bostaden i första hand som en kapitaltillgång. Utifrån ett portföljvalsteoretiskt perspektiv studeras dessa tillgångars roll i hushållens förmögenhetsportfölj. Delprojekt 2 syftar till att identifiera kreditrestriktionernas betydelse för prisutvecklingen på fastighetsmarknaden under åren närmast före och efter bankkrisen. Delprojekt 3 utvecklar och testar empiriskt olika teoretiska förklaringar till det samband mellan husprisernas räntekänslighet och den regionala husprisnivån som framkommit i tidigare studier. I delprojekt 4 studeras prisbildningen på bostadsrättsmarknaden. Syftet är i första hand att undersöka vilken betydelse föreningarnas sätt att förvalta och finansiera fastigheten har på bostadsrätternas överlåtelsepriser. |
|
|
|
| Nationalekonomi | |
| Anna Sjögren |
2000 560.000 kr |
| 2001 560.000 kr | |
Handelshögskolan i Stockholm |
Dnr 99-0505 |
Intergenerationell mobilitet, yrkesval och incitamentsstruktur: Hur påverkas yrkesval av familjebakgrund i Sverige och USA? |
|
Projektet syftar till att öka kunskapen om de processer som styr graden av intergenerationell mobilitet samt att förstå hur dessa processer påverkar och påverkas av inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt. Kunskap om dessa processer är av betydelse för att formulera och utvärdera politik som syftar till att göra tillgången till utbildning och chanser på arbetsmarknaden mindre beroende av social bakgrund. Den är också viktig i analysen av hur skatte- och fördelningspolitik påverkar de utbildnings- och yrkesval som görs av individer från olika familjebakgrund. Kunskapen är också viktig för förståelsen av hur incitamentsstrukturen i samhället påverkar utvecklingen av inkomstfördelningen, tillvaratagandet av begåvningar och på sikt även den ekonomiska tillväxten. Projektet, som har en teoretisk och en empirisk del, avser att utveckla en ekonomisk-teoretisk modell av de mekanismer som styr intergenerationell mobilitet och koppla detta dels till hur inkomstfördelningen utvecklas, dels till talangallokering, humankapitalformation och ekonomisk tillväxt. Projektets empiriska del ska genom att skatta en diskret yrkesvalsmodell kartlägga hur familjebakgrund styr utbildnings- och yrkesval i Sverige och USA. Denna komparativa studie fokuserar på hur den ekonomiska incitamentsstrukturens inflytande över individens yrkes- och utbildningsval påverkas av individens familjebakgrund och avser att koppla sambanden mellan yrkesval och familjebakgrund till bakomliggande skillnader i incitamentsstruktur och inkomstfördelning. |
|
|
|
| Nationalekonomi | |
| Per Molander |
2000 500.000 kr |
SNS |
Dnr 99-0528 |
Den offentliga sektorns dimensionering och styrning. |
|
Projektet syftar till att sammanhållet diskutera utformningen av den offentliga sektorn i Sverige på basis av ny såväl som tidigare publicerad forskning. Huvuduppgifterna är: att analysera makroekonomiska, demografiska, yrkesmässiga och andra faktorer som påverkar framtida utgiftsnivåer att analysera effekterna av ökad rörlighet hos skattebaserna, i synnerhet vad avser investeringar i och rörelser hos humankapitalet att diskutera motiven bakom utformningen av dagens offentlig sektor-politik, särskilt vad avser den s.k. generella välfärdspolitiken samt att undersöka möjligheterna att realisera de centrala målen bakom välfärdspolitiken (i vid mening) till en lägre samhällsekonomisk kostnad än med dagens politik att beskriva en trovärdig övergång från dagens politik till de alternativ som utvecklas i projektet. Projektet drivs gemensamt av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och Centre for Economic Policy Research (CEPR) i London. Det koordineras därutöver med andra projekt kring den offentliga sektorns utveckling som bedrivs i SNS regi, såsom SNS Författningsprojekt (lett av Olof Petersson, Per Molander och Birgitta Swedenborg), SNS Välfärdspolitiska råd (lett av Lars Söderström), och SNS Ekonomirådsrapport 2000 (lett av Assar Lindbeck). |
|
|
|
| Pedagogik | |
| Roger Säljö |
2000 580.000 kr |
| 2001 580.000 kr | |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-0066 |
Identitetsskapande och institutionella beteckningar - diagnosticering som diskursiv praktik i den svenska skolan. |
|
