Norsk mor skriver brev till sin son

Käre son!

Bara ett par rader så att du vet att jag ännu lever. Jag skriver detta brev sakta, för jag vet ju att du inte kan läsa så fort. Du kommer inte att känna igen huset när du kommer hem för att vi har flyttat.

Jag kan tyvärr inte ge dig adressen, eftersom den förra Bergenfamiljen som bodde här tog med sig numret till sitt nya hus, så de skulle slippa ändra postadress.

Lite om din far - han har nytt jobb. Han har nu 500 man under sig, han klipper gräset på kyrkogården.

Det fanns en tvättmaskin i vårt nya hus när vi flyttade in, men den fungerar inte bra. Förra veckan stoppade jag fjorton av din fars skjortor i den, drog i snöret och sedan dess har jag inte sett dem.

Din syster fick barn i morse. Jag har inte fått reda på om det blev en pojke eller flicka, så jag vet inte om du är morbror eller moster.

Farbror Olaf drunknade i ett whiskyfat på Oslos bryggeri för en tid sedan. Några arbetare hoppade i för att rädda honom, men det gick inte. Han kämpade emot, mycket modigt, han bara slogs och ville vara kvar. När vi kremerade honom brann han i tre dagar.

Din far drack inte mycket i julas. Jag hällde en burk motorolja i hans ölsejdel och det höll honom igång till nyårsdagen.

Jag var hos doktorn i torsdags, din far var med. Doktorn satte ett litet rör i munnen på mig och sa till mig att inte öppna munnen på tio minuter. Din far erbjöd sig att köpa röret.

Det regnade bara två gånger i Bergen förra veckan, först tre dagar sedan fyra dagar. I måndags var det så blåsigt att en av våra hönor la samma ägg fyra gånger.

Igår fick vi ett brev från begravningsentreprenören som bad oss betala sista delen av din mormors begravningskostnader, annars skulle han gräva upp henne.

Din älskade mor

PS: Jag skulle ha skickat dig 100 kronor, men tyvärr hade jag redan klistrat igen kuvertet. DS