Uttryckt i generella termer är projektets fokus ett intresse för hur institutioner tänker och agerar i relation till enskilda individer, deras behov och förutsättningar. Denna klassiska fråga om samspelet mellan diskursiva kategorier och institutionella åtgärder bearbetas i projektet inom ramen för problemet om hur skolan hanterar barn som har svårt att finna sig tillrätta i de aktiviteter som man där av tradition erbjuder. Annorlunda uttryckt är avsikten att analysera de kategorier som får fäste i skolan som institutionell miljö och som man använder som underlag för beslut av stor principiell betydelse för skolan som kollektiv verksamhet liksom för den enskilde individen. Historiska studier visar att frågan om vilken instans som levererar förklaringar till framgång och misslyckanden i skolan varierar. För närvarande är det den medicinska, psykiatriska och, i viss mån, psykologiska diskursen som skaffat sig ett ansenligt tolkningsföreträde genom att föreslå biomedicinska diagnoser. Etiketter som DAMP och ADHD, syndrom som Aspergers och Tourettes med flera, har anammats på bred front i många skolsystem som redskap för organisering av undervisning och som argument i hanteringen av ekonomiska resurser. Genom denna utveckling har antalet barn som klassificeras som i någon mening handikappade ökat dramatiskt i vissa delar av världen. Projektet avser analysera hur dessa diagnoser kommer till och används, genom vilka kriterier de initieras och hur lokala förhållanden och traditioner inverkar på bruket. Vilken funktion fyller dessa diagnoser i skolan som social praktik och vad innebär de för skapandet av barns identitet och möjligheter i framtiden? Vilka pedagogiska åtgärder vidtas för att lösa problemen? Studierna innefattar empirisk dokumentation av hur beslut och diagnoser kommer till samt analyser av den pedagogik som anses svara mot de behov som barnen har. |
|
|
|
| Pedagogik | |
| Karin Aronsson |
2000 650.000 kr |
| 2001 650.000 kr | |
Linköpings universitet |
Dnr 99-0341 |
Kulturreception och socialisation - Samtalsanalys av kamratsamspel i skolmiljö. |
|
I detta arbete studeras skolbarns möte med det moderna kulturarvet. Hur tar barn till sig dels traditionella kulturyttringar, dels populärkultur? Finns det ett motsatsförhållande mellan användningen av bred populärkultur och förståelsen för den "goda" litteraturen? Frågor som dessa besvaras, anser vi, bäst genom att utforska barns spontana samtal kring kulturyttringar. Teoretiskt utgår arbetet från neovygotskianska och diskursiva antaganden kring den sociala interaktionens betydelse. Fokus ligger på kamratsamspelets betydelse för barns sätt att tolka och tala om kulturyttringar. Projektet omfattar två delprojekt: ett projekt kring helt informella kamratsamtal i fritidshemsmiljö och ett projekt kring lärarledda gruppsamtal i skolmiljö. I det första delprojektet studeras bild och bildanvändning, medan det andra delprojektet är fokuserat på litteratur. Projektet i dess helhet är inriktat på att kartera kulturreception och kulturförmedling i gruppsamtal i barns vardagsliv. På vilket sätt utnyttjas kamratgruppen som en resurs för kulturmöten? Av barnen själva? Av läraren? Under vilka betingelser blir boksamtal också viktiga samtal om barnens liv? Hur gestaltar sig intertextualiten (mötet) i vid bemärkelse mellan bild eller text och barnens vardagsliv? |
|
|
|
| Psykologi | |
| Carl Martin Allwood |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Lunds universitet |
Dnr 99-0044 |
Sociala faktorers påverkan på realism i konfidensbedömningar av vittnespsykologiska utsagor. |
|
En persons bedömning av hållbarheten i sina egna utsagor, om t.ex. minnesintryck, kunskaper eller prediktioner kallas för en konfidensbedömning. Projektets syfte är att förbättra förståelsen av hur olika socialpsykologiska faktorer påverkar realismen i vuxnas och barns konfidensbedömningar av deras vittnespsykologiska utsagor. Studierna hör metodologiskt hemma inom vad som kallas kalibreringsforskning. Forskning visar att det vanligaste kriteriet vid utvärdering av vittnesuppgifter är att lita till de kompletterande uppgifter som vittnet angivit m.a.p. hur säker hon/han är på att den rapporterade utsagan är korrekt. Detta motiverar studier av faktorer som kan påverka realismen i konfidensbedömningar i vittnespsykologiska sammanhang. De få studier som gjorts rörande realism i konfidensbedömningar i vittnespsykologiska sammanhang har inte utnyttjat den metodik som utvecklats inom kalibreringsforskningen och resultaten är därför svåra att tolka. I Studie 1 och 2 analyseras hur realismen i vuxnas respektive barns konfidensbedömningar påverkas av att vittnet får interagera med en person som inte själv bevittnat det aktuella händelseförloppet. I Studie 3 och 4 analyseras effekten på realismen i vuxnas respektive barns konfidensbedömningar av att vittnet får ta del av ett annat vittnes svar (denna feedback är systematiskt varierad). I Studie 5 analyseras hur realismen i vuxnas konfidensbedömningar påverkas av att vittnet förhörs med hjälp av s.k. Kognitiv Intervju, vilken visat sig förbättra vittnens minne av tidigare händelser. |
|
|
|
| Psykologi | |
| Andrzej Werbart |
2000 900.000 kr |
| 2001 900.000 kr | |
Karolinska institutet |
Dnr 99-0071 |
Unga vuxna i psykoterapi: betydelsen av patientens och terapeutens subjektiva förklaringssystem. |
|
Forskningsprogrammet genomförs av FoU-enheten vid Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting, i samarbete med Sektionen för psykoterapi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Huvudsyftet är att studera betydelsen av samspelet mellan patientens och terapeutens föreställningar om patogenes och kur för utvecklingen av terapeutisk allians och för utfallet i psykoterapi med unga vuxna. Ett kodningssystem för patienternas och terapeuternas subjektiva förklaringssystem utvecklas och provas ut. Vidare undersöks hur förloppet tidigt i terapin enligt den speciellt utvecklade integrativa modellen (där patienten har tillgång till en personlig konsult) skiljer sig från sedvanlig psykoterapi. Bakgrunden är dels den växande andelen unga vuxna bland patienter inom öppen och sluten psykiatrisk vård, särskilt inom diagnosgrupper neuros och personlighetsstörning, dels det kliniska behovet att utveckla bättre metoder att hantera de speciella påfrestningar som unga vuxna patienter upplever i psykoterapi. Forskningsprogrammet bygger på klinisk tillämpning av kunskaper från tidigare studier av privata teorier. Hypoteser som genererades i dessa studier testas på ett större material och med mer reliabla bearbetningsmetoder. Programmet förväntas ge kunskaper om unga vuxna patienters egna föreställningar om deras psykiska problem och om vad som kan vara till hjälp för dem. Ett pilotprojekt genomfördes under hösten 1998 och utvärderades under våren 1999. Datainsamlingen omfattar intervjuer, frågeformulär och skattningsskalor före, under och efter psykoterapi med 200 unga vuxna som söker hjälp på Psykoterapiinstitutet under åren 1999-2001, randomiserade på undersökningsgrupp och jämförelsegrupp. Behandlingskostnader täcks av huvudmannen. |
|
|
|
| Psykologi | |
| Claes von Hofsten |
2000 800.000 kr |
| 2001 800.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0175 |
Utveckling av prediktiva beteenden hos spädbarn. |
|
Framgångsrik interaktion med rörliga objekt är grundad på en förmåga att predicera skeenden. För att bibehålla fixeringen under sådana betingelser måste objektets rörelse förutsägas och för att gripa det måste griprörelsen riktas mot en framtida position i rörelsens riktning. Prediktivt beteende baserar sig dels på förmåga till prospektiv perception, dels på kunskap om grundläggande lagbundenheter i omvärlden. Det förväntas att barnets allra tidigaste prediktiva beteenden är förankrade i perceptionen. Det är viktigt att utröna hur denna förankring är beskaffad samt hur den förändras med utvecklingen. Det sökta anslaget syftar till att studera denna process som den återspeglas i barnets förmåga att fixera rörliga objekt och gripa dem. Grundfrågorna handlar om hur barn är förberedda på att uppfatta och hantera skeenden, när och hur prediktiva beteenden börjar uppträda, samt hur dessa förändras under utvecklingen. Svaren på dessa frågor förväntas ge väsentliga insikter om såväl perceptuell, som sensomotorisk och kognitiv utveckling. |
|
|
|
| Psykologi | |
| Peter Juslin |
2000 650.000 kr |
| 2001 650.000 kr | |
Umeå universitet |
Dnr 99-0349 |
Klassisk och ekologisk rationalitet: Betydelsen av kognitiv representation och process. |
|
Syftet med projektet är att relatera undersökningar av rationalitet i beslutsfattande till typ av bakomliggande kunskapsprocess. Idén om maximering av förväntad nytta intar en central position i samhällsvetenskap, inte minst i ekonomi. Inom kognitionspsykologi har man koncentrerat sig på att undersöka om människor är så rationella som förutsätts i dessa modeller, om de s a s har den kognitiva utrustning som krävs för denna optimering. Den vanliga slutsatsen i tidigare forskning är att människor förlitar sig på förenklande, heuristiska tankeprocesser som står i konflikt med optimering. Nyare forskning har, i motsats till de klassiska normerna för rationalitet (främst motsägelsefrihet) även betonat ekologisk rationalitet och graden till vilken en tankeprocess förmår att exploatera strukturen i en verklig miljö (ekologi). Inom kognitionsvetenskap finns en gryende konsensus om behovet av att postulera flera, och delvis konkurrerande, nivåer av kunskapsrepresentationer. En nivå involverar manipulation av mentala regler, en medveten process som begränsas av uppmärksamheten. En andra nivå utgörs av generalisering från episodiska minnen (exemplar), en snabb, minnesbaserad process. En tredje nivå är procedurminne som associerar responser direkt till perceptuella inflöden. Projektet studerar såväl klassisk som ekologisk rationalitet separat för varje nivå. Grundtanken är att frågan om människan är en "homo economicus" eller ej är för allmänt hållen. Svaret beror på vilken nivå av kognitiva processer som underligger besluten. |
|
|
|
| Psykologi | |
| Robert Weinryb |
2000 500.000 kr |
| 2001 500.000 kr | |
Karolinska institutet |
Dnr 99-0410 |
Betydelsen vid suicidprevention av terapeuters förmåga och kompetens att följa psykoterapeutiska riktlinjer. |
|
Självmord och självmordsförsök är ett stort folkhälsoproblem. Projektet avser utvärdering av psykodynamisk psykoterapi för en erfarenhetsmässigt mycket svårbehandlad patientgrupp, nämligen patienter med s.k. borderline personlighetsstörning som gjort flera självmordsförsök. Den psykoterapeutiska behandlingen är manualiserad och har utvecklats i USA av Kernberg för denna typ av patienter. Metoden har tidigare inte använts i Sverige i systematisk form. Med manualbaserad terapi avses att specifika riktlinjer finns angivna för vad som ingår resp. inte ingår i terapin, vilket möjliggör studier av hur väl terapeuter genomför en given behandling. Man talar här om två begrepp, adherence (hur väl terapeuten följer de givna riktlinjerna) och kompetens (med vilken kompetens detta utförs). Nyligen har resultat publicerats som talar för att dessa faktorer har betydelse för resultatet av korttidspsykoterapi. Dessa faktorers betydelse för effekterna vid långttidspsykoterapi av mycket svårbehandlade patienter är dock bristfälligt belyst i den internationella litteraturen. Detta projekts syfte är att undersöka vilken betydelse adherence och kompetens har för resultatet av långttidspsykoterapi av patienter med borderlinestörning som gjort upprepade självmordsförsök. |
|
|
|
| Psykologi | |
| Berit Hagekull |
2000 250.000 kr |
| 2001 250.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0507 |
Anknytning och religiositet. |
|
Huvudsyftet med projektet är att söka förståelse för utvecklingen av religiositet hos unga människor. Utifrån anknytningsteori ska kartläggas hur mentala representationer som rör individens föräldrarelationer är relaterade till individuella skillnader i dels religiositet, dels i de strategier som individen använder för att hantera problem ("coping"). Avsikten är, beträffande religiositet, att bland annat söka förstå delar av sekulariseringens psykologiska komponenter och att söka efter det växande nyandliga intressets psykologiska grunder, utifrån individuella skillnader i mentala representationer och utifrån föräldrars socialisering av religiösa värderingar. Dessa fenomen ställs i relation till varandra i två longitudinella studier som sträcker sig över 2 år. En är tvärkulturell, baserad på enkätmetodik som undersöker förändringsprocesser hos ca 200 svenska och 80 tyska ungdomar, medan den andra kommer att rikta sig till ca 80 unga vuxna och vara baserad på intervju- och enkätmetodik. Någonting liknande den senare studien har inte tidigare genomförts, trots att den aktuella intervjumetoden (anknytningsintervjun) visat sig ha stort prediktivt värde för olika sociala och känslomässiga fenomen. Det föreligger ett stort internationellt intresse för en sådan studie att döma av litteraturen omkring såväl religiositetens som problemhanteringens grunder. |
|
|
|
| Psykologi | |
| Håkan Stattin |
2000 725.000 kr |
| 2001 725.000 kr | |
Örebro universitet |
Dnr 99-0525 |
Problem bland ungdomar idag. Vad kan föräldrarna göra? |
|
Ungdomsbrottslighet och våld är problem som är aktuellt i dagens Sverige - inte minst mot bakgrunden att vi börjar få alltmer fast kunskap om preventioner och interventioner. Denna kunskap emanerar mycket från kortsiktiga och långsiktiga longitudinella undersökningar. Man har argumenterat för att ungdomsproblem kan förebyggas redan i hemmet, innan de blir problem för samhället; om föräldrar vet vilka uppfostringsansatser och familjeinteraktioner som minskar beteendeproblem och vilka som riskerar att öka problemen. Forskning kan ge föräldrar basala verktyg för att förhindra problemspridning, eller stoppa dem innan de blir väsentliga problem för barnet och för familjen. De sista två åren har vi samlat en internationell, tvärvetenskaplig forskningsgrupp och har genomfört ett stort antal tvärsnittsundersökningar som handlar om "Vad kan föräldrar göra?". Resultaten är till del nya och förvånande, och de visar att de mest vanliga uppfattningarna om vad föräldrar skall göra troligen är felaktiga, då de har varit baserade på tveksamma antaganden i praktisk forskning och/eller baserats på kontrukt-invalida mått. Forskningen pekar på att det behövs ett radikalt nytt sätt att se på föräldrarnas roll - en ny modell som behöver fokuseras på kommunikationen mellan föräldrar och barn snarare än på föräldrarnas kontroll av barnet. Vi har utvecklat en sådan modell, och under de kommande två åren kommer vi att genomföra en longitudinell undersökning av förändringar i problembeteende över tid bland ungdomar. Den skall ligga till grund för testningar av kausala samband i modellen. |
|
|
|
| Sociologi | |
| Göran Cigéhn |
2000 1.000.000 kr |
| 2001 1.000.000 kr | |
Umeå universitet |
Dnr 99-0004 |
Klassidentitet 2000 eller Klassamhället återuppväckt? Klassidentitet, klassmedvetande och arbetsvillkor. |
|
Mycket tyder på att 90-talet inneburit ökade klassklyftor. Människornas subjektiva upplevelser av vilken samhällsklass de tillhör blir i det sammanhanget av speciellt intresse att studera. Sedan 50-talet har arbetarklassens klassidentitet stadigt minskat, men detta ser nu ut att ha vänt. Mellan 1993 och 1997 ökade arbetarklassidentiteten markant samtidigt som klasskillnaderna med avseende på både klassidentitet och klassmedvetande också ökade. Klassröstningen är fortfarande stark, men dess sociala innebörd framträder tydligare om man tar hänsyn till både klassbakgrund och klassidentitet. Bland de klassmässigt stabila med "rätt" klassidentitet finner man en klassröstning som man får gå långt tillbaka i tiden för att hitta. Den klassiska bilden där kvinnorna röstar efter makens klass ser också ut att förändras, nu är kvinnornas egen klass viktigare. Det är t o m så att männen nu ser ut att något mer basera sina partisympatier på makans än sin egen klass. När det gäller löntagarnas inställning till arbetet så ökade den instrumentella attityden till arbetet kraftigt inom arbetarklassen mellan 93 och 97. En annan tendens som förstärkts över tid är att arbetarklassen betonar materialistiska värderingar (exempelvis lönens storlek) när det gäller att i längden trivas med ett arbete, medan medelklassen i större utsträckning betonar de postmateriella värderingarna (exempelvis självständighet i jobbet). De två projekt i vilka de ovan nämnda förändringarna kunnat iakttas heter Klassidentitet -93 och Klassidentitet -97. Syftet är nu att göra en uppföljning år 2000 med en rikstäckande survey (urval 2000 personer 20-64 år) för att se om dessa förändringar var tillfälliga eller ej. Arbetarklassidentitetens ökning är så pass uppseendeväckande att den bör kontrolleras minst ännu en gång. Hypotesen om ett samband mellan klassamhällets återuppvaknande, de försämrade villkoren i arbetslivet och de subjektiva klasskänslorna är rimlig, men bör prövas ytterligare. |
|
|
|
| Sociologi | |
| Boel Berner |
2000 1.000.000 kr |
| 2001 1.000.000 kr | |
Linköpings universitet |
Dnr 99-0098 |
Kreativitetens villkor. Privat kunskap, kön och teknisk-vetenskaplig förändring. |
|
Projektets syfte är att förstå hur individer och grupper agerar för att utveckla teknisk-vetenskaplig kunskap och ny teknik. Mer precist syftar projektet till att förstå vad som sker när en traditionellt manlig verksamhet - tekniskt och vetenskapligt skapande - i allt högre grad blivit något som sker i könsblandade miljöer. Hur uppkommer teknisk förändring i vardaglig praktik; med vilken fördelning av arbete och kompetenser? Vilka bilder av tekniken, dess syften och användning utformas av kvinnor och män? Vilka processer, på individuell och social nivå, leder till framgångsrikt skapande och nya tekniskt-vetenskapliga rön? Projektet baseras på tre teoretiska perspektiv: genusinriktade studier av vetenskap och teknik; vetenskapssociologiska mikrostudier av teknisk-vetenskapliga miljöer och gemenskaper; teorier om situerad praktik och situerat lärande. Det innehåller fyra delprojekt, där de tre första fokuserar olika miljöer för tekniskt-vetenskapligt skapande och det fjärde är av övergripande och historisk karaktär: 1. Kvinnor som innovatörer - villkor, möjligheter och resultat; 2. Från pojkdröm till könsblandad vetenskap: rymdforskningens vardag och verksamhet; 3. Kunskapsutveckling och lärande i forskningsföretag; 4. Teknikens myter och ideal: teoretiska och historiska perspektiv. Projektet avses leda fram till tre monografier, varav två avhandlingar, samt ett antal gemensamt författade artiklar. |
|
|
|
| Sociologi | |
| Rickard Sandell |
2000 600.000 kr |
| 2001 600.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0162 |
Strukturell dynamik och spridningsförlopp i svenskt näringsliv. |
|
Under senare år har sociologer i allt högre utsträckning studerat traditionella ekonomiska frågor utifrån ett sociologiskt perspektiv, framförallt med betoning på aktörernas ömsesidiga beroende. Det här projektets främsta syfte är att i detalj studera olika former av ömsesidiga beroenden mellan svenska företag utifrån kunskap om inom- och mellanorganisatoriska förhållanden och strukturer. Projektet koncentreras till två huvudområden - strukturell dynamik och strukturellt bestämda spridningsförlopp. Särskild tonvikt kommer att läggas vid hur olika typer av sociala strukturer intervenerar i företagens beteenden. Projektet kommer att belysa fenomen som styrelsearvoden, karriärvägar och strategiska beslut. Genom att systematiskt studera hela populationen av svenska börsföretag, kan vi att göra en empiriskt korrekt värdering av flera aktuella förklaringsmodeller av företagsbeteenden. Datamaterialet kommer att utgöras av en longitudinell databas över svenska börsföretag. |
|
|
|
| Sociologi | |
| Johan Fritzell |
2000 1.000.000 kr |
| 2001 1.000.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0356 |
Inkomst, ohälsa och dödlighet: analyser på mikro- och makronivå. |
|
Att människors hälsa och livschanser, bokstavligt talat, är relaterade till ekonomiska resurser har påvisats i många studier. Detta projekt behandlar relationen mellan inkomst, ohälsa och dödlighet på såväl individ- som samhällsnivå. Trots den idag omfångsrika forskningen om inkomst, inkomstfördelning och hälsa har ett flertal väsentliga frågor förbisetts eller är olösta. Val av mått på inkomst och inkomstojämlikhet som utifrån såväl teoretiska som empiriska grunder bör ligga till grund för analyserna har ofta negligerats.I vilken utsträckning de processer och mekanismer som verkar är desamma för kvinnor och män är en förvånansvärt outforskad fråga. Det är vidare alltjämt oklart om sambandet på aggregerad nivå är en avspegling av den absoluta inkomstnivån eller om det är den relativa inkomsten som är betydelsefull. Huruvida kontextuella inkomstfördelningseffekter föreligger någon annanstans än i USA är ännu ej klarlagt. Man ämnar genomföra delstudier som anknyter till ovanstående kritik: (i) är sambandet mellan inkomst och hälsa beroende på val av inkomstindikator?; (ii) ekonomiskt resursfördelning och hälsa - ett könsperspektiv; (iii) longitudinella mikroanalyser av relativa och absoluta inkomsteffekter på hälsa och dödlighet; och (iv) kontextuella inkomstfördelningseffekter - flernivåanalyser. |
|
|
|
| Sociologi | |
| Fereshteh Ahmadi Lewin |
2000 500.000 kr |
| 2001 500.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0438 |
Islam och feminism: En fallstudie av hur västerländska idéer behandlas inom islamisk feminism i Iran. |
|
Syftet är att från en sociologisk utgångspunkt belysa islamiska feministers försök att integrera västerländska feministiska idéer med Islam. Genom att studera nya trender inom islamisk feminism i Iran avser vi undersöka förekomst och utformning av sådana ansatser. Den möjliga influensen från västerländska tankeströmningar kan bland annat studeras genom att se hur idéer om individualism, kön som social konstruktion samt postmodernistiska idéer om relationen mellan språk och makt även tycks återfinnas inom islamisk feminism i Iran. Bakgrunden till att jag fokuserar islamisk feminism i Iran är att Iran i två viktiga avseenden skiljer sig från vissa muslimska länder. Den första är att landet inte har varit koloniserat. Den andra är att Islam utgör en statsmakt i Iran. Mycket talar för att nya och bredare feministiska strategier blir nödvändiga när Islam inte längre har en oppositionell roll inom inrikespolitiken. Det empiriska underlaget utgörs av textmaterial. Aktuella texter är böcker, tidskrifter och debattinlägg i dagspress av islamiska feminister i Iran. |
|
|
|
| Statistik | |
| Anders Grimvall |
2000 650.000 kr |
| 2001 650.000 kr | |
Linköpings universitet |
Dnr 99-0273 |
Systemanalytisk bas för uppföljning och prediktion av materialflöden i samhället. |
|
Miljöövervakningen har av tradition inriktats på kemiska och biologiska analyser av tillståndet i miljön och mätningar av s.k. punktutsläpp av olika ämnen till luft och vatten. Forskning kring materialflöden i samhället har introducerat ett nytt betraktelsesätt och påvisat att det vid användning och kvittblivning av varor kan uppstå betydligt större emissioner av bl.a. tungmetaller än vid produktionen av samma varor. Det föreslagna projektet tar sikte på en situation där materialflödesanalyser är ett etablerat verktyg i miljövårdsarbetet och kraven på standardiserad metodik har ökat. Närmare bestämt syftar projektet till att smälta samman statistisk teoribildning och erfarenheter av olika fallstudier till en systemanalytisk bas för materialflödesstudier. Speciellt eftersträvas modeller som kan: föra samman information om materialflöden i såväl natur som samhälle; underlätta jämförelser av olika typer av materialflödesstudier med olika typer av systemgränser; möjliggöra framskrivningar av hur olika åtgärder på kort och lång sikt kan påverka substansflöden i såväl samhälle som natur; på ett pedagogiskt sätt åskådliggöra tidsförskjutna samband och återkopplingar i komplexa system av materialflöden. För att säkerställa att de föreslagna modellerna har en tillräckligt generell struktur, kommer data avseende flöden av kväve (kemiskt bundet kväve) genom hushållssektor, industri och areella näringar att användas som testdata. |
|
|
|
| Statsvetenskap | |
| Lennart J. Lundqvist |
2000 200.000 kr |
| 2001 200.000 kr | |
Göteborgs universitet |
Dnr 99-0017 |
Hur långt bär det? Sverige och organiseringen av en ekologiskt rationell styrelse. |
|
Alltsedan miljöfrågorna började uppmärksammas på allvar har frågan "Hur bör den kollektiva styrelsen organiseras så att man både upprätthåller demokrati och individuell frihet och undviker allmänningens tragedi?" funnits på den samhällsvetenskapliga och politiska dagordningen. Den gäller, annorlunda uttryckt, hur samhället bör struktureras ifråga om makt och ansvar för att säkra ett för nuvarande och kommande generationer gemensamt utfall som är såväl ekologiskt rationellt som demokratiskt och socialt godtagbart. Det finns emellertid mycket få empiriska studier av hur samhällen sökt lösa detta problem. Detta projekt vill ge ett bidrag genom att analysera de politiska och organisatoriska förändringar som under senare delen av 1990-talet och framemot 2000 vidtagits i Sverige för att åstadkomma ett "ekologiskt hållbart samhälle". Projektet ställer följande huvudfrågor: I vilken utsträckning är förändringar i svensk miljö- och resurspolitik under 1990-talet förenliga med kriterierna för en "ekologiskt rationell styrelse", d v s en på flera nivåer organiserad kollektiv strategi driven av en ekologiskt rationell logik? Vilken är statens roll i denna utveckling och kan förändringar i statens roll urskiljas inom ramen för hur relationen samhälle - miljö - resurser utformas och förändras? Utifrån teoretiskt grundade bestämningar av "governance" (styrelse) och en "ekologiskt rationell logik" utpekas ett antal viktiga dimensioner i en ekologiskt rationell styrelse: rum, tid, kunskap, effektivitet samt makt. Ett antal kriterier formuleras för när en sådan styrelse kan sägas vara för handen. Därefter genomförs en utvärderande analys av 1990-talets svenska miljö- och resurspolitiska förändringar i syfte att besvara projektets huvudfrågor. Projektet avses pågå under två år, och vara färdigt vid utgången av 2001. |
|
|
|
| Statsvetenskap | |
| Leif Lewin |
2000 665.000 kr |
| 2001 665.000 kr | |
Uppsala universitet |
Dnr 99-0052 |
"Den potentielle förloraren". |
|
Tillståndet i världen efter kalla krigets slut - och dessvärre också inom statskunskapen - utmärks av en trevande osäkerhet om grundläggande demokrati- och ansvarsfrågor. Spelar politiken alls någon roll? Vilka möjligheter har medborgarna och deras förtroendevalda att få sina preferenser tillgodosedda? Vilka åtgärder kan den potentielle förloraren vidtaga för att vända ett hotande nederlag till seger? När kan politikerna hållas ansvariga för sina beslut? Syftet med projektet är att inför en internationell publik med ny, icke-svensk empiri fördjupa och integrera Uppsalainstitutionens olika bidrag till diskussionen om dessa frågor inom ramen för den rationalistiska teoribildningen ("rational choice"). I ett flödesschema från intentioner till utfall analyseras ett stort antal fall, där oavsiktliga konsekvenser ständigt lurar fastän aktörerna dock ibland lyckas hävda sin vilja. Forskningsarbetet kan beskrivas som "en process, under vilken vi rör oss fram och tillbaka mellan allmänna principer och genomtänkta omdömen om speciella tillämpningsfall, varvid vardera successivt modifieras i ljuset av bedömningen av den andra". Metoden är intentional förklaring och spelteori med rekonstruktion av aktörernas preferenser, kalkyler och strategier. Publiceringsplanerna är att huvudrapporten skall utgöras av en monografi på engelska. |
|
|
|
| Statsvetenskap | |
| Svante Ersson |
2000 470.000 kr |
| 2001 470.000 kr | |
Umeå universitet |
Dnr 99-0075 |
Hur förklara variationer i institutionella prestationer? Jämförande studier på makronivå. |
|
Mina huvudfrågeställningar kan formuleras på följande sätt: Hur varierar politiska system på makronivå vad gäller institutionella prestationer, t ex utvecklingen av offentlig sektor, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet, jämställdhet med flera sociala indikatorer men också företeelser som demokratisk legitimitet, förtroende för politiska institutioner? Hur kan man förstå och förklara en sådan variation? Jag argumenterar i denna ansökan för ett öppet angreppssätt som inte utgår från föreställningen att en bestämd faktor kan förklara allt. I stället menar jag att det finns olika modeller som kan utnyttjas för att försöka förklara denna variation. Det kan vara politiska aktörsmodeller eller institutionella, ekonomiska, strukturella, kulturella eller historiska modeller. Det material jag avser att använda är redan insamlat, eller i andra avseenden redan existerande i och med att det finns tillgängligt vid olika datatjänster som SSD och det rör sig om t ex Eurobarometrar eller OECD-statistik. Dessa makrodata avses analyseras i en positivistisk anda. Jag föreställer mig tre forskningsområden där frågor om institutionella prestationers variationer och försök att förklara dessa variationer kan belysas: 1) Politik och samhälle i Europa; 2) Politik och samhälle i världen; 3) Politik och samhälle i Sverige. Samarbete med andra forskare, mina egna erfarenheter inom denna forskningsmiljö, samt möjligheten att knyta bra medarbetare till detta projekt, gör att sannolikheten för att detta projekt skall kunna genomföras framgångsrikt bör vara hög. |
|
|
|
| Statsvetenskap | |
| Rune Premfors |
2000 720.000 kr |
| 2001 720.000 kr | |
Stockholms universitet |
Dnr 99-0378 |
Ämbetsmannastaten och dualismen. |
|
I översiktliga beskrivningar av det levande svenska statsskicket nämns praktiskt taget alltid som ett karakteristiskt drag den förhållandevis självständiga ställning som de statliga förvaltningsmyndigheterna traditionellt åtnjuter gentemot de politiska beslutsorganen. Ibland talar man om detta som dualismen i det svenska statsskicket. Denna konstitutionella och organisatoriska tudelning av den svenska statens struktur har existerat i snart 300 år. Vårt huvudsyfte i detta projekt är att försöka förklara denna påfallande kontinuitet. Vår huvudhypotes är att dualismen främst har kunnat bestå genom att den hela tiden utgjort ett centralt element i den svenska ämbetsmannastatens legitimeringsstrategi. Projektet består av tre delstudier. En första undersökning handlar om den offentliga debatten om dualismen i ett långsiktigt perspektiv, med särskilda nedslag i 1820-talet, perioden 1905-1920, och åren kring 1980. En andra delstudie undersöker utvecklingen under senare år, och prövar bland annat tesen om en "ny dualism" som återfinns inom Regeringskansliet. En tredje delstudie, slutligen, som i hög grad bygger på de båda övriga, prövar uttryckligen huvudhypotesen om dualismen som ämbetsmannastatens legitimeringsstrategi. Projektet kommer att ge ny, grundläggande kunskap om ett ofta omnämnt och omdisku-terat, men inte särskilt grundligt utforskat, drag i Sveriges levande statsskick. |
|
| Medicin |
|
|
|
| Medicin | |
| Bertil Fredholm |
2000 500.000 kr |
| 2001 500.000 kr | |
Karolinska institutet |
Dnr 99-0002 |
Betydelsen av koffein som en riskfaktor vid drogmissbruk. |
|
Det är nu helt klart hur koffein utövar sina stimulerande effekter. Mekanismerna visar både likheter och olikheter med andra centralstimulerande medel som kokain och amfetamin. Koffeinbruk innebär mycket ringa hälsoproblem generellt sett, men det finns vissa grupper av individer på vilka koffein har verkliga eller upplevda negativa effekter. Koffein är i sig föga beroendeframkallande, även om ett akut avbrutet koffeinintag leder till obehag som trötthet och huvudvärk. Vissa personer fortsätter sitt koffeinintag mindre på grund av upplevda positiva effekter än på grund av att de övergående effekterna av ett koffeinstopp upplevs som obehagliga. Det är möjligt, men ännu obevisat, att koffeinbruk kan bidraga till upprätthållande av missbruk av kraftigt beroendeframkallande centralstimulerande medel som kokain och amfetamin. I djurexperiment på råtta och mus med etablerade modeller för beroende kommer att undersökas om akut eller långvarig tillförsel av koffein i doser, som exakt motsvarar dem som nyttjas av människor, leder till att kokain- eller amfetaminintag stimuleras. Dels studeras om det blir lättare eller svårare att etablera självadministrering av dessa narkotika, dels studeras om risken för återfall i självadministreringsbeteenden ökar efter akut avvänjning. I en population av missbrukare av centralstimulerande medel undersöks om akut koffeinintag kan simulera aspekter av tillförsel av centralstimulerande medel samt, och inte minst viktigt, om suget efter sådana medel påverkas. |
|